publicerad: 1905
BESKRIFVA beskri4va, i Sveal. äfv. 032 (beskri´fva Weste; beskr`iva Almqvist), v. -er, -skref, -skrifvit, -skrifven; se för öfr. SKRIFVA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se d. o.), -SKRIFNING (se d. o.); -ARE (se d. o.).
Etymologi
[fsv. beskriva, liksom d. beskrive efter mnt. beschriven, bescriven, motsv. mnl. bescriven, holl. beschrijven, t. beschreiben; se BE- o. SKRIFVA]
Översikt
Öfversikt af betydelserna.
1) skrifva, med skrift återgifva.
2) skrifva på.
3) anteckna, uppteckna, uppskrifva. 4) skriftligen affatta, skrifva; författa. 5) (i skrift) omnämna, skrifva om. 6) (i skrift l. tal) skildra l. gifva en (detaljerad) framställning af l. redogörelse för (ngt).
7) föreskrifva, bestämma. 8) (skriftligen) beordra l. sammankalla.
9) draga l. bilda (en linje l. en bana af viss form l. en gräns o. d.).
10) refl.: förskrifva sig (från ngt), härröra.
11) bedrifva, utföra.
1) [jfr motsv. anv. i ä. d. o. mnt.] (†) skrifva, med skrift återgifva; anträffadt bl. i p. pf. G. I:s reg. 1: 186 (1524). Itt lamb stoodh påå Sions berg, och medh thy hundradhe fyretiyofyratusend, haffuandes thes fadhers nampn bescriffuit på theras andlete. Upp. 14: 1 (NT 1526; öfv. 1883: skrifvet). Iagh .. wil giffua honom .. itt nytt nampn bescriffuit, thet ingen kenner, vthan then thet fåår. Upp. 2: 17 (Bib. 1541; NT 1526: scriffuit, öfv. 1883: skrifvet). Wåre länsz Register rätt och beskedeligen beskriffne. G. I:s reg. 16: 15 (1544). Ett Brååk eller brutit Taal .. blifwer beskrifwit medh twå, tree eller fleere Figurer, som stå öfwer hwar andra, och een Twärlinia emellan them dragen. Hortulanus D 5 b (1674). — i bild. J ären wort breff bescriffuit vthi wort hierta. 2 Kor. 3: 2 (NT 1526; öfv. 1883: inskrifvet, Luther: geschrieben). — i p. pf. i bet.: handskrifven. Egyptiske Hieroglyferne, hvilkas ålder sträcker sig längre tilbaka, än någre beskrefne böcker. Adelcrantz Præs. i VetA 1757, s. 14; jfr 2.
2) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] (numera mindre br.) förse med skrift, skrifva på; anträffadt bl. i p. pf. Herren fick migh the twå steentafflonar, bescreffna medh Gudz finger. 5 Mos. 9: 10 (Bib. 1541). Hes. 2: 10 (Därs.). Går blott en tusendel af vårt beskrifna papper till efterverlden. Geijer I. 2: 106 (1832). Små krukmakar-kärl .., beskrifna med hieroglypher. Palmblad Fornk. 1: 35 (1843). Detta med heliga ord beskrifna papper. Rydberg Magi 43 (1865). En folio i gult pergamentsband om 74 beskrifna blad. L. Weibull i Hist. tidskr. f. Skån. 2: 44 (1904). — i bild. Bladen i den stora boken (dvs. själslifvets bok) äro tätt beskrifna, men skriften är värre att tolka än kilskrift. Quennerstedt En värld 2 (1904). — jfr OBESKRIFVEN.
3) [utveckladt ur 1; jfr motsv. anv. i fsv., ä. d., holl. o. ä. t.] (†) anteckna, uppteckna, uppskrifva, nedskrifva; lämna skriftlig uppgift om. Thetta schall bescriffuas till the effterkommande. O. Petri Men. fall N 8 a (1526). Efter monge haffua taghit sigh före, at bescriffua the ting, som jbland oss aldrawissast äro. Luk. 1: 1 (Bib. 1541; NT 1526: förtelia); jfr 6. The Vestgöter .. skole .. late kon:ge Ma:t .. få bescrifvit, huru starke the till hest och fot kunne komme på theris sidhe. RA 1: 312 (1543). Theras (dvs. G. I:s o. hans gemålers) nampn j thetta Gwdz Tempel (dvs. Uppsala domkyrka), / Stå beskreffne til exempel. Phrygius (1618) hos Svart Är. 101; jfr 1. Skrifteboken .., ther uti hwars och ens .. framsteeg i Catechismi lära, beskrifwit warder. Kyrkol. 24: 8 (1686). Dessa äro Dina ord, Herre Christe, .. fastän de icke alla talades på en tid, ej heller på ett rum beskrefvos. Carling Kempis 283 (1827). — i bild. Jag bäfvar tå jag vp åt himmelen ser, / Ther stå mina synder beskrefna. Kolmodin Dufv. 99 (1734, 1745); jfr Ps. 1819, 170: 2; jfr a. Hvad satan nyss som godt mig föregifvit, / Han visar nu i mörksens bok beskrifvit. Hagberg Shaksp. 3: 113 (1848; eng. chronicled). — jfr OBESKRIFVEN. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i fsv., ä. d., mnt., holl. o. ä. t.] upprätta förteckning öfver, uppteckna. Taa laath iak nils warg bescrifwa then tingesth wet Echolm war (dvs. de inventarier som funnos vid E.) paa then tiidt Söfwerin Arwedson anamadhe Eecholm. G. I:s reg. 1: 175 (1523). The förstföddas försambling som j himmelen äro bescreffne. Ebr. 12: 23 (NT 1526; öfv. 1883: uppskrifna). Atth Stadhen motthe i tijde qwarteres, och folkedt granneligen beskriffwes och förordineres i rothe tal. G. I:s reg. 16: 29 (1544); jfr b. J wele och så .. granneligenn beskriffwe, mykit (dvs. huru mycket) hwar anamer aff samme tijend. Därs. 231. (Calumnia) bär i barmen et långt bref på all dijn feel / Med fljt beskrefne, thär i glömt är ingen deel. Stiernhielm Parn. 2: 7 (1651).
b) [jfr motsv. anv. i fsv. o. ä. d.] uppskrifva (för skattläggning), skattskrifva. En partt aff frelsit lotho gå for ryckte, atuj (dvs. att vi) wilde lathe bescriffue menige Frelsis godz. G. I:s reg. 11: 115 (1536). Fölier nu mantalet på the adelsmän, som hafve gifvit theris godz och gårder bescrifne. Hist. tidskr. 1895, s. 332 (i handl. fr. 1563).
4) [jfr motsv. anv. i fsv., d., mnt. o. ä. t.] († utom i a) skriftligen affatta, skrifva; författa. G. I:s reg. 2: 98 (1525). Euangelium må wara it stackot taal, och it långt taal, och then ene må bescriffua thet stackot och then andre lengre. Förspr. t. NT 1526, s. 3 a. Hwi late j idher .. begripa (dvs. fånga) medh bescriffna stadgar? Kol. 2: 20 (NT 1526). The funno bescriffuit j Laghen, at Herren genom Mose budhet hadhe, at Israels barn skulle boo j löffhyddor. Neh. 8: 14 (Bib. 1541; öfv. 1904: skrifvet). The, som bescriffuit och skickat landzlaagh. L. Petri Oec. 12 (1559); jfr a. Gudz klare och reene Ord; såssom thett vthj the Prophetiske sampt Apostolische skriffter och vthj then retta Oförandrede Augsburgische Confession är beschrifwidt och författadt wordett. RARP 3: 397 (1644). Guds heliga beskrefne ord. Skolordn. 1724, s. 28. Beskrifna föreskrifter, oryggliga som rättvisan. Gustaf III Skr. 1: 167 (1785). Vill masken menniskan beskrifva .. / För alla varelser en ren och allmän lag? Wallin Vitt. 1: 14 (1805); jfr a o. 7. Detta är jättesagans och spökhistoriernas tidsomfattning. Ändteligen uppgår solen med den beskrifna historien. Holmberg Nordb. 1 (1852). — jfr LAG-, O-, SJÄLF-BESKRIFVEN. — särsk.
a) [jfr motsv. uttr. i fsv., d., mnt., holl. o. ä. t.] (numera bl. jur. l. arkaiserande) i uttr. beskrifven lag. Wor bescreffuen lagh. G. I:s reg. 1: 28 (1521). Kol. 2: 14 (NT 1526). Efter Swerigis beschrefnna lhag. G. I:s reg. 16: 119 (1544). En Christen .. är frij .. ock så ifrå Gudz eghen bescreffna Lagh. L. Petri Kyrkoord. Föret. 9 (1571). RARP 3: 327 (1643). Landssed, som ej har oskiäl med sig, må han (dvs. domaren) ock rätta sin dom efter; ther beskrifven lag ej finnes. RB 1: 11 (Lag 1734). Skolordn. 1820, s. 83. Kunglig majestät och kronan styrde riket efter landets beskrifna lag. Topelius Fält. 5: 314 (1867).
b) bildl. Din (dvs. ödets) lag / klar står beskrifven bland stjernor för evigt. Tegnér 1: 421 (1806); jfr a.
c) närmande sig bet.: uttrycka, återgifva. Adject(iv) taga på Latin ingen Infinitivum til sig, utan vilja, at slikt skal beskrifvas med Præpositione Ad och Gerundio. Cellarius Lat. gram. 92 (1703, 1730).
5) (†) (i skrift) omnämna, (i skrift) behandla, skrifva om. Först scriffuar Mattheus så her om (dvs. om nattvardens instiftelse) .. Bescriffuar och S. Lucas samma natward. O. Petri P. Eliæ c 3 a (1527). Den beskrifne convents dagen. A. Oxenstierna i HSH 29: 246 (1634); jfr 7. (Jag) Såg mig af honom i Hamburgsche Bericht von gelehrten Sachen .. med största beröm beskrefven. Linné Ungd. 2: 382 (1735). Den tid och det språk på hvilka dessa ämnen först varit beskrifna. J. G. Oxenstierna 2: 10 (1796, 1806). — med prep. om. Så mykit haffuer man j then helga scrifft bescriffuet om herrans natuard. O. Petri P. Eliæ c 3 a (1527). Mest haffuer man welet om thetta feel (dvs. förstoppning) bescriffua för theres skul, som ingen annan swagheet haffua. B. Olavi 68 a (1578). Risingh Landb. 52 (1671). — jfr OFVAN-BESKRIFVEN.
6) [jfr motsv. anv. i fsv., d., holl. o. t.] (i skrift l. tal) skildra l. gifva en (detaljerad) framställning af l. redogörelse för, (relativt fullständigt) angifva egenskaperna o. detaljerna hos l. förloppet af (ngt) o. d.; äfv. i utvidgad anv. (se e). Beskrifva noga, omständligt, knapphändigt. Beskrifva en person, en byggnad, en händelse, en resa. Han beskrifves som en man af medellängd med ljust hår och blåa ögon. Mina känslor (vid det tillfället) kunna lättare förstås (l. fattas) än beskrifvas. Jagh wil förtijga alt annat Tyrannij, som hans Kongl. Onåde (dvs. Kristiern II) bedreff, och här icke kan til pricka beskrifwas. G. I:s reg. 1: 23 (1521); jfr 3. När the wille bescriffua .. tyranner, sade the them wara fula, longa och grymma. O. Petri Kr. 6 (c. 1540). Så gingo männenar åstadh, och drogho landet igenom, och bescriffuo thet på een scrifft effter städhernar j siw delar. Jos. 18: 9 (Bib. 1541; öfv. 1904: satte upp en beskrifning). Måste R(iksens) Rådh beskriffva för Ständerne heela statum Germanicum. RP 5: 191 (1635). Thet ähr inthet till at beskrifwa huru högmodige Polackarne ähre blefne af thenne lille lyckan. RARP 6: 142 (1657). Och hafwer denna resan ingen bättre beskrifwit än Orpheus sielf. Rudbeck Atl. 1: 665 (1678). Vår medh ordt icke nog till beskrivande tacksamhet. 2 RARP 5: 613 (1726). Beskriva de förnämsta hiältars leverne. Schultze Ordb. 4366 (c. 1755). Det mesta af det, han beskrifver, har han sjelf sett. Franzén Skald. 2: 8 (1794, 1828). Mången mor beskrifver lasten / För sin oerfarna son / Ful som maran, blek som gasten. Lenngren 225 (1795). Maillet beskrifver samma Lands Fikon såsom förträffliga. Ödmann Str. förs. II. 1: 48 (1803). Här är templet min fader beskref. Tegnér 1: 103 (1825). Huru vilje vi beskrifva det, som ej med ord kan uttryckas. Wallin 2 Pred. 2: 8 (1826). Jag .. kan ej beskrifva den på en gång höfliga och stolta åtbörd, hvarmed han, utan att se på den framräckta penningen, tillbakavisade honom. Rydberg Rom. d. 300 (1874, 1882). Författaren beskrifver, huru W. efter åtskilliga vidriga öden vinner jordisk lycka och glädje. Wirsén i PT 1902, nr 77 A, s. 3. — jfr MÅNG-, NEDAN-, NYSS-, O-, OFVAN-BESKRIFVEN. — särsk.
a) i numera knappast br. förb. Göcken bescriffuis och medh samma odygd (näml. otacksamhet). Palma Kosm. Dedik. 6 a (1613). Paradis beskrifs i Öster plantat wara. Spegel Öp. par. 8 (1705). Sjuktröstaren .. beskref sitt andeliga embetes inkomster. J. Wallenberg 243 (1771).
b) (†; se dock slutet) i förb. beskrifva ngn ngt, skildra ngt för ngn. Ther (dvs. i evangeliet) Mattheus oss bescriffuar, huruledes .. Jesus .. kom in vthi Jerusalems stadh, rijdhandes på en åszna. L. Petri 1 Post. A 1 b (1555). Rudbeck Bref 19 (1663). J. G. Oxenstierna 1: 141 (1805). — (numera föga br.) i imper. med det, af ett pers. pron. bestående, indirekta obj. närmande sig bet. af etisk dativ. Beskrif mig den karlen. Serenius (1741).
c) (i vetenskapligt syfte) på ett systematiskt o. detaljeradt sätt skildra (i sht naturföremål, naturprocesser o. d.) (jfr d). Beskrifva ett land, ett djur, en växt, ett ljud, ett vulkaniskt utbrott, en sjukdom. Nedre vid stranden fant jag en Ephemera cauda biseta, hvilken beskrifs och afritas. Linné Ungd. 2: 28 (1732). Han har beskrivit stiärnornas lopp. Schultze Ordb. 4366 (c. 1755). De exemplar (af lökgrodan), jag här beskrifvit. Nilsson Fauna 3: 114 (1842, 1860).
d) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t. samt fr. descriptif] (i fackspr.) i p. pr. närmande sig adjektivisk anv.; deskriptiv. Den beskrifvande Botaniken. Agardh Vextsyst. method. 10 (1858). Den systematiska eller beskrifvande naturalhistorien. Thorell Zool. 1: 9 (1860). Beskrifvande framställning, vetenskap. Cavallin (1875). Beskrifvande geometri. SFS 1891, nr 47, s. 9. En beskrifvande framställning af näringsdriftens uppkomst. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 430 (1894). De beskrifvande naturvetenskapernas studium. E. C. Tegnér i 2 Saml. 17: 3 (1896). Den beskrifvande geografien. A. Falk i Ymer 1905, s. 43. jfr: Man kunde beskylla Palmblad för att vara för mycket beskrifvande, för mycket geograf. C. A. Hagberg i SKN 1841, s. 287 (”297”). — särsk.
α) stil. Cedervall Stil. 2: X (1846, 1857). Deskriptiva uppsatser indelas .. i två arter: a) Beskrifvande (deskriptiva i inskr. bet.), som skildra ting, t. ex. Beskrifning af Sveriges läge. Sundén o. Modin Stil. 6 (1871).
β) est. Dagens stunder af Oxenstjerna äro, efter den vanliga indelningen, ett beskrifvande poem. Tegnér 3: 158 (1819). Den beskrifvande poesiens öfverensstämmelse med landskapsmålningen har redan länge varit insedd. Därs. 159. Ljunggren Est. 1: 163 (1856, 1869). I nära grannskap till den didaktiska poesien står den beskrifvande dikten, som söker att genom versifierade skildringar framkalla bilder af yttre föremål. Warburg Litt.-hist. 10 (1880, 1904).
e) (mindre br.) i utvidgad anv., om skildring gm annat än ord; framställa, skildra; föreställa. Musikstycket beskrifver naturens uppvaknande om våren. I toner beskref han sin längtan. Nyblom Hum. 107 (1874, 1883). — (numera knappast br.) förete. Jag är Commendeur af Norra Tungan och beskrifver en besatt figur i uniform. Schröderheim Ant. 207 (1784).
7) [jfr motsv. anv. i fsv., ä. dan. o. mnl.] (†) föreskrifva, bestämma. Skicker idhra fädhers hws j idhor skiffte, såsom the bescriffuen äro aff Dauid Israels Konung. 2 Krön. 35: 4 (Bib. 1541; öfv. 1904: föreskrifvit, Luther: beschrieben, Vulg.: præcepit). Att Ryssen .. uthfäster H. K. M:tt den beschrefne peninge summa. A. Oxenstierna Skr. 2: 247 (1615); jfr 5. Först beskrifwes ther (i kontraktet), at thenna Handelen skal warda drijfwin på Africa, Asia, America, och Magellanica. Schroderus Uss. B 2 a (1626). Weder (dvs. vid) boot som lagh och ordinancen beskrifwer. RARP 4: 107 (1647). Så skal PredikoEmbetet sådane .. ifrån Församlingen utsluta; doch altijd achtandes den Process (dvs. procedur), som ther om tilförene är beskrefwen. Kyrkol. 16: 12 (1686). — Anm. Möjl. är ett l. annat af dessa ex. att föra till 6.
8) [jfr motsv. anv. i mnt., ä. holl. o. t.] (†) (skriftligen) beordra l. sammankalla. Och war heela adhelen bescriffuin aff hela riket til Stocholm. O. Petri Kr. 326 (c. 1540). Therföre hafwer Jagh .. Eder till thetta sambqwembd till hopa beskrifwit. Gustaf II Adolf 158 (1617).
a) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t. samt fr. décrire, lat. describere radio orbem] (numera mindre br.) mat. upprita, draga. Beskrif ur Centrum C med en radie, som är = BC, en cirkelbåge. Palmqvist Alg. 2: 31 (1746). Beskrifva en cirkel omkring en qvadrat. Dalin (1850). En cirkel beskrifven omkring origo med radien a. Lindelöf An. geom. 15 (1864).
b) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] i förb. beskrifva med ngt i bet.: föra ngt så att det bildar l. att det röres l en bana som bildar (viss geometrisk figur o. d.). En ung körsven .. beskref stora bågar i luften med sin väldigt smällande piska. Atterbom Minnen 24 (1817). Sysis svingar sin trollstaf i luften och beskrifver med densamma tre cirklar från väster till öster. Dens. FB 209 (1818).
c) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t. samt fr. décrire] i sitt lopp bilda l. röra sig i en bana som bildar (viss geometrisk figur o. d.). Bomben i luften beskrifver en Parabol. Ehrensvärd Præs. i VetA 1743, s. 10. Den linien, som en kula beskrifver. Möller (1745; under tir). Under parningstiden ser man dem (dvs. hökarna) stundom beskrifva kretsar högt i luften. Nilsson Fauna II. 1: 38 (1824, 1858). Nigern, som .. utfaller, efter att hafva beskrifvit en stor halfcirkel, på Beninkusten. Palmblad Geogr. 217 (1851). Kungen .. lade .. rodret åt ena sidan .., så att vår rodd beskref flera cirklar. De Geer Minnen 2: 85 (1892). — särsk. närmande sig bet.: tillryggalägga. Den vägen som Mars .. beskrifver. Duræus Naturk. 142 (1759). Solen beskrifver sin skenbara elliptiska bana. Lindhagen Astr. 357 (1858). Den väg, som en projektil beskrifver, från mynningen till nedslaget. Lärob. i artill. 90 (1883, 1895).
d) gm sin form bilda. Fastlandet beskrifver .. mellan Almö och Möckelö uddar en stor ingående bukt. NF 8: 372 (1884).
e) i fråga om gränser, mer l. mindre bildl.
α) draga l. bilda (gräns omkring ngt). De trånga gränsor, dem dödens natt beskrifver omkring dödlighetens halfdag. Wallin Rel. 3: 44 (1831). Snäfvare gränser beskrefvos för hierarkiens verldsliga storhet. Svedelius i SAH 49: 71 (1873).
β) (†) (med gränser) omgärda, begränsa. Den gräns, hvarmed Lagarne beskrifvit denna frihet. Kellgren i SP 1792, nr 269, s. 3. Revisorernas befattning blifver på det bestämdaste beskrifven och begränsad. Obj. gästen 1829, nr 20, s. 2.
10) [jfr SKRIFVA (sig från ngt)] (i Finl.) refl.: förskrifva sig, härleda sig, härröra. Aminoff .. har .. blifvit allas Gud ... Men förmodl(igen) beskrifver detta sig därifrån, att han blifvit en trägen auditor på sångsällskapet. A. Blomqvist (1821) hos Söderhjelm Runeberg 1: 64. En del af .. trädgården .. beskrifver sig från äldre tider. Aspelin Stenbäck 17 (1900).
11) [efter samma anv. af beschrijven i 1600-talets holl., såvida ej tryckfel föreligger för: bedrifvit] (†) bedrifva, utföra. (Johannes Magnus har) allenast fört in uthi sin Historiæ de Konungar som nogot merckeligit beskrifwit. Rudbeck Atl. 3: 148 (1698; lat. qui res præclaras gesserint).
Spoiler title
Spoiler content