SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ALNTALS a3ln~ta2ls (a`lntals Weste), adv.
Ordformer
Etymologi
[eg. gen. af föreg.]
till ALN 2. — jfr ALNS-TALS.
1) (numera mindre br.) = ALNVIS. Stiernman Com. 1: 700 (1617). I Konung Eriks tid skilldes emellan Gross- och Minut-handel; den som sålde kläden i hela och halfva stycken, måtte ej sälja alnetals. Botin Utk. 617 (1764; jfr språkprofven under ALNTAL b o. ALNVIS). Björkman (1889). — i bild. Man mäter henne (dvs. troheten) icke alnetals. Rel. cur. 281 (”181”) (1682).
2) flere l. många alnar. Man sålde alntals dyrbara spetsar.
Spoiler title
Spoiler content