SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1974  
SKURV skur4v, sbst.2, n.; best. -et.
Etymologi
[sv. dial. skurv; till SKURVA]
(numera knappast br.) koll.: bannor, tillrättavisningar. Sundén (1891). Cannelin (1939).
Spoiler title
Spoiler content