SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1997  
SUB- ssgr (forts.):
(4) SUB-ANTARKTISK1040. (i fackspr.) som utgör l. tillhör l. förekommer i ett område l. bälte strax norr om Antarktis. Subtropiska, subarktiska och subantarktiska bälten. Hagman FysGeogr. 152 (1903). Den subantarktiska zonen. NaturForsknRådÅb. 1949—50, s. 36.
-AQUATISK, -AQVATISK, se -akvatisk.
(9) -ARID104. [med avs. på senare leden se semi-arid] (numera föga br.) semiarid. LAHT 1932, s. 903 (om klimatområden). SvGeogrÅb. 1947, s. 107.
-ARKTISK040, äv. 3~20. (i fackspr.)
1) till 4: som utgör l. tillhör l. kommer från l. avser zon (bälte) närmast söder om Arktis (Nordpolen) (mellan norra tempererade o. arktiska zonen). Subarctiska zonen. Wikström ÅrsbVetA 1837, s. 284. Finnilä BortPolcirk. 43 (1917; i pl., om tallar). Alfågeln är en arktisk och i viss mån subarktisk fågel. Ekman DjurFjäll. 298 (1944).
2) (numera mindre br.) till 13, med syftning på klimatiska förh., om period l. tid: som infaller efter den arktiska (i början av holocen, dvs. tiden efter den senaste istiden, omkr. 8000—7000 f. Kr.), preboreal. I början af Ancylustiden under den subarktiska klimatperioden. JmtFmT 2: 210 (1901). Selander LevLandsk. 55 (1955; om tid).
(12) -ARRENDATOR3~0020. (numera bl. tillf.) arrendator som arrenderar ngt i andra hand. König LärdÖfn. 6: 201 (1747; om förh. i Spanien). Axelson K12Tid 205 (1888).
Spoiler title
Spoiler content