SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2021  
ÅTTA ot3a2, räkn. o. sbst.; ss. sbst. r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(ott- i ssgr c. 1672 (: Ottkantigh)1779 (: ottsidig). otta 1528 (: ottafålt)1853. otte 15551652. otte- i ssgr 1553 (: ottekantte)1756 (: ottekantig). otto (-tth-) 1547 (: Ottoöre Spick)1702. åtho 16291634 (: tiugu åtho). åtta c. 1635 osv. åtte 16031662. åtte- i ssgr 1571 (: åttedelar)1846 (: Åttedags Wäggur). åtto (-å) 16021651 (: tiugu åtto))
Etymologi
[runsv., fsv. atta; motsv. fd. atte (d. otte), fvn., nyisl., fär. átta (nor. åtte), got. ahtau, fsax. ahto (mlt. acht(e)), mnl. achte (nl. acht), ffris. acht(a), fht. ahto (mht. aht, t. acht), feng. (e)ahta (eng. eight), ävensom bl. a. lat. octo, gr. ὀκτώ, fir. ocht, sanskr. aṣṭáu o. med utvidgningar fkyrkoslav. osmъ, lit. aštuonì; möjl. dualisform (o. möjl. i avljudsförh. till den rot med bet.: udd, vass, som bl. a. föreligger i EGG (se ÄGG, sbst.)), med syftning på de båda händernas (utsträckta) fingrar (med tummarna undantagna). — Jfr OKTAEDER, OKTOBER, ÅTTIO, ÅTTONDE]
I. ss. räkn., grundtal angivande ett antal som med en enhet överstiger sju; tal som i serien med hela tal har sin plats mellan sju o. nio; utom i löpande text vanl. skrivet 8, stundom VIII; särsk. dels i förb. med i talräckan närstående tal, angivande mer l. mindre ungefärligt antal, dels (numera bl. arkaiserande) gm och samordnat med tiotal från o. med tjugo angivande motsv. sammansatta tal, dels (ngt ålderdomligt) i uttr. åtta dagar (äv. sammanskrivet), om vecka gm räkning som inkluderar både inledande o. avslutande dag (se DAG I 3 a α), dels (om ä. förh.) i uttr. åtta glas, i fråga om timglas (se GLAS 3 slutet); äv. i oeg. anv., särsk. i sådana uttr. som efter sju sorger och åtta bedrövelser (se SJU, räkn. I i κ). Åtta hundra (800), åtta tusen (8000), äv. sammanskrivet. Åtta miljoner. Kan du inte räkna till åtta? Två gånger fyra, fyra plus fyra blir åtta. Åtta och åtta är sexton. Nummer, sidan, spår, linje 8. Spindlar har åtta ben. De var åtta stycken. Åtta gånger, tillfällen. Småkillar, åtta-tio-tolv år gamla. För åtta månader sedan. Otta skedhar fulla. VarRerV 44 (1538). Åtto Källare som äre och hafua af ålder warit ther mz privilegierade. OrdKöph. 1614, B 3 a. Tiugu och Otto Swenska Konungars korta Beskrifning. Schück VittA 3: 31 (i handl. fr. 1690). Så vida vi Auctorer .. med Allmänhet förstå Sju eller Åtta goda Vänner. Kellgren (SVS) 5: 601 (1792). Dess allraförsta salfva ren blef åtta Finnars fall. Runeberg (SVS) V. 1: 56 (1848). En vecka tar det. Åtta dar på sin höjd. Salje DessBröd. 172 (1964). Men här då … En garanterat pedofilfri skola med närhet till skidanläggning med åtta nedfarter? Berglin DagSeger 47 (2009). — särsk. med utelämnat l. underförstått huvudord; särsk. dels om personer, dels i fråga om penningbelopp (i kronor o. ören l. motsv.; äv. (vard.) elliptiskt för 800 (i förb. med likaledes elliptiskt tusental) l. 8000 (i förb. med likaledes elliptiskt hundratal)). Potatisen kostar åtta och nittio (vanl. skrivet 8:90) kilot. Du kan få en sådan dator för åtta och åtta. Thz skole ey flere Mestere tillijke ware i Ämbetet än Otto. Skråordn. 253 (1575). En flaska. Vi var åtta på den. Flygt Verkan 156 (2004). särsk. i fråga om klockslag, utan (tydlig) föreställning om ursprungligt huvudord. Att Adelen klockan Otto skole sigh instella. RARP 3: 121 (1640). Vi ses halv åtta, tillade han. Hesslind Sista 136 (1974). Jag vaknar vid åtta, tar en kopp kaffe i sängen. Berg Fotogr. 5 (2006).
II. (endast i formen åtta) ss. sbst.
1) om siffran för åtta (i bet. I); äv. om företeelse som till formen liknar den arabiska siffran 8, särsk. rörelsemönster (vid dans l. (skridsko)åkning o. d.). Skriva en åtta. Romersk, arabisk åtta. En liggande åtta är symbol för oändlighet. Figurer (i kontradanser): .. 13. Dubbel 8 med sin Moitie och flera par. Walcke MbDansk. 13 (1782). (Öglan) är .. belagd med tre af dubbla guldtrådar flätade åttor. AntT 2: 244 (1869). Kavaljeren .. gjorde en elegant vändning för att slå en åtta och visa hur väl han kunde föra sig (på skridskor). Benedictsson Ber. 192 (1888). Mc Lederers affärer voro krokigare än en åtta och hans ord tänjbarare än kautschuk. Grebst 1År 38 (1912). Erfordras en större överhandsknop, kan man antingen lägga den i åtta eller göra den dubbel. Hägg Flagga 62 (1937). Vi trampade upp en stor åtta i snön och sprang runt runt i åttan hela rasten. Lindgren AllBarn 98 (1946). Han kollar vidare att hjulen är riktade, alltså inte går i åtta när de snurrar. SDS 14/11 1996, s. B1.
2) om företeelse som (i en nummerföljd) åsatts nummer åtta l. på annat sätt kännetecknas av siffran l. talet åtta; särsk. dels om spelkort med valören åtta, dels om (skolelev i) åttonde klass, dels om motor med åtta cylindrar, dels sup(glas) om åtta centiliter. Åttan är alltid sen, det är bättre att ta en annan spårvagn. Åttan, hur hennes namn nu skall uttalas, är klart bäst i det kinesiska laget. Ettan var överlägsen i loppet, och vi blev bara åtta. Så at af hela leken blifwa (i lomber) bortkastade 8or, 9or och 10or. BeskrLombreSp. 4 (1745). Emedan i första hand Chandlers nya raka åttor och nya sex-cylindriga modeller äro .. utomordentligt stilfulla. SvD(A) 1927, nr 205, s. 18. På vår efterlängtade skolresa kommo vi nybakade åttor också till Kungl. Huvudstaden. SvD(A) 1932, nr 177, s. 9. Konjak? Jag bjuder. – En fyra. Och en åtta för dig. Wästberg Vattensl. 25 (1968). Ellinor och jag blev kompisar i sjuan. Adrian gick i åttan då. Bredow BaraInte 75 (2009). — jfr SPADER-, SUPER-, VÄND-ÅTTA m. fl.
Ssgr (i allm. till I): A (utom till II 1 samt (sannol. under inflytande av motsv. ssgr med fyra) i ssgrna -kant o. -kantig numera bl. tillf.): ÅTT-ARMAD, -BENT, -DELAD, -DUBBEL, -FOTING, -HÖRNIG, -HÖRNING, se B. —
-KANT, r. l. m. (ått- 1710 osv. åtta- 1825 osv. åtte- 1635. åtto- 1651) åttkantig figur (jfr åtta-hörning o. oktogon II); förr äv. om oktant (se d. o. a). Een Ort, then Theodorus kallar Octangulum eller Åttekanten. Schroderus Os. 1: 782 (1635). Denna tingesten har inte mer än tre hörn, men likafult får han heta en ottkant eller octant. Wallenberg (SVS) 2: 26 (1771; uppl. 1999). På sanden har man lagt ut en krets av stora stenar i en tämligen regelbunden åttkant. HallHist. 1: 108 (1954).
Ssgr: åttkants-, äv. åttkant-järn. (i sht i ä. fackspr.) åttkantigt järn (se d. o. 4). Åttkantjern förekommer sällan, och ersätter endast ofullkomligt rundjernet. Almroth Karmarsch 167 (1838).
-KANT, adj. (åtte- 1553) (†) åttkantig. Blått och huitt i ottekantte Rwt(or). GripshInvent. 1553; möjl. till -kant, sbst. En stoor ask 8 kant m(edh) togen guld. KlädkamRSthm 1565, s. 3.
-KANTIG. (ått- 1669 osv. åtta- 1659 osv. åtte- 15881756) jfr kantig 2 o. -kant, adj., o. åtta-hörnig, åtta-sidig. Wij wele och hafwe vthi then lille .. Cammeren .. opsatt then Ottekantige Rooss eller Stierne, vnder täckett. HB 2: 228 (1588). Et åttkantigt muradt torn stod wid Södra hörnet. Linné Sk. 320 (1751). Rotekavlen .. var .. hyvlad åttkantig. Istället för tal och milar voro här de olika rotedelägarnas årspenningar eller skatteskillingar inristade. Fatab. 1921, s. 13.
-KLASSIG, se B. —
(II 1) -KOMBINATION. (åtta-) (numera bl. ngn gg) vid konståkning: kombination av åkningar i åtta. Hans två språng och hans tåsnurrningar samt några åttakombinationer gjorde ett ganska omvexlande godt intryck. NordIdrL 1901, s. 54.
-MÄNNING, -PASS, -PUNDIG, -SIDIG, -SPANN, -SPÄNNIG, -STYVER, se B. —
(II 1) -VOLT. ridk. volt (se volt, sbst.1 2) i form av åtta. Allt i förhållande som hästen blir mera ledbar på ringen .. så öfvergår ryttaren til andra volter, och först til Ått-volten. KrigVAH 1833, s. 258.
-ÅRIG, -ÅRING, se B.
B: ÅTTA-ARMAD. (ått- 1896 osv. åtta- 1849 osv.) jfr armad 2. SthmAftonp. 7/5 1849, s. 2. Kronorna med sina sex- eller åttaarmade grenar och spegellampetter utefter väggarna. Eichhorn Stud. 3: 267 (1881).
-BENT. (ått- 1945 osv. åtta- 1749 osv.) som har åtta ben; jfr -fotad. Lind 1: 97 (1749).
-BLAD. särsk. (†) till II 2, om spelkort med valören åtta. Lind 1: 97 (1749).
-BLADIG. jfr bladig 1 b, 3. En åttabladig husbehofs Sågqvarn, jemte tillhörande Cirkelsåg. PT 31/12 1845, s. 4.
-BLADS-ROS, äv. (arkaiserande) -BLADA-ROS. (i sht i skildring av ä. förh.) om dekoration(smönster) återgivande åttabladig ros. SvSlöjdFT 1914, s. 12.
-CYLINDRIG. DN 1907, nr 13257 B, s. 2. Att de 8-cylindriga motorerna ofta ha två block, vardera på fyra cylindrar. Nerén BilB 1: 7 (1928).
-DAG(AR)S-VÄGGUR. (åtta- 1784 osv. åtte- 1846) [till uttr. åtta dagar, om vecka] (förr) väggur som uppdrogs en gång i veckan (o. angav veckodag). BoupptVäxjö 1784.
-DALER. (förr) Under det bruden klädes, står hon i ett baktråg och har en ”åttadaler” i vardera skon, ty detta skall bringa rikedom till det nya hemmet. Hörlén GSed. 100 (1914).
-DELAD, p. adj. (ått- 1889. åtta- 1854 osv.) som är delad åtta gånger l. på åtta ställen l. består av åtta delar. Att mellanskeppets två stjernhvalf och norra sidokorets åttadelade korshvalf äro yngre än de omgifvande, inser enhvar. Brunius Metr. 75 (1854).
-DUBBEL. (ått- 1893. åtta- 1697 osv.)
1) som utgörs av l. har åtta (likadana) (bestånds)delar l. lager o. d.; jfr dubbel, adj. 1. En Ståpp, hwilken är en wäl warm otta dubbel Duk. Hoorn Jordg. 1: 291 (1697).
2) åttafaldig; jfr dubbel, adj. 2. Lind 1: 98 (1749). Jag är en åttadubbel människodråpare. Janson Par. 73 (1900).
-DUBBLA, -ing. öka (ngt) till det åttadubbla; jfr åttafaldiga. Att han föreslog det Examensafgifterna skulle åttadubblas, eller ifrån 5 Spd. höjas till 40. Palmblad Norige Bih. 87 (1847). Järnmalmsexporten blev under 1890-talet mer än åttadubblad. Carlsson LantmPol. 3 (1953).
-FALD. åttafaldig; förr äv.: åttadubbel (se d. o. 1); numera bl. ss. adv. -falt. Korstierno bröder .. haffua swart cläder medh jtt ottafålt kors vthi. OPetri 1: 481 (1528). Åttafalt förmerat. Linc. Ddd 2 a (1640). Åttafaldt är dess begär. Bergstedt Öfv. 98 (1845).
-FALDIG. jfr -dubbel 2, -fald. Hon är åttafaldig världsmästare. Dähnert 2 (1746). Från Saligheternas Berg ljuder öfwer all werlden det åttafalldiga: salig. Rogberg Pred. 2: 378 (1829).
Avledn.: åttafaldiga, v. jfr åtta-dubbla. Dagen 5/2 1889, s. 1. Fördubblar man .. en sfers genomskärning, åttafaldigar man dess volym. TSjöv. 1901, s. 30.
-FOTAD. jfr fotad b o. -bent. Lind 1: 97 (1749). På .. Tjängvide-stenen .. är en åttafotad häst afbildad, hvilken troligen syftar på Odins häst Sleipner. Bergman GotlGeogr. 55 (1870).
-FOTING. (ått- 1865 osv. åtta- 1879 osv.) förr särsk. om bläckfisk hörande till (släktet Octopus Lin. inom) ordningen octopoda, åttaarmad bläckfisk. Hit höra Åttfotingarne (Octopus) .. med åtta armar och utan skal. Thorell Zool. 2: 294 (1865).
-FOTS-STÄMMA. mus. orgelstämma med åtta fots tonhöjd; jfr fot 8 e. Lagergren Orgelsk. 1: 3 (1894).
-FOTS-TON. mus. ton från åttafotsstämma. Otta fots ton är af samma högd och djuphet, som mennisko-rösten. Hülphers Mus. 309 (1773); möjl. ej ssg. Drake Töpfer 116 (1850).
-HANDA. (numera bl. tillf.) jfr hand 21. Kopning haffuer ottahanda nytto och gagn medh sigh. BOlavi 182 a (1578).
-HJULIG. Det i Amerika allmänna bruket af åttahjuliga vagnar (för järnväg). AB 3/8 1839, s. 3.
-HUGGARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.)
1) skeppsbåt med åtta åror; jfr -roddare. Låt sätta ut åttahuggaren tillreds, ifall fregatten ej löper qvickt rund. Sparre Sjökad. 111 (1850).
2) räffelbössa med åtta räfflor. Levander DalBondek. 2: 96 (1944).
-HUNDRA, se åtta I. —
-HUNDRADE, räkn. ordningstal till åtta hundra. Widegren (1788).
-HUNDRA-METERS-LOPP. sport. jfr lopp 1 b. AB 1912, nr 146, s. 7. (Hastigheten) måste särskilt finnas under 800 metersloppets första hälft, vilken bör tillryggaläggas betydligt snabbare än den sista. Idrottsbok. 88 (1914).
-HUNDRA-METERS-LÖPARE. sport. löpare i l. inriktad på åttahundrameterslopp. De flesta åttahundrameterslöparna starta äfven i 1 500 m:s loppet. SvD(A) 1912, nr 146 B, s. 3.
-HUNDRA-TAL. särsk. (företrädesvis i sg. best.) om åren 800–899 (vanl. efter Kristi födelse) (jfr tal, sbst.1 1 d). Att .. (Lund) fanns till redan på åttahundratalet är sannolikt. AB 6/10 1859, s. 2.
-HÖRNIG. (ått- 1710 osv. åtta- 1665 osv.) jfr ått-kantig. (Ett) litett Ottahörnigt bordh. BoupptSthm 29/11 1665. Hvad .. beträffar Kallströms (Carlströms) skans synes densamma utgjorts af ett mindre åttahörnigt jordverk. JmtFmT 3: 36 (1902).
-HÖRNING. (ått- 1721 osv. åtta- 1807 osv.) jfr hörning 1 o. ått-kant, sbst., o. oktogon II. Quadraten af en regularisk Otthörnings .. sijda. Duhre Geom. 97 (1721). Grundplanen till en sådan kyrka är vanligen en cirkel eller en åttahörning men kan också vara en kvadrat. Stenberg KyrkSkrud 14 (1950).
-KANT, sbst., -KANTIG, se A. —
-KLASSIG. (ått- 1902 osv. åtta- 1874 osv.) jfr -klassig 1 (se sp. K 1152). AB 22/2 1861, s. 3. Af kommuner upprättade tre-, fem- eller åttaklassiga elementarskolor för flickor. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 39, s. 1.
-KOMBINATION, se A. —
-KOPPLAD, p. adj. särsk. (järnv.) om lokomotiv: som har åtta drivande hjul (på en drivaxel o. tre koppelaxlar). Af lokomotiven äro .. 2 åttakopplade. GHT 1880, nr 71 B, s. 1.
-LÖDIG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr lödig, adj.1 1 a. Våra nu brukliga fyraskillings-stycken, som ock äro åttalödiga. Hallenberg Hist. 2: 529 (1790).
-MANNA-LAG. jfr lag, sbst.3 14 c (γ). GHT 1880, nr 289 C, s. 1. I Sverige har (i dragkamp) åttamannalaget mest förekommit. Balck Idr. 2: 516 (1887).
-METERS-BÅT. särsk. (sport.) kappseglingsbåt vars mätningstal är åtta meter. För åttametersbåtarna var banan omkring 16 distansminuter. SvD(A) 8/8 1908, s. 6.
-METERS-KLASS. sport. tävlingsklass för åttametersbåtar. DN(A) 28/7 1908, s. 3.
-MILLIMETERS-FILM. (i sht förr) smalfilm med åtta millimeters bredd; jfr super-åtta 1. Jag använder åttamillimetersfilm och tar nog omkring trettio rullar om året. DN(A) 2/10 1938, s. 30.
-MÄNNING. (ått- 1748 osv. åtta- 1845 osv.) särsk.
1) (i sht förr) om ett slags folkdans med fyra dansande par. Dybeck Runa 1845, s. 36.
2) (†) om växt tillhörande klassen Octandria i Linnés sexualsystem, kännetecknad av åttaståndriga blommor; i sht i pl., särsk. om klassen. Linné SystNat. 77 (1748). Björkman (1889).
-PASS. (ått- 1923 osv. åtta- 1884 osv.) (i fackspr.) pass (se pass, sbst.1 I 14) av åtta cirkelsegment l. spetsbågar. Kalk, förgyld, med paten; foten i åttapass. MeddSlöjdF 1884, s. 90.
-POLIG. (i fackspr.) En 30 hktrs motor kan vara 8- och 6-polig. TT 1898, M. s. 110.
-PUNDIG. (ått- 1855 osv. åtta- 1756 osv.) jfr särsk. (om ä. förh.) pundig 4. Några fyra och åttapundige Canoner .. finnas här i Stockholm til salu. PT 9/2 1756, s. 4.
-PUNDING. (ått- 1855 osv. åtta- 1807 osv.) (om ä. förh.) Weste (1807).
-RADIG. jfr -radig 1 (b) (se sp. R 47) o. -versig. Åttaradig wers. Nordforss (1805).
-RADING. metr. Det är ett slags stamboksvers, om man så vill, åttaradingar allesammans. GHT 3/1 1882, s. 3.
-RODDARE. jfr roddare 2 a o. -huggare 1. För ej länge sedan egde en .. (kapprodd) rum vid Kurot .. mellan tvenne åttaroddare. PT 27/7 1885, s. 3.
-RODDIG. (numera bl. tillf.) jfr -roddig 1 (se sp. R 2336). En åttaroddig slup. AB 9/8 1839, s. 3.
-SIDIG. (ått- 1747 osv. åtta- 1749 osv.) jfr -sidig 2 (se sp. S 2186); i fråga om dels föremåls form (jfr ått-kantig), dels skrifts omfång. Ottsidig spetsad Demant. Wallerius Min. 113 (1747). Detta åttasidiga häfte från 1843 är det första exemplet i Sverige på en utgivning av upptecknade barnrim. Kulturen 1995, s. 197.
-SKAFTAD, p. adj. jfr särsk. (textil.) skafta, v. 3. Ett sådant atlas (kallas) åttaskaftadt eller åttadeladt. UB 6: 438 (1874).
-SKILLING. (förr) jfr skilling, sbst.2 1. Onsdagen den 29 Mars bortstulos genom inbrott .. (bl. a.) Sexton Riksdaler och Tretiotvå skillingar Banko, hvaraf 8 Tretiotvå-, 2:ne Sexton-, 2:ne Tolf- och 61 Åttaskillingar samma mynt, alla nya sedlar. AB 5/5 1843, s. 4.
Ssgr (förr): åttaskillings-, äv. åttaskilling-sedel. AB 8/1 1841, s. 3.
-stycke. jfr stycke 18. BoupptVäxjö 1828.
-SNÅR(ET). (vard.) särsk. (o. företrädesvis) i uttr. vid åttasnåret, vid åttatiden; jfr snår, sbst.2 Den, som aldrig stått nere vid Riddarfjärden vid åttasnåret i arla morgonstund och med ögon och öron insugit dagens uvertyr. AB(A) 6/8 1921, s. 5.
-SPANN. (ått- 1932 osv. åtta- 1885 osv.) spann (se spann, sbst.2 4) av l. med åtta (parvis förspända) dragare. Sex- och åttaspann .. brukas deremot vid de flesta europeiska hofven. Wrangel HbHästv. 468 (1885).
-SPÄNNIG. (ått- c. 1755. åtta- c. 1755) (†) jfr -spännig, adj.1 I (se sp. S 10558). Schultze Ordb. 4733 (c. 1755).
-STAMPAD. (†) jfr -stampad (se sp. S 10950). GHT 25/8 1871, s. 4.
-STAVIG. Weste (1807). (Kalevala) omfattar .. 22,800 verser, hvilkas åttastafviga meter utgöres af fyra trokéer. Finland 300 (1893).
-STAVING. i sht om versrad. Den ifrågavarande taktraden är .. en hel åttastaving. Wulff Värsb. 29 (1896).
-STRÄNGAD. som har åtta strängar. Hans sätt att .. likasom i yster lek slunga stråken öfver strängarna på sin åttasträngade fiol. SöderhT 8/12 1893, s. 2.
-STYVER. (ått- 1791 osv. åtta- 1792 osv.) (förr) Där hadde den söta Kickan lagt så ordentligt åttstyfrarne ini den andra lilla hansken. CAEhrensvärd BrKickan 35 (1791).
-STÅNDRIG. En hel serie samkönade blommor, åttaståndriga, sjuståndriga o. s. v. VäxtLiv 3: 210 (1936).
-STÄMMIG. särsk. i fråga om orgelstämmor. Åttastämmiga orgor. Nordforss (1805).
-TAGGARE. Hvartdera hornet har .. 4 taggar .. och båda tillsammans 8, och kronhjorten kallas då åttataggare. Lilljeborg Däggdj. 791 (1874).
-TAL. särsk. om talet åtta (i sht i sg. best.). Man utweljer therföre Ottatahlet (som grund för en ny räkning) som thet faller lett och beqvemligit. Lychnos 1937, s. 256 (1718).
-TANDAD. jfr tandad 1, 2; särsk. i uttr. åttatandad barkborre, granbarkborre. En åttatandad drifaxel. PT 1864, nr 121 A, s. 1. En af de för gran och tall skadligaste är Åttatandade barkborren eller Boktryckaren. 1Brehm III. 2: 33. (1876).
-TID(EN). tid(en) omkring klockan åtta; särsk. (o. i sht) i förb. med prep. vid; jfr tid, sbst. 13, o. -snår(et). Besättningen, som omkring åttatiden gått till hvila. AB 14/12 1838, s. 3. Om ni inte ska bort på något annat ställe, kunde ni gerna komma till ᾿Stora Hvita Hästen᾿ i afton vid åttatiden. Backman Dickens Pickw. 1: 371 (1871).
-TIMMARS-DAG. arbetsdag om åtta timmar; jfr timme 4 (a). Arbetet 25/7 1889, s. 2. Kort dessförinnan (1919) hade arbetarrörelsens socialpolitiska huvudkrav, åttatimmarsdagen, i huvudsak genomdrivits. Carlsson o. Rosén SvH 2: 513 (1961).
-TRÅDIG. (som tillverka(t)s av garn o. d.) som består av åtta trådar. 8 Trådigdt Camlat. KlädkamRSthm 1654, s. 434.
-TUSEN, se åtta I. —
-TUSENDE, räkn. ordningstal till åtta tusen. Wikforss 1: 41 (1804).
-UDDIG. som har åtta uddar. Och måge de desutom bära på bröstet en Åttauddig Silfwer-Stierna med en Krönt Vase midt uti. PH 9: 928 (1772).
-VERSIG. som har åtta versrader (l. strofer); jfr -radig. Fyra- Sex- och Ottaversige Epigrammater. Arvidi 137 (1651).
-VÅNINGS-HUS. Då lemna de sina trånga celler i de åttavåningshus, som de bebo. GHT 12/9 1850, s. 2.
-ÅRIG. (ått- 1882 osv. åtta- 1804 osv.) jfr årig 2 slutet. Wikforss 1: 41 (1804). Hon åtta-, han nio-årig, / Hon mörk och han gullgulhårig. Wirsén Sång. 36 (1884).
-ÅRING. (ått- 1932 osv. åtta- 1837 osv.) jfr åring 2. Våra vanliga Lärdoms- och Närings-Skolor äro .. så beskaffade, att, sedan Åttaåringen på ett måfå .. blifvit en gång dit förpassad, så är hans öde .. avgjordt för tiden. Wallin Invign. 8 (1837).
-ÅRS-ÅLDER(N). För de båda flickhattar vi se här (för sex- à åttaårsåldern) användes samma stomme. ST(A) 23/11 1913, s. C4.
-ÖRES-CIGARR. (förr) SD 10/3 1886, s. 5.
C (†): ÅTTE-DAG(AR)S-VÄGGUR, se B. —
-KANT, -KANTIG, se A.
D (†): ÅTTO-KANT, sbst., se A.
Avledn. (till I): ÅTTLING, m.//ig. barn fött tillsammans med sju andra vid samma födsel. I medicinens historia är endast ett fall bekant, där en kvinna fött åttlingar. AB(A) 1938, nr 33, s. 12.
Spoiler title
Spoiler content