SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2021  
ÅTTING ot32, sbst.2, förr äv. ATTING l. ÅTTUNG, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (AJGothus ThesArithm. 132 (1621) osv.) ((†) -er Meyerson VapArboga 173 (i handl. fr. 1554), LMil. 1: 440 (1684)).
Ordformer
(ating:r, pl. 1640. atting (-gh) 15411640. attungar, pl. 1840. otting (-gh) 15301937. ottung (-gh) 15531839. åtingarna, pl. best. 1641. åtting (-gh) 1534 osv. åttinge 1680. åtunngh 1582. ååttungh 1565)
Etymologi
[fsv. attunger; motsv. fd. atting (d. otting), fvn. áttungr (nor. åtting, nor. nn. äv. åttung); bildat (sannol. efter mönster av FJÄRDING) till det ordningstal som föreligger i fvn. átti, åttonde (se ÅTTONDE); formen attung litterärt lån från fsv. — Jfr ATTUNG, sbst.1]
A.
1) (numera bl. ngn gg) åttondel (av ngt); särsk. [efter mönster av KVARTING] om sådan del av helbutelj. Schroderus Dict. 73 (c. 1635; utan angiven bet.). (Lat.) octava pars, (sv.) en åtting. Dähnert 2 (1746). Tror jag ska slå på stort i kväll, sa han. Ta en åtting punsch och drömma om den gamla goda tiden. Fogelström BorgTr. 36 (1957). Det är ju också att vänta förlagslån med ytterligare någon ”åtting” högre ränta. SvD 20/10 1976, s. 24.
B. i speciellare anv. av 1.
2) (förr) om var åttondel som härad l. hundare l. annat (större) territoriellt område administrativt l. fiskalt l. judiciellt indelats i (utan hänsyn till eventuell senare ändring av antalet delar inom området). Longhundrat mz Korsta otting. HH XI. 1: 28 (1530). Vthj Olandz Härade och Sandeby Ottung som ligger till Höökhuffwudh Sochn, är på Hanunda Ägor uppå een högh Ååss upreest een stoor breedh Runsteen. RannsaknAntikv. I. 1: 90 (1672). För skattens utgörande delades Häradet i Upland .. i fjerdingar och åttingar. Bergfalk Beskattn. 55 (1832). En av åttingarna, nämligen Tunbo. HT 1951, s. 298.
3) (i sht i skildring av ä. förh.) om åttondels (hemman l.) mantal; jfr ÅTTONDELS-HEMMAN. Förskrifft till Erick Jacobsson för en bonde .. att han ähr honom behielpelig, thet han motthe få löse then ottung till sig, som en annen .. haffver udi för:ne Jenvalla och honom thet icke uplathe vill. G1R 24: 499 (1553). Så mykit höö som på den åttingen bergatt ähr. EnebyKvillingeDomb. 16/10 1605. Så blef .. Frödinge, en åtting, .. anslaget till Kyrkoherde bohl. Crælius TunaL 235 (1774). Tvenne bröder, som fått var sin åtting i arv vid faderns död. SvKulturb. 5–6: 191 (1930). — jfr HALV-, SKATTE-ÅTTING.
4) (förr) ss. (intill 1855 officiellt gällande) rymdmått (för våta l. insaltade varor) utgörande åttondelen av en tunna l. sex kannor (enl. 1665 års plakat om mått o. vikt motsv. 15,7 liter); äv. om laggkärl (för sådan vara o.) rymmande sådan mängd; jfr HALV-FJÄRDING 2, ÅTTON-DEL. En åttingh kruth. TullbSthm 1534, s. 8 a. Så skicke vij .. till tigh medh .. Mårten Olszon en ottungh, ther udi ähre svenske daler tutusende ethundrede sextijefem daler. G1R 26: 524 (1556). 4 10½ ant. gaf Erik Jörenson migh en ottung Pryssing. 2Saml. 4: 35 (1604). Att när här talas om een Otting Miöhl, förstås Miöhl uthan Kly, och att en sådan Otting Miöhl bör wäga 12 à 13 skålpund. Rålamb 14: 113 (1690). De små Åttingarne, som sättias i öfwersta kanten på Nätet / at hållat flytande på watnet. Nordencrantz Arc. 304 (i handl. fr. 1723). Att inlägga Anjovis. Sattsen till en åtting anjovis är: 3 marker Lüneburgersalt, ett skålpund pudersocker (osv.). Nordström Matlagn. 232 (1822).
5) (†) om mätinstrument motsv. åttondel av cirkel, i ssgn MÄTE-ÅTTUNG.
Ssgr (till 3; i sht i skildring av ä. förh.): ÅTTINGS-BONDE. bonde brukande åttingshemman. Thulin Mant. 1: 26 (cit. fr. 1565). Vid husförhörskalasen sitter soldaten vid den siste åttingsbondens sida och före alla torparne. Hedenstierna Bondeh. 38 (1885).
-HEMMAN. hemman om en åttondels mantal, åtting. Flijtigt skall han observera heeman taledt, om dedh ähr heelt, halfft, tridiedeels, Fierdingzheeman eller Ottingsheeman, och dedh medh Jordebooken Collationera. LReg. 174 (1624).
Spoiler title
Spoiler content