publicerad: 1954
PROLIFIK, adj.
Ordformer
(-fik 1837—1904. -fique 1761)
Etymologi
[jfr t. prolifik, eng. prolific, fr. prolifique; av mlat. prolificus, till lat. proles, avkomma (se PROLETÄR), o. facere, göra (jfr FACIT). — Jfr PROLIFIKATION]
(†) som befordrar fruktsamheten; fruktsam, avlingskraftig; äv. om växt: som skjuter skott. Prolifique verkan. Fennia XVI. 3: 79 (1761). Ekbohrn (1904). —
Spoiler title
Spoiler content