publicerad: 2023
ÄNDÅ än3då2 l. ändå4, adv. l. konj.
Ordformer
(förr äv. skrivet ss. två ord; en daa 1523. endo 1524–1625. endå (eh-, -nn-, -åå) 1550–1657. entå (-th-) 1524–1657. ænda 1656. ändå (äh-, -nn-, -dh-) 1556 osv. än tha (æ-) 1524–1526. æn thaa 1521. äntå (äh-, -nn-, -th-) 1521–1807)
Etymologi
[fsv. än þa, än þo (at), till än (se dels ÄN, adv., dels ÄN, konj.2) o. þa l. þo (se DÅ); jfr d. endda, fvn. enda, ennþá, enn þó (nor. enda, nor. nn. äv. endå). — Jfr ÄNDOCK]
I. ss. adv.
1) (†) i tidslig bet., för att ange att ett förhållande fortsatt råder l. äger bestånd vid en förut omtalad tidpunkt (i det förflutna l. i framtiden): ännu (se d. o. 1 a), än (se ÄN, adv. 1); i förb. med negation äv. för att ange att ngt inte inträffat vid en viss tidpunkt men förväntas inträffa i framtiden (jfr ÄNNU 1 b, ÄN, adv. 1 b). Iach troor ath gudz son .. skal vpåå then ytherste domen komma tädhan till ath döma bådhe them som än tha ära liffwandes påå jordhenne och them som dödha haffwa warit. OPetri 1: 40 (1526); möjl. till ÄN, adv., o. DÅ, adv. osv. Therföre hadhe för:de Truels iw macht och rådh (och synnerligen effther han på then tijdh ändhå ogifft war) giffwe sälie eller göre aff samme gårder hwad honom haffwer syntz. HH XIII. 1: 24 (1562). Nhär såsom nw helssingerne och alle Norlanden .. wåre kompne till Owijken .. ther the vpå någre dagher stille låghe till att förbijdhe dalekarlerne, ty the wåre ändhå icke kompne in i Härredalerne. HH XIII. 1: 149 (1564). Hwaraf (dvs. av katolicismen) åtskillige öfwerlefwor äntå funnos, både i theras Hiertan, och uti Kyrkiorne. Kyrkol. 1686, Föret. s. 3 b.
2) (†) för att uttrycka att ngt nytt tillkommer l. läggs till, särsk.: ytterligare (se YTTERLIG II 2 b α); äv.: dessutom l. därtill l. också (jfr 3 d); jfr ÄNNU 2. Ther som swaranden haffuer skäligh witne och bewijs för sigh, medh huilka han nedherleggia kan beclagarens claghemål, tå är thet orett, at honom legges än tå ther öffuer lagh före. OPetri 4: 308 (c. 1540). Fick Konung Ane thet til swars af Odin, at han skulle än tå lefwa Sextie År. Peringskiöld Hkr. 1: 31 (1697). Hör min Gåsze, slå nu i et Glas Dricka åt mig, och stoppa i ändå en pipa Tobak. Modée FruR 39 (1738). Förnuftet ger blott regeln, och det ändå endast till en viss gräns. Leopold 4: 122 (c. 1820). Då såg han en fisk till, så ändå en, och till sist tyckte han, att han såg fiskar, hvart han vände sig. Geijerstam MPojk. 10 (1896).
3) ss. satsadverbial, för att uttrycka stegring l. förstärkning (jfr 4 slutet α, β). — särsk.
a) ss. förstärkande bestämning till adj. l. adv. i komp.: ännu (se d. o. 3 a), än (se ÄN, adv. 3 a).
α) ss. framförställd bestämning. Och wordo honom än tå hätskare för hans .. taal skul. 1Mos. 37: 8 (Bib. 1541). Så många och äntå flera nampn har både Modren och Dottren. Rudbeck d. ä. Atl. 3: 677 (1698). Rollins historiska arbeten förtjena att kallas arbeten, och ändå hellre, hans historiska dagsverken. Leopold 3: 450 (1794, 1802). Af ändå större betydelse i litterärt afseende var den starka patriotiska strömningen hos femtonhundratalets italienare. Schück o. Warburg LittH 1: 242 (1896). Då de (nödställda) slutligen fått en tredje, ändå starkare tross ombord, göres den fast. Hedin Pol 2: 33 (1911).
β) ss. efterställd bestämning. Ja komme mig all din olägenhet på, / Om Jag dig förglömmer, och mera ändå. Frese VerldslD 154 (1721, 1726). Ett byggnadsverk med granitfasta murar, som vår tid gett sitt högsta pris och som framtiden med sitt perspektiv .. skall sätta högre ändå. Kjellén NatSaml. 110 (1898, 1906). Runt fyrtio frivilliga krafter ställer upp, men fler ändå krävs. NerAlleh. 25/7 2020, Bergslagen s. 6.
b) (†) i uttr. ändå så (sådan l. sådan l. så l. så), mycket (sådan l. sådan resp. så l. så). Men thet war större under, at Hans Kongl. Maij:t, som war ändå så ung och af een så tender constitution, förmåtte uthärda (det hårda arbetet). Spegel Dagb. 32 (1680). ”Hå, d’är en Herrans ängel, kapten!” svarade Napoleon Ansgarius ändå så andäktigt. Högberg Storf. 20 (1915).
c) (†) till och med (jfr d); jfr ÄNNU 3 b. När Pirrhus wille öfwertala .. (Fabricius) at han skulle falla ifrån the Romare, förachtade han hans tilsäijelse och stora gåfwor, och skickade än tå til honom en fånge til baka igen, som hadhe rymdt. Schroderus Sleid. 32 (1610). (I matrikeln står) Öfwerste-Lieut. Benjamin Croneborg anförd såsom Son af denna Mäster Anders, men han war hans Bror, och .. ändå hans äldre Bror. Hülphers Dal. 69 (1762). Lantbrukarna var i minoritet (ändå i en lantkommun som denna). Lundkvist Hägerskog 101 (1959).
d) (numera bl. mera tillf., vard.) i uttr. och (det) så l. så (l. sådan l. sådan) ändå, så l. så (resp. sådan l. sådan) dessutom, till och med så l. så (resp. sådan l. sådan). Att hon ingehanda kan göra, uthan lijthe spinna och wäfwa, och bara lithet äntå. Murenius AV 437 (1660). (En resa) skall göra kropp och själ godt och det redigt ändå. Jolin Smädeskr. 15 (1863). Hustru och barn får jag aldrig, Gudi klagadt. Du har du, och präktiga ändå! Hallström LegDr. 81 (1908). Jag har aldrig sett Johan nervös förut. Men det var han i går, och det duktigt ändå. DN(A) 15/11 1932, s. 17.
4) ss. satsadverbial med adversativ bet., för att uttrycka att ngt är oväntat l. giltigt l. aktuellt trots hindrande l. försvårande omständighet l. förhållande: det oaktat, trots det; trots allt (se TROTS, interj., prep. osv. II 1 b); äv. i uttr. men ändå, närmande sig interjektionell anv.; jfr DÅ, adv. osv. I 5. Huar så gud lyckan gåffue, ath thet land vthj hans högmectighetz hender komme, ær han en thå altijd owerbödug stå om samma gothland konungxliga ma:t och Danmarkis riikis råd til rettha. G1R 1: 241 (1524). Hvad såsom Stallmestaren Månss Anderson angåår så kan han vell kom(m)a till Arboga för han skall kom(m)a till Arboga entå förty han haf(ve)r annat att vthrätta der. BoupptSthm 7/5 1657. Jag såg en af .. (sköldpaddorna), på hwars skahl sig stälte 2:ne starcke personer, och hon gick äntå hwart hon wille med them. Humbla Landcr. 467 (1740). Många ha det kanske sämre än jag och få ändå finna sig. Tegnér Brev 6: 111 (1830). (Brödkakorna) sågo nog möglade och gamla ut, men det var ändå bröd. Lagerlöf Holg. 1: 189 (1906). Bengt hade ju en lägenhet, tänkte hon ibland, antagligen ganska liten, men ändå. Fogelström BorgTr. 252 (1957). Han behövde aldrig höja rösten eller bli otrevlig, folk gjorde som han sa ändå. Ingemarsson SmåCitr. 116 (2004). — särsk. med försvagad tanke på hindrande l. försvårande omständighet; särsk. mer l. mindre liktydigt med: när alla omständigheter tas i beaktande, när allt kommer omkring. Hwarförinnan hon hördt .. at .. (han) tackade och sade; du är ändå en braf Poike. VRP 14/4 1733. Hur mycket skönare det ändå är att gifva, än att taga. Jolin Mjölnarfr. 98 (1865). Det var ändå för väl, att vår svenska press till sist fått vederbörligt tillstånd att ordentligen dryfta äfven ryska politiska saker. Hjärne Östanifrån 181 (1905). Hans far som hon känt när hon var ung, hamnarbetaren Henning som nog varit förtjust i henne ändå. Fogelström FörvStad 109 (1966). särsk.
α) ss. (förstärkande) uttryck för förvåning l. tvivel l. misstro; särsk. i frågesats. Har ni också andra hästar? Inte är den här ändå den enda. Hertzberg Päivärinta 3: 241 (1886). Tänk ändå, att jag skulle få hjälp med detta, så snart som jag kom till den gamla gården! Lagerlöf Holg. 2: 422 (1907). Det är väl ändå konstigt att så många envisas med att ta bilen när det snöat och slaskat och på så sätt orsakar både incidenter och trafikstockningar. Metro(Sthm) 13/12 2017, s. 25.
β) i konditional bisats, för att ge emfas åt önskan l. förhoppning. Sahlstedt (1773). Om bara min plan slog in ändå. Hummel Fruarne 28 (1797). Ack, om de båda ädla menniskorna ändå kunde bli ett par, så bad jag till himlen i mina böner. Jolin Smädeskr. 43 (1863). – Jag föredrar att hålla mig till reglerna. – Om du gjorde det ändå! Och om du tog reda på saker och ting. Gustaf-Janson ÖvOnd. 94 (1957).
II. († utom i slutet) ss. koncessiv konj.: trots att, fastän; äv.: likgiltigt om, även om; äv. i förb. med att (se slutet); jfr ÄNDOCK II, ÄNSKÖNT 2. Om greffuen etc Ther æro wij aldelis wel til fredz met Endo labochen (dvs. lagboken) nogit seger ther emot at wtlensche icke scole tagis i konungx rad eller regera Slot oc land. G1R 1: 264 (1524). (Han) kunde .. icke warda warm, äntå man holde honom medh klädher. 1Kon. 1: 1 (Bib. 1541). Och endå Böckman förmente, att der intte kunde finnas mehr en såm 1000 lester, så haver jag lickvel försolt 1200 lester. OxBr. 11: 568 (1629). Warder någor med falskt mynt bedragen, och äntå han sådant märkt, gifwer thet sedan til en annan ut; plichte (osv.). MB 7: 3 (Lag 1734). (Hon) vill gerna ha plats, ”för att få en verksamhet och känna sig mera sjelfständig”, ändå hon inte behöfver det. Hedenstierna Jönsson 94 (1894). Östergren (1970; angivet ss. ålderdomligt). — särsk. (numera mindre br.) med efterföljande att (jfr ATT, konj. 14). Oc æn thaa at huar man hoppedes at han skulle thess heller holla breff och lyffthe wed makt .. Dog ær oss thet inthet holled. G1R 1: 28 (1521). The som hor med hwarannan giordt hafwa, måge ej ächtenskap bygga, äntå at then oskyldige maken död är. GB 2: 11 (Lag 1734). Att ärfda kronorusthåll, ändå att de blifvit till skatte löste .. blifvit skattade lika med annan arfvejord å landet. Calonius 4: 426 (1836). Riksförsäkringsverket äger, ändå att klagan icke förts, till prövning upptaga ärende, vari meddelats beslut, som avses i första och andra styckena. SFS 1961, s. 640.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content