SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2023  
ÖMSESIDIG öm3se~si2dig, adj. -are (komp. bl. tillf.). adv. -T.
Etymologi
[ssg av ÖMSE o. -SIDIG l. möjl. bildat till uttr. ömse sidor l. sida (se ÖMSE 2)]
som föreligger l. verkar l. utförs på ömse sidor (i mer l. mindre abstrakt bet.) l. från båda (l. alla) de inblandades håll (den ena gentemot den andra (resp. de övriga) likaväl som den andra gentemot den förste (resp. de övriga, liksom den tredje osv. gentemot de övriga)); inbördes; äv. dels närmande sig bet.: gemensam l. samtidig, dels övergående i bet.: respektive; ngn gg äv. i fråga om konkreta sidor; jfr RECIPROK 1, ÖMSE 4, ÖMSE-SIDES 2, ÖMSOM 2. Ömsesidig kärlek. Förvåningen var ömsesidig. De står i ett ömsesidigt beroendeförhållande till varandra. En ömsesidig påverkan mellan centrum och periferi. Ömsesidiga förpliktelser, hedersbetygelser, anklagelser. Tilfällen til tätare Collisioner, anledningar och försök til ömsesidig orättwisa och inbördes bedrägerier (har) förökat sig ända intil oändligheter. Hasselroth Campe 66 (1794). Likhet i tänkesätt och ett ömsesidigt utbytande af sådana ideer, som lika lifligt spänna uppmärksamheten, kedja menniskorna vid hvarandra. Rademine Knigge 2: 13 (1804). Himalayabergen, hvilkas ömsesidiga sluttningar tillhöra två olika (växt)zoner. Wikström ÅrsbVetA 1829, s. 88. Hvad är det för prat ni håller om ömsesidig lycka, öfvermått af sällhet, faderlig välsignelse? Carlén Repr. 519 (1839). Till understöd vid boets anläggande erhöllo så väl mannen, som qvinnan af sin ömsesidiga slägt dels jord, dels lösören. Nordström Samh. 2: 32 (1840). Som allmän regel gäller att kemiskt likartade ämnen visa ömsesidig löslighet. Smith OrgKemi 60 (1938). Nej, dom har hittills inte sammanträffat under ömsesidig tjänstgöring. Guillou TjuvMarkn. 170 (2004). — särsk.
a) i fråga om (försäkrings)bolag vari alla kunder (ss. försäkringstagare) är (personligt ansvariga) delägare. NF 5: 736 (1882). I sådant fall föreligger någon form af ömsesidig försäkring, i motsats till försäkring hos tredje man. EkonS 2: 665 (1902). Alla livbolag i Sverige är ömsesidiga. GbgP 3/10 1988, s. 22.
b) ss. adv.; jfr ÖMSE-SIDES 2. Upjaga ungdomen til den fullkomlighet .. som ömsesidigt hedrar och beröm förtjenar. Wallquist EcclSaml. 1–4: T 8 b (1790). Afbröt oket, att ömsesidigt om vägen / Skiljde sig bägge hans Ston. Wallenberg HomIl. 2: 278 (1815). Hanno och Maja (köpte) för sina ömsesidigt hopsparda pengar ett litet hemman. Hertzberg Päivärinta 3: 306 (1886). De höga regeringarna tillförsäkra hvarandra ömsesidigt befrielse från erläggande af hamnafgifter i Trelleborg och Sassnitz. SFS 1908, nr 26, s. 5. Att vi ömsesidigt bekantade oss med varandras vänner. SvLittTidskr. 1960, s. 131.
Avledn.: ÖMSESIDIGHET, r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara ömsesidig; jfr reciprocitet 1. Holmberg 2: 588 (1795). ”Cajus och Titus hjelpte hvarandra”, innebär den ömsesidigheten, att Cajus bistod Titus, och Titus hjelpte äfven Cajus. Almqvist SvSpr. 40 (1832). I 1 Kor. 7 betonar Paulus ömsesidigheten mellan man och kvinna. KyrkohÅ 1960, s. 200. särsk. till a, i fråga om (försäkrings)bolag. En på fullkomlig rättvisa och ömsesidighet grundad pensionsinrättning. NordFörsäkrT 1960, s. 250 (1844). Faktiskt har försäkringsväsendet uppstått på två vägar. Den ena är ömsesidighetens, då t. ex. alla skeppsredare i en trakt .. öfverenskomma att samfäldt ersätta hvarje fartyg, som förolyckas, .. Den andra vägen är spekulationens. Fliesberg Handel. 122 (1891).
Ssgr: ömsesidighets-bolag. till slutet: ömsesidigt (se ömsesidig a) (försäkrings)bolag; jfr -förening. NDA 26/1 1865, s. 3. De bolag eller föreningar, som meddela brandförsäkring, äro af tvenne slag: ömsesidighetsbolag (solidariska bolag), hvilkas medlemmar äro på en gång försäkringsgifvare och försäkringstagare, samt aktiebolag. NF 2: 1043 (1878).
-förening. särsk. till slutet, om försäkringsförening (se d. o. 1) (jfr -bolag). GbgP 13/12 1877, s. 1. Ömsesidighetsföreningar äro Svenska lifförsäkringsanstalten Oden .. och Skandinaviska allmänna lifförsäkringsföreningen. Fliesberg Handel. 132 (1891).
-princip. princip (se d. o. 3, 4) om ömsesidighet. GHT 23/9 1856, s. 1. Varje utlänning, som inkommer till Finland, skall vara försedd med pass, för såvitt icke med främmande makt på grund av ömsesidighetsprincipen annorlunda överenskommits. FFS 1921, nr 137, s. 413.
Spoiler title
Spoiler content