SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2023  
ÖVER ø4ver, prep. o. adv.
Ordformer
(over (-f(f)u-, -f(f)v-, -f(f)w-, -w-) 15211798 (: Overhalning). ovir- i ssg 1552 (: ovirfäkarl). åffue- i ssg 1594 (: åffuedhel). åffuer- i ssg 1527 (: åffuerwinna). öffur 1564. öfuar 1647. öfuir (-ff-) 15771598. över (ø-, -f-, -ff-, -f(f)u-, -f(f)v-, -f(f)w-) 1521 (: öffwergonghet) osv.)
Etymologi
[runsv. yfiR, fsv. ivir, ovir, yvir, övir m. fl. former; motsv. rundan., fd. yver (d., nor. over (sannol. dock lån fr. mlt.)), fvn., nyisl. yfir, got. ufar, fsax. oƀar, uƀar (mlt. över), mnl., nl. over, ffris. over, ur, fht. uba(r), ubir (mht., t. über), feng. ofer, ufer (eng. over), liksom äv. lat. super, gr. ὔπερ, ύπέρ, fir. for, sanskr. upári; bildning med komp.-suffix till den rot som föreligger i fsv. of-, förstärkande prefix (se OF-), liksom äv. i lat. sub, gr. ὔπο, ύπο, fir. fo, samtliga med bet.: under, sanskr. úpa, vid, till (jfr UPP); bet.-utvecklingen utgår sannol. från en bet. av riktning l. rörelse underifrån o. uppåt. — Jfr ERÖVRA, v.1, 2, FÖRÖVER, adv.2, HOVEN DROVEN, HYPER-, OFS, OVERALL, OVERLOCK-, PULLOVER, SLIPOVER, SUPER-, UTÖVER, YMNIG, YPPIG, YVA, YVERBOREN, ÖVENDEFULL, ÖVERALLT, ÖVERBORD-, ÖVERBÖDIG, ÖVERDÅD, ÖVERENS, ÖVERFLÖD, ÖVERHAND, ÖVERHAVS-, ÖVERHUVUD, adv., ÖVERHÄN, ÖVERKIK, ÖVERKLAGA, ÖVERLANDS-, ÖVERLAPPA, ÖVERLISTA, ÖVERLJUTT, ÖVERLOPP, ÖVERLÅTA, ÖVERLÄGEN, ÖVERMAGA, ÖVERMOD, ÖVERMORGON, ÖVERMÅTTAN, ÖVERMÅTTIG, ÖVERMÅTTLIG, ÖVERNATT, ÖVERNOG, ÖVERRASKA, ÖVERRUMPLA, ÖVERS, ÖVERSIKT, ÖVERSJÖ-, ÖVERSJÖISK, ÖVERSKOTT, ÖVERSLAG, ÖVERSTÄV, ÖVERSVINNLIG, ÖVERSVÄNGLIG, ÖVERSÅTE, ÖVERSÄTTA, ÖVERTALA, ÖVERTRO, ÖVERTYGA, ÖVERVARA, ÖVERVÄGA, ÖVERVÄLDIG, ÖVERVÄLDIGA, ÖVERÄNDA-, ÖVRA, v.2, ÖVRIG]
Översikt
Översikt av betydelserna.
I. ss. prep. med utsatt styrt led.
A. i rumslig bet. l. därav nära avhängig anv. 1) för att beteckna befintlighet l. förflyttning högre upp i vertikalled, ofta: ovanför; härunder bl. a. dels mer l. mindre bildl. (c) i fråga om värde på skala l. gradering (t. ex. i uttr. höjd över havet), (d) i fråga om rang l. social ställning o. d. (t. ex. i uttr. över sitt stånd), (e) närmande sig bet.: bortom l. utanför l. utom (t. ex. i uttr. över all kritik l. beskrivning), dels (f) försvagat, ungefär: vid l. i samband med (t. ex. i förb. ses över en öl). 2) för att beteckna utbredning på (helheten av) ytan l. ut- l. ovansidan av ngt l. ngn, ofta ungefär: ovanpå; härunder bl. a. mer l. mindre bildl. i fråga om (c) ljus l. mörker o. d. (t. ex. i uttr. kasta ljus över ngt), (d) synförnimmelse (t. ex. i förb. utsikt l. blick över ngt), (e) att ngt gäller genomgående l. behandlas som en helhet o. d. (t. ex. i uttr. över lag l. skära alla över en kam), (f) (sinnes)stämning l. (känslo)tillstånd o. d. (t. ex. i förb. ngt vilar över ngt l. ngn). 3) för att beteckna förflyttning l. utsträckning i horisontalled; härunder bl. a. (c) med inbegrepp av förflyttning osv. i tydlig vertikalled, (d) med huvudsaklig l. uteslutande tanke på befintlighet: på andra l. motsatta sidan av, bortom, (e) med styrt led betecknade plats som passeras på väg till annan plats: via. 4) i förb. med rörelseverb för att beteckna att ngt l. ngn faller l. välter o. d. (t. ex. i uttr. gå över styr l. falla över ända).
B. med mer l. mindre förbleknad l. med försvunnen rumslig bet. 5) i fråga om (utövande l. erhållande av) makt l. kontroll l. ledning o. d. (t. ex. i uttr. befalla över ngn, göra sig till herre över ngt); härunder bl. a. i fråga om (a) dom(stolsförhandling) (t. ex. i uttr. sätta sig till doms över ngn), (b) övervakning l. tillsyn o. d. (t. ex. i uttr. vaka över ngn), (c) vinst l. seger. 6) för att beteckna att ngt tillkommer l. läggs till l. ligger vid sidan av ngt annat, ofta: förutom l. utöver l. i tillägg till. 7) för att beteckna att ngt l. ngn överstiger l. överträffar ngt annat l. ngn annan, ofta: mer l. fler än; härunder bl. a. (a) i sådana uttr. som (α) över allt annat, (γ) över ngns förmåga, (δ) över hövan l. måttan l. nog, (ζ) över sig given l. (inte) över sig sådan l. sådan, (c) i fråga om tidsangivelse, i sådana förb. l. uttr. som (α) vänta i över två veckor, (β) l. dra över tiden, (γ) kvart över tio. 8) med koncessiv bet.: trots l. oaktat. 9) i tidslig bet., för att beteckna att ngt äger rum l. varar under (helheten av) den tidrymd som anges med det styrda ledet (t. ex. i förb. stanna över dagen); härunder bl. a. dels i sådana uttr. som (a) över tid, (b) över sommaren, (c) över natten, dels (e) styrande led som indirekt anger tidsram, dels (f) i det konjunktionella uttr. över det (att), dels (g): om. 10) med styrt led angivande föremål för l. innehåll i (produkt av) viss verksamhet l. visst handlande l. tillstånd l. förhållningssätt, ofta: angående l. beträffande l. i fråga om; härunder bl. a. dels med styrt led angivande föremål för l. innehåll i (b) ngt yttrat l. skrivet l. avbildat (t. ex. i förb. l. uttr. yttra sig över l. (α) satir över l. (β) predika över l. (ε) föra register över l. (ζ) karta över ngt), (c) beslut l. (resultat av) förhandling o. d., (d) mental l. intellektuell bearbetning (t. ex. i uttr. bli klar över l. undra över ngt), dels (e) i fråga om ngns (agerande till följd av) sinnesstämning l. (känslomässiga) inställning o. d. (t. ex. i förb. l. uttr. göra sig lustig över l. (α) fröjdas över l. (β) förvånas över l. (γ) skämmas över l. (δ) klaga över ngt l. ngn). 11) för att beteckna orsak: till följd l. på grund av.
II. ss. prep. i absolut anv. l. ss. adv.
A. i rumslig bet. l. därav nära avhängig anv. 1) motsv. I 1, ofta ungefär: ovanför. 2) motsv. I 2; härunder bl. a. dels (a) i fråga om täckande l. bearbetande av (helheten av) yta, (t. ex. i förb. dra l. måla l. täcka över), dels bildl., i fråga om (b) drabbande l. ansättande (t. ex. i förb. köra l. ligga l. ramla över), (c) (mental) bearbetning l. granskning av (helheten av) ngt (t. ex. i förb. räkna l. se över), (d) inlärning l. inövning (t. ex. i förb. läsa l. spela över), (f) besittningstagande l. åtagande (t. ex. i förb. komma l. ta över). 3) motsv. I 3; härunder bl. a. (b) i förb. med verb vars obj. betecknar föremål för förflyttning (t. ex. bära l. hjälpa l. skicka över), (c) i förb. med verb vars obj. betecknar plats l. lokalitet för förflyttning (t. ex. fara l. springa l. ta sig över), (d) med inbegrepp av rörelse i vertikalled (t. ex. i förb. dels (α) hoppa l. lyfta över, dels (β) koka l. spilla l. svämma över). 4) motsv. I 4, ungefär: omkull l. över ända (t. ex. i förb. rulla l. stjälpa l. välta över).
B. med mer l. mindre förbleknad l. med försvunnen rumslig bet. 5) i fråga om att ngt (stegvis l. småningom) förvandlas till l. förbyts i ngt annat (t. ex. i förb. glida l. gå över). 6) motsv. I 5 (t. ex. i förb. ha över sig). 7) ss. förled i ssgr för att beteckna att ngn l. ngt i fråga om rang l. maktställning l. befogenhet o. d. är överordnad resp. överordnat den l. det som betecknas med enbart efterleden. 8) motsv. I 6, 7, ofta: mer (än), äv. dels: för mycket, dels (d): till fullo. 9) för att beteckna att ngt återstår l. inte gått åt l. kommit till användning, ungefär: kvar (t. ex. i förb. l. ha l. bli l. vara över). 10) motsv. I 9; härunder bl. a. i fråga om dels att ngn under viss tid är l. blir kvar l. uppehåller sig ngnstans (t. ex. i förb. ligga l. sova l. stanna över), dels (a) (tillfälligt) åsidosättande l. avvaktande (t. ex. i förb. stå l. ställa över). 11) i resultativ bet., för att beteckna att ngt upphör(t) l. avsluta(t)s, ungefär: slut l. till ända l. förbi (t. ex. i förb. blåsa l. vara över).
I. ss. prep. med utsatt styrt led. — jfr DÄR-, HÄR-, VAR-ÖVER.
A. i rumslig bet. l. därav nära avhängig anv.
1) för att beteckna att ngt l. ngn befinner sig i l. förflyttar sig l. förflyttas till l. inom l. har avseende på belägenhet längre upp l. högre i vertikalled än det l. den som anges med det styrda ledet, ofta liktydigt med: ovanför l. ovan (se OVAN, adv. osv. II); motsatt: under (se UNDER, prep. osv. I 1); särsk. dels med inbegrepp av att det ovanför belägna är i direkt kontakt med det nedanför belägna (se b), dels med mer l. mindre framträdande bibegrepp av utbredning i horisontalled (se särsk. b, f; jfr 2); äv. dels i bildl. anv., för att beteckna endast tänkt l. föreställd sådan belägenhet, dels med försvagad rumslig bet. (se f); särsk. i sådana uttr. som dels över jord (se JORD 4 b), dels (de i sht bildl. använda) skjuta över målet (se MÅL, sbst.5 2 b), sätta l. utgöra l. vara pricken över i (se I, sbst. 1 c; jfr PRICK, sbst.1 I 1 b), hålla sig l. näsan över vattnet (se VATTEN 1 b η β'); särsk. i förb. med preciserande adverbiell bestämning angivande dels grad av närhet till det ovanför belägna (särsk. alldeles l. högt), dels preciserad belägenhet i vertikalled (särsk. i (de ofta sammanskrivna) uttr. rakt (se RAK, adj. 4 d) l. rätt (se RÄTT, adv. 1) l. mitt (se MITT, adv. 1 e α) över), dels riktmärke l. (uppnått) mål (särsk. upp); jfr 3 c o. UTÖVER I 2 a. Över soffan hängde en bonad. Han satt framåtlutad över sin käpp. De bor i lägenheten över oss. Kyrktornet reste sig högt över nejden. Flygplanet försvann upp över molnen. (Herrens) ära är offuer himlanar. Psalt. 113: 4 (öv. 1536; Bib. 1999: Högre än himlen når hans härlighet). Faddrarna nämpna barnet först och sedan prästen, tå han håller thet öfwer funten och döper. KOF II. 2: 34 (c. 1655). Denna höga känsla af kärlek för Fosterlandet .. bör utan svårighet kunna lyfta menniskan öfver sig sjelf. Kellgren (SVS) 5: 259 (1793). Ett rent Bråk består af 2 Tal, det ena tecknadt öfver det andra, med ett streck emellan. Almqvist Räkn. 15 (1832). Alldeles över honom slog en duvhök ner på en gren. Lagerlöf Holg. 2: 306 (1907). Det fanns en tid när vägens dy var så djup, att vagnshjulen sjönko öfver axeln. Berg Krig. 41 (1915). Regnmolnen tätnar över Köpenhamn. Lundberg Yarden 134 (2009). — jfr BAK-, FRAM-, OVAN-, UPP-ÖVER. — särsk.
a) med styrt led betecknande kroppsdel (jfr b); särsk. i sådana uttr. som över knät l. knäna (se KNÄ I 1 a), skugga över ögonen (se SKUGGA, v. I 3 a); jfr 2 b. (Lat.) Supercilium (sv.) offuer ögnabrwnen. VarRerV 7 (1538). Det är jemwäl en stor ohöflighet, at se öfer Axeln på någon som läser och skrifwer. SwFrOrdeB 160 (1703). Herdinnan .. / .. kjorteln öfver axlarna drog. Bellman (BellmS) 1: 268 (1790). Stötens riktning öfver eller under motståndarens främre hand (vid bajonettfäktning). IGymnInf. 1872, s. 84. Läkarundersökningen .. (visade) att på högra sidan af kronprinsens hufvud, 3 centimeter öfver örat nära tinningen, fanns ett rundt skottsår. AB 2/2 1889, s. 4. — särsk. (ibland omöjligt att skilja från 2 b) i sådana bildl. använda uttr. som se (ngn) över axel(n) (se AXEL, sbst.2 1 d), dra ngt (särsk. straff l. sorg l. skam o. d.) över ngns huvud, förr äv. dra ngn ngt över halsen (se DRAGA, v. I 10 j β), hals över huvud, förr äv. över hals och huvud (se HALS 1 j), (ha) tak över huvudet (se HUVUD 1 e), ha göromål upp över huvudet (se HUVUD 1 j ζ), ta sig vatten över huvudet (se HUVUD 1 j η, TAGA, v. II 4 a), växa ngn över huvudet (se HUVUD 1 j ϑ), dra ngt över sitt huvud (se HUVUD 1 j λ), hänga över ngns huvud (se HUVUD 1 j ν), (det äv. sammanskrivna) över huvud taget (se TAGA, v. V; jfr ÖVERHUVUD, adv.), ha skulder (upp) över öronen (se ÖRA, sbst.1 1 f ν), förr äv. draga ngn ngn över huvudet (se DRAGA, v. I 3 a β β'), skicka ngn ngn l. ngt över halsen l. ligga l. hänga ngn över halsen (se HALS 1 i α, β), komma l. sätta ngn ngn över huvudet (se HUVUD 1 j κ), ligga l. hänga ngn l. ha l. komma ngn över huvudet (se HUVUD 1 j μ, ξ), fara l. skära ngn över näsan (se NÄSA, sbst.2 1 d ζ β'); jfr 5 b.
b) med inbegrepp av att ngt l. ngn är i direkt kontakt med l. vilar på l. belastar det som anges med det styrda ledet, mer l. mindre liktydigt med: (ovan)på; äv. i anv. som motsvarar a; i vissa språkprov svårt att skilja från 2. Hänga väskan över axeln. Han fick cykeln över sig när han körde omkull. Tijn hand war swår offuer mich bådhe natt och dagh. Psalt. 32: 4 (öv. 1536). Tar du honom (dvs. kniven) öfwer äggen, så sårar du handen. Hoffmann Förnöjs. 109 (1752). Hudar, lagda öfver stänger, som uppresas kring en trädstam eller dylikt, bilda ett tält. EkonS 1: 38 (1891). Hon går ut på gården där Silver ligger och sover med nosen över tassen. Jörgensdotter BergDöttrar 19 (2009).
c) med styrt led betecknande (nivå tjänande ss.) utgångs- l. referenspunkt för att ange visst kvantitativt l. kvalitativt värde; särsk. i uttr. (höjd) över havet (se HAV 1 e); utan klar avgränsning från 7. Över medellängd. Vattenståndet i Vänern är 40 centimeter över referensytan på sjökortet. Att fordomdagz .. så hafwa och några warit öfwer then gemene wäxten och starckheten, them man hafwer kallat Hieltar eller Kiämpar. Rudbeckius KonReg. 415 (1619). Kölden nog sträng .. då Thermometern vist 2, 3 à 4 gr(ader) öfver frys-puncten. VetAH 1752, s. 104. (Petrarcas) språkligt och metriskt vidt öfver tidens nivå upparbetade form. Söderhjelm ItRenäss. 67 (1907). Rumstemperaturen mättes en meter framför panelen och 120 centimeter över golvet. RådRön 1997, nr 8, s. 21.
d) i bildl. anv., för att beteckna att ngn befinner sig högre i rang l. social ställning l. anseende o. d. än den som anges med det styrda ledet; särsk. i uttr. sitta över ngn (se SITTA, v. 1 c δ); äv. i anv. som motsvarar e, särsk. i uttr. över ngns l. sitt stånd (jfr STÅND, sbst.1 11 b(, 12)); ibland svårt att skilja från 5, 7. Läryu(n)gen är ecke offuer mestaren. Matt. 10: 24 (NT 1526). Ingen brudgumme eller brudh skal wara tillåtit at kläda och pryda sigh öfuer sitt stånd. KOF II. 1: 241 (1659). Han är af det slags folk, som aldrig trifwas / Så länge de se någon öfwer sig. Hagberg Shaksp. 12: 15 (1851). Men med varandra kände de inte konkurrens; de var ju flockmedlemmar och femtonåringen stod högt i rang över den lilla ettriga unghunden. TioHundar 40 (2009).
e) i bildl. anv., med styrt led betecknande ngt abstrakt ss. dels förhållande l. tillstånd, dels (uttryck för) åsikt l. upplevelse l. tankeverksamhet o. d., närmande sig bet.: bortom l. utanför l. utom (se d. o. I 2 a γ (η')); särsk. dels med det styrda ledet attributivt bestämt av all (jfr ALL, adj. osv. II a α), dels i förb. med höja (särsk. i sådana uttr. som höja ngn l. ngt över ngt l. (vara) höjd över ngt (se HÖJA 2 a γ δ slutet), särsk. i uttr. höjd över all kritik (se KRITIK 1 a), höjd över (alla) misstankar (se MISS-TANKE 2)); i vissa språkprov svårt att skilja från 7; jfr d. Det gick (högt) över förväntan. Att han will leffrere frijt och öff(ue)r all vnkost. HH XXXIII. 1: 113 (1561). At Maria öfwer naturens ordning och lopp, må kunna vthan mans hielp och säd, afla i sitt Lijff itt Foster. Emporagrius Cat. H 6 b (1669). En allmänhet, ett samhälle förbundet igenom inbördes fördel, voro begrep öfver hans spher. Ossian 1: XX (1794). Den som verkar för det eviga, han är öfver tidens små bekymmer. Tegnér 4: 26 (1830; jub.uppl.). Det stod utom och öfver alla resonemang att .. (väggen) måste tagas ned. Ahrenberg Männ. 4: 137 (1909). — särsk. i sådana uttr. som över all föreställning (se FÖRESTÄLLNING, sbst.1 11 a slutet), över all beskrivning, förr äv. över allt uttryck, på ett sätt som inte går att beskriva resp. uttrycka, obeskrivligt. Det fägnar mig öfver alt uttryck at se Min Bror högacktad i sjelfva Göttingen. 2Saml. 7: 40 (1783). Denna öfwer all beskrifning olyckliga händelse. AdP 1789, 2: 519. Det (är) klent ställt med kommunikationerna, då republikens vägnät är över all beskrifning miserabelt. Essén KessGen. 83 (1915).
f) med försvagad rumslig bet. (o. utan klar avgränsning från 2), med styrt led betecknande föremål l. ställe o. d. typiskt l. avsett för viss verksamhet l. sysselsättning, ofta ungefär liktydigt med: vid (se VID, prep. I 1 b), äv.: i samband med; särsk. med styrt led betecknande ((plats för) intagande av) mat l. dryck, särsk. i förb. med sådana verb som ses l. prata o. d., förr äv. i sådana uttr. som (sitta) över (ett) bord (se BORD, sbst.1 6 b) l. över ngns bord, vara över disk med ngn (se DISK, sbst.1 II 2 a α; jfr 3 b ε), sitta över måltid (se MÅLTID 2 f); äv. med mer l. mindre framträdande bibegrepp av utsträckning i tiden, närmande sig l. övergående i 9 e (slutet β'). De sågs över en öl. Mat. 14: 9 (NT 1526). En wisz Lands-domare .. har sagt 2 eller 3 gånger öfwer sitt bord, at han fruktar, det Roger håller en hemlig Jesuit hos sig. Kling Spect. Ll 3 b (1735). Biskopen (hade) öfver middagsbordet föreslagit en skål för domcapitlets Herrar Ledamöter. Ahnfelt StudM 1: 199 (1857). Över köksbordet blev det påtagligt tyst. Wahlberg FrusLiv 118 (2003). Det var ett framsteg .. Att hon kunde tänka sig att prata över en kopp te. Östergren SistCig. 283 (2009). — särsk. (†) i fråga om tillbehör till mat(rätt) l. måltid, liktydigt med: till (se d. o. I 15 b). Färska Äpplen .. öfwer maten till Middagen. HovförtärSthm 1/4 1675 B. HovförtärSthm 1691 A, s. 829.
2) för att beteckna att ngt är l. blir utbrett l. utspritt l. att ngt l. ngn breder l. sprider ut sig l. rör sig i olika riktningar på ytan l. ovan- l. utsidan av o. (helt) täcker l. höljer l. omsluter l. omfattar (l. kommer att täcka osv.) det l. den som anges med det styrda ledet, ofta mer l. mindre liktydigt med: (ovan)på; äv. i bildl. anv., för att beteckna endast tänkt l. föreställd sådan utbredning osv.; särsk. i sådana uttr. som dels löpa över (hela) staden (se LÖPA, v.1 I 8 b), svepa ngt över ngt (se SVEPA, v.1 1 d), dels (det vanl. bildl. använda) ruva över ngt (se RUVA, v.2 2 b, 3 b, 4 a α, b β, c β, 5 a β, 6 b α), dels (de bildl. använda) gapa över ngt (se GAPA, v. 6), gå ut över ngn l. ngt (se GÅ UT 12); särsk. dels med det styrda ledet bestämt av hela (förr äv. all), dels i förb. med riktningsangivande adv. (särsk. dels ut (jfr UTÖVER I 1 b) l. in, dels ned (se särsk. b)); särsk. styrande led som betecknar (namn på) geografiskt område l. annan lokalitet; jfr 1 (b, f), 10. Rulla ut mattan över golvet. Ha en filt över sig. Hon slängde morgonrocken över nattlinnet. Gruppen är känd över hela Europa. Nattvakten gick en runda över fabriksområdet. Ryktet spred sig över staden. Reportaget publicerades över en helsida. Som offuer all thenne riken nog vetherligit ær. G1R 1: 30 (1521). Iagh skal låta ko(m)ma een watuflodh offuer iordena. 1Mos. 6: 17 (Bib. 1541). Sedan hafwa de flåt en Orm eller Åål och dragit desz skin öfwer denna Runekäppen. Rudbeck d. ä. Atl. 3: 61 (1698). Ett slags ogräs kjers har så inrotat sig öfwer Hessleby trägård, att den qwäfwer och hindrar andra frugters wäxt. Trolle-Bonde Hesselby 180 (i handl. fr. 1769). Alla leksakerna ramlade ut öfver däcket. De Geer Minn. 1: 26 (1892). Ensädesbruket tillämpas ännu öfver vidsträckta trakter af det inre Norrland. Hellström NorrlJordbr. 262 (1917). Som de farliga minorna efter kriget drevo in över de skandinaviska kusterna, så drev kokainet in över Tyskland till människornas fördärv. DN(A) 8/1 1922, s. 12. — jfr BAK-, FRAM-, UPP-ÖVER. — särsk.
a) efterställt det styrda ledet; särsk. (o. numera nästan bl.) i uttr. världen l. jorden l. landet över, överallt i världen l. på jorden l. i landet, världen osv. runt (se RUNT, adv. osv. II 5). Rörelsen har anhängare jorden över. (Krigsfolket) hade steldt theres kerrebössor alla Gråmunka broo öffuer emoot stadhen. OPetri Kr. 304 (c. 1540). The .. letade hela skogen öffuer. Svart G1 141 (1561). Hela fiskläget öfver. Carlén Rosen 567 (1842). Du vet, att det finns domare i var domsaga hela landet över. Lagerlöf Holg. 2: 239 (1907). Protesterna världen över mot kriget i Vietnam. Jonasson Hundraår. 305 (2009).
b) med styrt led betecknande kropp l. kroppsdel, äv. ansiktsuttryck o. d. (jfr f); äv. bildl., förr särsk. i uttr. (icke) kunna bringa över sitt hjärta l. taga över sitt hjärta att göra ngt (se HJÄRTA II 2 c); jfr 1 a (slutet). Stryka ngn över håret. Dra ner mössan över öronen. Ett beslutsamt uttryck över ansiktet. Skjortan är för trång över bröstet. At han föddes med en seegerhufwa öfwer hufwedet. Svart G1 2 (1561). Jesus önskade gjuta hugswalelse och lugn öfwer alla oroliga menniskohjertan. Hagberg Pred. 1: 37 (1814). Du (skall) tvätta dej över hela kroppen och ta rent på dej. Johnson Här 32 (1935). Blod som sakta sipprade fram i hårfästet och ned över pannan. Gustaf-Janson ÖvOnd. 7 (1957).
c) i förb. med led betecknande ljus(sken) l. mörker l. skugga o. d.; äv. i bildl. anv., särsk. i sådana uttr. som kasta ljus över ngt (se KASTA, v. I 3 b α), ngt kastar sin skugga l. skuggor över ngt l. ngts skugga faller l. vilar över ngt (se SKUGGA, sbst. 12 b); jfr f. (Vargens) Ögon skijna så klara öfwer mörcka Natten, at the gifwa en Blänckia ifrån sig. IErici Colerus 1: 16 (c. 1645). Nåden har låtit sitt ljus lysa allt starkare öfver verlden ifrån den stund, då (osv.). Rundgren Minn. 2: 212 (1870). Det var, som om det hade gått en ljusning över den gråa bergshöjden, när socknens alla barn spredo sig över den. Lagerlöf Holg. 2: 267 (1907). Så fort mörkret faller över vägen. Johnson Kommentar 5 (1929). Över himlen korsas spaningsljus. Jörgensdotter BergDöttrar 287 (2009).
d) i förb. med led betecknande synförnimmelse; äv. bildl.; särsk. i förb. med utsikt l. blick (särsk. i sådana uttr. som svepa med blicken över ngn l. ngt (se SVEPA, v.1 14 b)); jfr 5 b. Ha överblick över lekplatsen. När jag mitt öga vände öfver jorden, / Och såg den ömklighet, som uppblåst prålar. Geijer Skald. 45 (1812, 1835). Utsigterna .. öfver den intagande Wibysjön ledde mig åter in i glada, ljufva utsigter öfver lifvet. Almqvist JK 111 (1835). Gemensam var den fria blicken öfver vetenskap och människolif. Weibull LundLundag. 209 (1891). Det höga Pisanvuori .. hvarifrån den vidsträcktaste tafla öfver omnejden utbreder sig. Ramsay VägvFinl. 231 (1895). När man går ut på natten .. och händelsevis råkar titta ut över åkern mot grannens gård. Östergren SistCig. 42 (2009).
e) i fråga om att ngt gäller genomgående l. utan åtskillnad l. att ngn l. ngt bedöms l. behandlas som en helhet l. tillsammans, i sådana bildl. använda uttr. som dels (det ofta sammanskrivna) över lag (se LAG, sbst.3 14 b α), över hela linjen (se LINJE 3 b ε β'), förr äv. över kort eller långt (se KORT, adj. 1 q), dels skära alla l. allt över en kam (se KAM, sbst.2 1 b α) l. en läst (se LÄST, sbst.3 2 c slutet), förr äv. över en bank (se BANK, sbst.1 III 1 a), (ta allt) över en bog (se BOG, sbst.1 II 2 e), (ta) över ett l. vara l. draga över ett l. ena (se EN, räkneord osv. IX 1 d resp. 4 g), allt l. allasammans över en hop (se HOP, sbst.3 I 4 a γ; jfr 4).
f) i bildl. anv., i fråga om (sinnes)stämning l. (känslo)tillstånd l. (karaktärs)egenskap o. d. som kännetecknar l. utmärker den l. det som anges med det styrda ledet; särsk. dels i förb. med vila (jfr VILA, v.1 3 a γ), dels med opers. det ss. formellt subj. (se särsk. slutet); äv. i anv. som motsvarar b; jfr c. Det vilar en förbannelse över huset. Ther war en plågha för handenne, så wel offuer then ena som offuer then andra. OPetri Kr. 309 (c. 1540). Minnet af den lycka jag ägt, skal sönderslitande hvila öfver mit hjerta. Björn FörfYngl. 14 (1792). Öfver hans skildring af vistelsen i Warschau hvilar ett skimmer af romantik. Tegnér Armfelt 1: 25 (1883). Nästa dag var det sorg öfver Sveriges land, sorg öfver vida delar af jorden. Fredrika Bremer var död. Lagerlöf Länk. 168 (1894). Hvart hade då hela det graciösa lugnet öfver församlingen tagit vägen? Söderhjelm ItRenäss. 212 (1907). Stilen är ibland prudentlig med något av doktorsavhandling över sig. Holm EpokPros. 143 (1967). — särsk. mer l. mindre liktydigt med: med (se MED, prep. osv. I 25 b), särsk. i sådana uttr. som det är l. finns något sådant l. sådant över ngn l. ngt. Det var något så svärmiskt ock känsligt öfver henne då – nu är hon ju kall som ett isblock. Edgren Lyck. 22 (1887). Det är något förnämt över Grenna och hela trakten däromkring. Sandström NatArb. 1: 156 (1908). Det finns något febrilt över hans rörelse, han masserar hennes fingrar. Klappar och smeker. Jörgensdotter BergDöttrar 212 (2009).
3) i fråga om rörelse l. utsträckning i horisontalled, för att beteckna att ngn l. ngt förflyttar sig l. förflyttas l. är utsträckt mer l. mindre linjärt från den ena sidan (fram) till den andra av den yta som anges med det styrda ledet; äv. dels med mer l. mindre framträdande bibegrepp av rörelse osv. i vertikalled (se c; jfr 1), dels med inbegrepp av att rörelsen osv. sträcker sig (o. når en slutpunkt) bortom denna yta (se särsk. b δ, d, e) (äv. med huvudsaklig tanke på befintlighet vid denna slutpunkt (se särsk. d)); äv. i bildl. anv., för att beteckna endast tänkt l. föreställd sådan förflyttning osv.; särsk. med styrt led betecknande dels vatten(drag) (jfr VATTEN 2 b) l. land(område) (jfr LAND 6 (a)), dels skog (i denna anv. ungefär liktydigt med: genom), dels gräns l. skiljelinje (se särsk. b δ); särsk. i förb. med preciserande adverbiell bestämning angivande rörelsens osv. riktning (särsk. i (de ofta sammanskrivna) uttr. in (jfr INÖVER I) l. tvärs (se TVÄRSÖVER I), i sht förr äv. gent (se GENTÖVER I 1 b) l. tvärt (se TVÄR, adj. 3 c ζ), förr äv. norr (se NORR I b ι) över); jfr UTÖVER I 1 a. På vintern kan man ta sig dit över isen. Barnet kom krypande över golvet. Han hade ett ärr över näsan. SalWijsh. 19: 8 (öv. 1536). När en byen går den andre förnär, öfwer Råmärcke. Stiernhielm Fateb. B 3 b (1643). Then gode mannen gick icke öfwer gathan, uthan långz åth gatan. VDAkt. 1678, nr 330. En stor skog ligger mellan Römsdalen och Upplanden öfver hvilken allmänna landsvägen går. Lönnberg FnordSag. 1: 7 (1870). Inte fanns det (i Kolmården) bro över å eller färja över sjö eller spång över myr. Lagerlöf Holg. 2: 3 (1907). Det var långt öfver sjön. TurÅ 1910, s. 249. Den rafflande VM-finalen över 400 m häck. DN 1/9 1987, s. 37. (Jag gick) in över gården och upp i min trapp. Berg Fotogr. 16 (2006). — jfr BAK-, BORT-, FRAM-, NED-, NORD-, UPP-ÖVER. — särsk.
a) (†) efterställt det styrda ledet. Att the skulle gå skogarne öffuer twerdt och endelongz. Svart G1 113 (1561). Han .. skyndar fältet öfver. GFGyllenborg Bält. 68 (1800; i rim).
b) i vissa förb. o. uttr.
α) för att ange (rörelse l. utsträckning l. position i viss) riktning, i sådana uttr. som över hörn (se HÖRN 1 a), över vind (se VIND, sbst.1 2), förr äv. l. dra sig l. ta ngn l. vara över en sida l. sido (se SIDA, sbst. 16 b).
β) för att ange fartygs totala längd, i uttr. längd över stäv (se STÄV, sbst.1 1 a β).
γ) i fråga om tal l. yttrande, med styrt led betecknande tunga l. läpp (ss. talorgan), i sådana bildl. använda uttr. som halka över tungan l. läpparna (se HALKA, v. 2 b), komma över ngns läppar l. få ngt över sina läppar (se LÄPP 1 d η).
δ) styrande gräns; särsk. i sådana bildl. använda uttr. som (vara) över alla gränser (se GRÄNS 2 a α), gå över gränserna för ngt (se GRÄNS 2 c); äv. i anv. som motsvarar d. Beslut över blockgränserna. Så snartt de öffver gräntzenn eller hijt till Nougorden komma. OxBr. 5: 34 (1613). Efter en långsam färd af ungefär 4 mil, stadnade jag vid Bröms straxt öfver Calmare-läns gräns, kl. 11 om natten. Törneros (SVS) 1: 211 (1824). Seden (att samla hjälp till bosättningen) kunde .. lätt urarta till tiggeri, om den utsträcktes över byalagets gränser. Nilsson FestdVard. 67 (1925). Pengars rörlighet över gränser. SäljSkiten 159 (2009).
ε) i sådana uttr. som sälja l. köpa ngt över disk, sälja l. köpa ngt medelst manuell betjäning med en disk (se DISK, sbst.1 II 2 f) ss. gräns mellan köpare o. försäljare; jfr 1 f. Tidigare såldes lösgodis bara över disk. Plats nu genast för en troende yngling, som har lust och någon vana vid expedition öfver disk. GbgVBl. 10/7 1890, s. 4. Olika priser beroende på om man köper biljett i automat, app eller över disk. Barometern 19/5 2018, s. 22.
ζ) i det bildl. använda uttr. gå över ån efter vatten (se Å, sbst.2 a γ).
c) med inbegrepp av rörelse l. utsträckning i tydlig vertikalled; jfr 1 (b). Hon snubblade över en trädrot. Vägen gick över berget. Dalekaraner befruchtade nu storlige att Götstaff redo skulle wara dragen öffuer fiellet till Nöriges. Svart G1 16 (1561). Kastar (man) något öfwer plank, eller tak, in på annars gård och tomt .. bötes (osv.). MB 28: 1 (Lag 1734). För .. (häcklöpare) som ha förutsättningarna kan det däremot gå fort nog att gå snabbt över häckarna och hålla god fart mellan dem. IdrB 4: 26 (1920). Stativet med rullen måste passas under gång och placeras en bit in i skålen (på mixern). Annars kryper degen över kanten. ICAKurir. 1992, nr 52–53, s. 19. — särsk.
α) styrande tröskel; särsk. i sådana (äv. metonymiskt l. bildl. använda) uttr. som släppa ngn över tröskeln, stiga över tröskeln (se TRÖSKEL 1 a slutet resp. 2 a α). Almquist InlHelSkr. 688 (1775). Han har .. sedan han kom, icke welat omaka sig öfwer tröskeln. DA 27/6 1788, s. 1. Hon (tog) ett par korta steg åt sidan och snett bakåt över tröskeln. Evander Härl. 10 (1975).
β) i (det äv. bildl. använda) uttr. över stock(ar) och sten(ar) (se STOCK, sbst.1 1 c α).
γ) i sådana (ofta bildl. använda) uttr. som stiga över sina l. alla bräddar (se BRÄDD 3 c).
δ) i sådana uttr. som kasta (sig l. ngn l. ngt) l. l. hoppa över bord (ofta sammanskrivet överbord) (se BORD, sbst.1 4 d α).
ε) i det bildl. uttr. snava över orden (se SNAVA 2 c β).
d) med huvudsaklig l. uteslutande tanke på befintlighet, liktydigt med: på andra l. motsatta sidan (av), bortom; särsk. dels i (de äv. sammanskrivna) uttr. mitt (se MITT, adv. 1 e β) l. snett (se SNED, adj.1 2 b), i sht förr äv. gent (se GENTÖVER I 1 a) l. tvärt (se TVÄR, adj. 3 c ζ) över, dels i sådana uttr. som man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken (se ROPA 1 a); jfr b δ o. INÖVER I 1, UTÖVER I 2 b. De bor över gatan. OPetri Tb. 24 (1524). Och sij, then Tijd skal komma, / At Daphnes wäxt skal groo, / Ther ingen hade wäntat, / Långt Nordan öfwer Haaf. Stiernhielm Cup. 5 (1649, 1668). 2. mijll wäster öffver jönekiöpingh. VDAkt. 1703, nr 287. I fonden stora Hafvet, eller rättare Calmare Sund, öfver hvilket Staden och Slottet synas på långt afstånd. Kellgren (SVS) 3: 284 (1788). Grankulla gård, som ligger där öfver skogen. KalSvFolkskV 1904, s. 118.
e) med styrt led betecknande plats som passeras (o. där tillfälligt uppehåll görs) på väg till annan plats: med passerande av, via (se VIA, prep. 1); äv. i oeg. l. bildl. anv. Resan gick över Köpenhamn. Öfwer Ottranto äre Breff ifrån Zante ankomne. OSPT 1687, nr 28, s. 3. (Han begav sig) till Paris, hwarifrån han öfwer England .. återwände till Fäderneslandet. SvLitTidn. 1821, Bih. sp. 22. Vägen till det praktiska lifvets mångartade yrken (tages) nu mindre ofta än förr .. öfver universitetet. Tegnér LundUniv. 13 (1897). Många tusen tjog kräftor säljas årligen över Sävsjö järnvägsstation till olika håll, mest till Danmark och Tyskland. Sandström NatArb. 1: 151 (1908). Man rusar från stenålder till järnålder, över medeltiden till våra dagar. Hedin 3Tal 7 (1913). Den ström, som skall användas, uttages t. ex. över en transformator T till ledningen S. TMatFysKemi 191920, s. 211. — särsk. med instrumental bet.: medelst l. med hjälp av l. via (se VIA, prep. 2). Modersmålsundervisning över datorn. De telegrafapparater .. öfver hvilka ledamöterna erhålla alla nyheter. Vallentin London 482 (1912). Betalning medelst postanvisning eller över postgiro. SFS 1938, s. 637. När vi talar med honom över telefon har han nyligen återvänt från Wien. SvD 10/11 1994, s. 29.
4) [jfr motsv. anv. i d., mlt., nl., t.] i vissa (ofta bildl. använda) uttr. i förb. med rörelseverb, betecknande att ngt l. ngn gm en (om)vändning l. en förskjutning av tyngdpunkten o. d. (faller l. välter o.) intar l. kommer att inta en från det tidigare l. det normala avvikande l. motsatt riktning l. ställning, särsk. i sådana uttr. som () över stag (äv. sammanskrivet överstag) (se STAG 1 b (slutet)), gå över styr (äv. sammanskrivet överstyr) (se STYR, sbst.2 2 a (β)), (falla l. välta) över ända (äv. sammanskrivet överända) (se ÄNDE 1 d δ α'), förr äv. över en hop (se HOP, sbst.3 I 1 c; jfr 2 e), draga över styr (se STYR, sbst.2 2 b). Fabian gick öfuer ända. TbLödöse 268 (1592). Efter en timma går hon åter överstag och passerar norr om hela fiskeflottan. SölvesborgT 24/12 1925, s. 4.
B. med mer l. mindre förbleknad l. med försvunnen rumslig bet.
5) [eg. bildl. anv. av 1, 2] i fråga om (innehavande l. utövande l. erhållande av) makt l. herravälde l. kontroll l. tillsyn l. ledning l. seger o. d., med styrt led betecknande vem l. vad som är föremål för l. utsatt för sådan makt osv.; särsk. styrande namn på geografiskt område; särsk. i förb. med sådana verb som regera l. råda l. styra; särsk. i sådana uttr. som befalla över ngn l. ngt (se BEFALLA, v.1 7 b), vara l. bli l. göra sig till herre över ngt (se HERRE 1 d β), (ha l. l. ta l. ge ngn) makt(en) över ngn l. ngt (se MAKT 11 f, i slutet), föra l. ha l. öva regementet l. sitt regemente över ngn l. ngt (se REGEMENTE 1 b, k), ngns l. ngts välde över ngn l. ngt (se VÄLDE, sbst.2 1), förr äv. vara l. göra sig till målsman över ngn l. ngt (se MÅLSMAN 1 (slutet)), ha l. äga l. l. giva ngn våld över ngn l. ngt (se VÅLD 1 b); jfr 1 d o. UTÖVER I 3 a. Förfoga över stora resurser. Du bestämmer inte över mig. Jach Göstaff Erichson i Ribboholm vtuald Höffuidzman offuer Daler, Helsingeland (osv.). G1R 1: 2 (1521). Amiralen öffuer samme skep heet Fredrijk Brauns, oc Höffwitsmannen öffuer krigxfolket på samma skep war Hans Stameell. Svart G1 55 (1561). Den Guden som skulle råda öfwer Winden och Börden. Rudbeck d. ä. Atl. 3: 439 (1698). Prosten öfwer Socknen. VexiöBl. 11/1 1812, s. 4. Hwilka makter regera sedan öfwer hennes själ? Hagberg Pred. 4: 27 (1818). Att jag väntat, att Gertrud en gång skulle ha fått styra öfver allt detta. Lagerlöf Jerus. 1: 259 (1901). Ända från det sena 1400-talet hade Frankrike och Spanien slagits om herraväldet över Italien. Englund Silverm. 91 (2006). — särsk.
a) i fråga om (avkunnande av) dom l. (hållande l. ledande av) domstolsförhandling, särsk. i sådana uttr. som sitta dom över ngn l. sitta l. sätta sig till doms över ngn (se DOM, sbst.1 4 a), förr äv. rätten går över ngn l. låta rätten gå över ngn (se RÄTT, sbst.2 1 q ι), sitta rätt över ngn (se RÄTT, sbst.2 3 d), hålla l. sitta rättegång över ngn (se RÄTTEGÅNG 1 b, d); i sht förr äv. i fråga om (verkställande av) straff, förr särsk. i sådana uttr. som näpsa över ngn (se NÄPSA b γ), fälla straff över ngn (se STRAFF 2 e), straffa över ngn (se STRAFFA 2 b α). RA 1: 5 (1522). Hure han framdeles sigh ther vti förhölt wari Gudh och erlige Christne men domare öffuer. Svart G1 49 (1561). (Domkapitlen bör) betänckia, at dhem ingen Dom tilkommer öfwer någons Lijf. FörordnRättegDomcap. 1687, § 7. Folket trodde, att pesten var ett straff öfver landet för konungens synder. Fryxell Ber. 2: 95 (1826). Ställningstagandena innebar också ett domslut över 1940 års skolutredning. Östling NazSensm. 170 (2008).
b) i fråga om att vakta l. övervaka l. utöva kontroll l. tillsyn l. inflytande o. d.; särsk. i sådana uttr. som hålla sin l. en sådan l. sådan hand över ngn l. ngt (se HAND 6 c; jfr 1 a slutet), ha l. hålla (sådan l. sådan) uppsikt över ngn l. ngt (se UPPSIKT 2; jfr 2 d), vaka över ngn l. ngt (se VAKA, v.1 2, 3), förr äv. hålla över ngt (se HÅLLA, v.1 1 l slutet); jfr 10. Ha kontroll över landet. Ha inflytande över sin arbetssituation. Chesnecopherus Skäl. Z 2 a (1607). Wetstu .. om nogre wäktare äre satte öfwer them (dvs. fångarna)? Verelius Gothr. 260 (1664). Hvad kassaposterna beträffar, så ligger kontrollen öfver dem i kassasaldot. Smedman Kont. 2: 11 (1872). Knappast hade man kunnat lägga .. (slottet) bättre än så, att det vaktade öfver vägen från söder upp till hjärtat af svenska väldet. TurÅ 1910, s. 147. Den statliga tillsynen över kommunernas arbete med skydd mot olyckor. DN 25/7 2018, s. 8.
c) i fråga om att vinna l. segra; äv. i fråga om att leda (se LEDA, v.2 5 (a)) i (idrotts)tävling l. val o. d. När hälften av rösterna var räknade ledde oppositionen med knapp marginal över den styrande koalitionen. Then Seger som Wij daglig öfwer Eder winne, / I blöde Män. Stiernhielm Son. 9 (1650, 1668). Omsider har man hunnit segra öfwer alla hinder. Brunkman SvGr. 5 (1767). (Ryssarna hade 1809) vid Hörnefors åter vunnit en fäktning öfver svenskarne. SvH IX. 1: 102 (1908). Danmark har .. genom sina tre segrar i dagens matcher tagit ledningen över Finland i tävlingen om Nordisk cup. SvD(A) 6/8 1928, s. 12. Han omfamnade idén om Guds slutgiltiga seger över ondskan. Jonasson Hundraår. 209 (2009).
6) [utvecklat ur 1, 2] (†, utom i a) för att beteckna att ngt tillkommer l. läggs till l. ligger utanför l. vid sidan av det som anges med det styrda ledet, ofta liktydigt med: (för)utom l. utöver (se d. o. I 4 a) l. i tillägg till; i vissa språkprov svårt att skilja från 7. Offuer alla wåra synder haffue wij ock giordt thetta onda, at wij beeddes oss Konung. 1Sam. 12: 19 (Bib. 1541). Skal och landbonden bygge, öfuer sin lagha bygning, tiughu fampnar långan ny gärdzgård. Lagförsl. 167 (c. 1609). Att Assessores skole för saakörerne bekomma öffver deres löhn åhrligen hvar 20 t:nor spannemåhll. RP 6: 79 (1636). Öfwer olydnan kom och een obootferdigh geenstörtigheet. VDAkt. 1676, nr 160. När tienaren lyder, giör han intet öfwer sin skyldighet. Bælter JesuH 5: 525 (1759). Karlen fick en riksdaler öfver skjutspengarna för sitt nit att vilja köra oss ut i öppna hafvet. Topelius Vint. III. 2: 146 (1897). — särsk.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. över stat (se STAT, sbst.3 III 3 f, 4 b).
b) i sådana uttr. som över (allt) detta, dessutom l. därutöver l. därtill; jfr 7 a α. Offwer thetta war henne en stoor ära aff gudhi bewist, ath hon (osv.). OPetri 1: 6 (1526). Öfwer alt thetta hafwer han och så draghit Omsorgh för Församlingarna näst ther omkring. Schroderus Os. 1: 570 (1635). Ekblad 389 (1764).
c) med iterativ l. intensifierande innebörd, liktydigt med: efter l. på (se d. o. I 45). — särsk.
α) med det styrda ledet utgörande en (modifierad) upprepning av ett omedelbart föregående led; jfr EFTER, prep. osv. I 11 d α. Han sende them tijdt och offta bodh offuer bodh. OPetri 3: 336 (1530). Oss timar, Gud bätrat! olycka öfwer olycko. BrBenzelius 12/10 1719. Alltid skall man få kommissioner öfver kommissioner, när man far till staden. Almqvist TreFr. 1: 95 (1842).
β) styrande pron. annan, i sådana uttr. som dels den l. det ena ( .. ) över den l. det andra, dels var över annan, äv. över varandra; jfr EFTER, prep. osv. I 11 d β. Migh plåghar thet ena offuer thet andra. Job 10: 17 (Bib. 1541). (Till korståget) luppo tilsamman .. fleere hoopetals, och lijka såsom kempandes hwar öfwer annan til Krijgs. Schroderus Os. 2: 616 (1635). Jag är utarbetad svag och känner den ena passion öf(ve)r den andra. VDAkt. 1724, nr 397. Dessa två fyrar hållna öfver hvarandra bilda inseglingslinie från sjön vid Utö till närheten af Knifskärs fyr. SD(L) 1897, nr 488, s. 1.
7) [utvecklat ur 1, 3] för att beteckna att ngt l. ngn i antal l. mängd l. storlek l. omfattning l. utsträckning l. kvalitet o. d. överstiger l. överskrider l. överträffar det l. den som anges med det styrda ledet, oftast mer l. mindre liktydigt med: mer l. fler än; särsk. i fråga om dels utsträckning i rummet (se b), dels tidsangivelse (se c); särsk. styrande dels (led inlett av) räkneord l. annat mängdangivande uttr. (o. i sht i denna anv. motsatt: under (se UNDER, prep. osv. I 1 f)), dels ord l. uttr. angivande att ngt utgör l. tillhör l. ligger inom gränserna för det vanliga l. normala l. förväntade l. tillbörliga o. d. (se särsk. a δ, c β; jfr 1 c); ofta med prep. mer l. mindre betonad; jfr 1 d, e, 6 o. UTÖVER I 3 d, 4 b. Brevet väger över 20 gram. Staden har betydligt över en miljon invånare. Han höjde rösten för att den skulle höras över sorlet. Högt över genomsnittet. Tillgången har varit över den normala i år. (Om varje bonde har en humlegård) bliffuer sidhen huart aar quart i landit ower .. (100) lester jern eller annen wara, thet nu elles vt föres for humbla skul. G1R 1: 255 (1524). Är allredhe öffver 9000 perssoner uthaff allehanndhe slagz folck .. döde blefue. OxBr. 5: 251 (1623). Nu är skog öfwer nödtorften och olagliga brukad och utödd .. gälde skadan åter, och böte. BB 27: 6 (Lag 1734). Härinne luktar dyfvelstreck och bäfvergäll öfver hvad drägeligt är. Almqvist Amor. 181 (1839). Vi hungra efter någonting över detta livet, efter att förnimma ett livets mysterium. Beskow FaderVår 38 (1919). Över två tredjedelar av friskolorna drivs av kommersiella vinstintressen. SäljSkiten 99 (2009). — särsk.
a) i vissa uttr.
α) över allt l. allting annat, i sht förr äv. över allt l. allting (se ALLTING, pronominalt sbst. 1 d), förr äv. över all l. alla, mer än allt l. något annat; framför allt l. i synnerhet; jfr 6 b o. ÖVERALLT 1. Thet bör oss offuer alt betänkia, at (osv.). OPetri 1: 180 (1527). Tu äst gudh fruchtig och from offuer all. Holof. 31 (c. 1580). Den förlusten räknade Han öfwer alla; ty den kunde Han aldrig ärsätta. Tessin Bref 1: 31 (1751). Öfver allt annat förtretade honom att bli underkastad censur. Atterbom Minnest. 1: 65 (1847). Spelandet (hos den datorspelsberoende) prioriteras över allting annat. SvD 27/5 2018, s. 8.
β) stå l. stiga l. sälja l. köpa över pari (se PARI, sbst.2 I a).
γ) i fråga om ngns kapacitet l. möjligheter o. d., i sådana uttr. som över förmågan l. ngns förmåga (se FÖRMÅGA, sbst. 1 a), leva över sina tillgångar (se TILLGÅNG 5), förr äv. över makten l. över ngns l. sin makt (se MAKT 1 f).
δ) i fråga om vad som är normalt l. tillbörligt o. d., i sådana uttr. som över hövan (äv. sammanskrivet) l. över all höva (se HÖVA, sbst. 1 b) (förr äv. över ngns höva (se HÖVA, sbst. 2 a)), () över allt mått (se MÅTT, sbst.4 7 f), () över måttan l. all måtta (se MÅTTA, sbst.2 7 a, c δ; jfr ÖVERMÅTTAN), över nog (se ÖVERNOG), förr äv. över (allt) hov (och måtta) (se HOV, sbst.2 1), över lag(et) (se LAG, sbst.3 7), över all liknelse (se LIKNELSE 11), över rätt och skäl (se RÄTT, sbst.2 1 m), tala över sig (se TALA, v. 5 c).
ε) i uttr. med förstärkande innebörd där det (av all(t) l. alla bestämda) styrda ledet utgör en (modifierad) upprepning av ett föregående led; särsk. (o. i sht) i uttr. under över alla under (se UNDER, sbst. 2 b α). Thet är een gåffua öffuer alla gåffuor, at Gudh gör oss deelachtiga aff then heliga Anda. LPetri 2Post. 82 b (1555). O nåd öfwer all nåd! Swedberg SabbRo 1194 (1691). O elände öfwer alt elände! Isogæus Segersk. 33 (c. 1700). En villfarelse öfver alla villfarelser är tron på döden såsom en förintelse. Hirn Hearn Exot. 2: 248 (1903).
ζ) styrande refl. pron., i vissa uttr. för att beteckna att ngn i mycket l. alltför hög grad är föremål för ngt l. att ngt i mycket l. alltför hög grad är för handen. — särsk.
α') (†) i uttr. över sig drucken, i (alltför) hög grad berusad; jfr DRICKA SIG ÖVER. JönkTb. 126 (1533). Solldaten Jon Guse inkom och beklagar sig warit öfwer sig drucken. VRP 1700, s. 502.
β') i uttr. över sig given (se GIVA SIG ÖVER 2 slutet); jfr ÖVERSIGGIVEN.
γ') (ngt vard.) i sådana uttr. som vara l. bli () över sig sådan l. sådan, vara resp. bli i mycket hög grad sådan l. sådan; särsk. (o. i sht) i negerad sats i mer l. mindre litotetisk anv.: inte vara resp. bli i ngn högre grad l. (så) särskilt sådan l. sådan; äv. med underförstått adjektiviskt huvudord. Theslijkest skulle och icke heller Konungen j Påland wara så öfwer sigh Peningerijker, och skulle snart nogh .. blifwa vtsugen och försatter. Bureus Påw. B 1 b (1604). I Havre toge vi logemente à l’Aigle d’or, som sades vara det bästa; men var ingenting öfver sig. Ferrner ResEur. 427 (1761). Min inkomst upgår nu ej til fullt 2,500 R.B:o hwilket, då man skall hålla hus i hufwudstaden .. ej är öfwer sig. 3SAH XXXIX. 2: 87 (1824). Italienaren blef öfver sig förtjust af att bli tilltalad på sitt lands tungomål. PT 1901, nr 190, s. 2. Jag kan hålla med dig om, att så över sig lycklig är jag inte. Gustaf-Janson KungVank. 187 (1963).
b) i fråga om ngts l. ngns utsträckning i rummet. Avståndet till galaxen är över tre miljarder ljusår. Staketet är lite över en meter högt. Iblandh anner hans tiänst, szå haffuer han .. varitt öffuer 50 milor uth emot Norsche sjökanthen. OxBr. 5: 16 (1612). Vacker randig eller enfärgad, skiftande taft öfver alnsbred kostar en R:dr svenskt mynt. Solnedg. 3: 66 (1846). En ovanligt stor hafsörn, som höll öfver två meter mellan vingspetsarne. Upsala 20/3 1890, s. 3. Sjön var över sex kilometer lång. Larsson BlodSpill. 337 (2005).
c) i fråga om tidsangivelse; jfr 9.
α) med styrt led betecknande tidsperiod l. tidslängd; särsk. (numera bl. ngt ålderdomligt) i uttr. dels över året, mer än ett år, dels över mannaminne(t) (se MANNAMINNE 1 c). Det var för över tjugo år sedan. Vi har väntat (i) över två veckor nu. Therföre skal efther thenne dagh ingen Fougdte hafwe macht at kräfie någhen återstädhe som är öfwer ett åhr tilbake. Stiernman Com. 1: 411 (1593). Predikan böör icke öfuer en tijma påstå om Söndagen. KOF II. 1: 139 (1659). Så och, om hon går någon Tijd öfwer hennes Räkning, så bär hon en Flicka. Hoorn Jordg. 1: 48 (1697). Sin unga son, sin ålders tröst, / Som öfver året borta dröjer. Kellgren (SVS) 2: 38 (1796). Gamla vänner som de inte sett på över året. Wassing Dödgr. 301 (1958). Nu kom ångesten som han burit i över två dygn på nytt över honom. Ekman Dödsklock. 12 (1963). — särsk. i fråga om ngns l. ngts ålder. Kyrkan är över 500 år gammal. The motte och wara komne til sin lagliga ålder widh pass 24 åhr, ther öfwer och icke under. KOF II. 1: 286 (1659). Then som antingen är under sine 25, eller öfwer sine 60 åhr. Schmedeman Just. 581 (1669). Han var ett par år över de sextio. BVT 1928, nr 10, s. 12. Alla över femtiofem har erbjudits förtidspension. Ingemarsson SmåCitr. 28 (2004).
β) styrande tid (se TID, sbst. 12); särsk. (o. numera i sht) i vissa uttr. angivande att ngt har längre varaktighet än beräknat l. förväntat l. stipulerat, särsk. dels (särsk. om gravid kvinna) gå över tiden, dels (särsk. om sammankomst l. tillställning o. d.) dra över tiden, dels skjuta över tiden (se SKJUTA, v.1 I 16 a α δ'); i sht förr särsk. i förb. med sådana verb som dröja l. utebli; jfr 9 a. Sammanträdet drog över tiden. De fick vänta långt över lagstadgad tid. Han fördrögde offuer then tijdhen som han honom förelagdt hadhe. 2Sam. 20: 5 (Bib. 1541). Predikanterne måge väl (på långfredagen) tånågot öfwer wahnlige tijden predika, för Texternes Widlyfftigheet skull. Kyrkol. 2: 8 (1686). I fall betalningen skulle öfver tiden uteblifva, underkastar jag mig genast allt hvad Lag och Författningar föreskriva. PT 18/1 1836, s. 3. Den blivande maken dröjde över tiden. DN(A) 30/7 1954, s. 13. Hon hade redan gått över tiden någon vecka när vattnet gick. EskilstKurir. 12/6 2018, s. 8.
γ) för att beteckna senare tidpunkt än den (av klocka l. klockslag angiven) hel- l. halvtimme som anges med det styrda ledet; äv. styrande midnatt (förr äv. midnatten); ofta i förb. med preciserande bestämning, särsk. (o. i sht) dels lite l. strax, dels angivande det antal minuter varmed tidpunkten överskridits (motsatt: i (se I, prep. osv. I 4 e γ)). Strax över klockan tolv. Klockan är 10 (minuter) över 2. Fem över halv (fyra) var vi framme. (De) sittia vppe öfwer midnatten, och gå så i seng öfwerdruckna. Swedberg SabbRo 757 (1688); möjl. till 9. Vi sutto på läktaren från 1/2 12 till lite öfver 2. Liljecrona RiksdKul. 29 (1840). En kvart över tio hördes välkända steg i farstun. Sjödin StHjärt. 37 (1911). En minut över midnatt till lördag stängde USA:s statsapparat ner efter att budgetförhandlingarna låst sig. SvD 21/1 2018, s. 19.
8) [jfr motsv. anv. i ä. t.] (†) med koncessiv l. adversativ bet.: (i strid) mot, (i) trots (av), oaktat; särsk. dels styrande sådana ord som förbud l. sedvana l. vilja, dels i uttr. över (all) förhoppning (se FÖRHOPPNING 1 b slutet), över lag(en) (se LAG, sbst.1 1 e δ); jfr UTÖVER I 3 e. Ath naager funnes som öfwer tesse article inne holla eller dölia wilia noghors mandz gooss. G1R 1: 94 (1523). Ickornen öfuer sin Natur hafuer begiffuet sig, vti städer och landzbyer. KyrkohÅ 1902, MoA. s. 77 (1596). (Han blev) aff sitt Folck tilfrågat, hwij han öfwer sin förre Sedwana bewijste then Romerske Påfwen en sådan stoor Ähra. Schroderus Os. 1: 959 (1635). Offta händer, att en af mangel på Skrifftepenningar, måste hålla sig ifrån Sacramentet öfwer sin willia. KyrkohÅ 1938, s. 243 (1650). Alredho öfwer förbodh tryckt. ConsAcAboP 4: 139 (1673). Öfver sin förmodan fick dock Akademien begagna sig af Grefve Höpkens nitiska omsorg ännu några år. 1SAH 3: 22 (1789, 1807).
9) [utvecklat ur 2, 3] i tidslig bet., för att beteckna att ett skeende l. tillstånd l. förhållande l. en verksamhet äger rum l. varar l. är för handen under (se UNDER, prep. osv. I 7) den (längre) tidrymd l. tidsperiod som anges med det styrda ledet; ofta med särskild tanke på att skeendet osv. äger rum osv. från början o. (åtminstone) till slutet av denna tidrymd osv.; särsk. med det styrda ledet bestämt av hela (förr äv. all(t)) (se särsk. d); äv. med styrt led betecknande i tiden avgränsat skeende osv. (se e); förr äv. för att beteckna att skeendet osv. skall ha ägt rum osv. innan tidsperioden förflutit (se g); jfr 7 c o. UTÖVER I 3 c. Vi ska bara stanna över dagen. Väntetiderna kan se olika ut över året. Sett över ett helt år lönar det sig knappast. Matchen gick över fyra ronder. At man offuer hela året skulle degheligha begå Årstijdher. Syr. 47: 10 (Bib. 1541). Om han kan fåå någott stipendium öffver detta åhret att förbliffva i Hollandh. RP 6: 87 (1636). Öfwer Pingst Helgen war jag i Mastricht. CMBlom hos Linné Bref I. 3: 283 (1761). Mina tyska bekanta vilja helst qvarhålla mig öfver år och dag, ja längre, i Tyskland. Atterbom Minn. 633 (1819). Vistas man i Köln öfver en söndag, så har man lättare tillfälle att bese dess kyrkor. Snellman Tyskl. 88 (1842). Det (är) möjligt att dra slutsatsen, att det rumsliga mönstret i mortalitetsvariationerna har varit relativt stabilt över den studerade perioden. SvGeogrÅb. 1985, s. 183. Vi var på Gotland över en helg tillsammans med hans mamma. Bredow BaraInte 183 (2009). — särsk.
a) styrande tid (jfr d α, 7 c β); särsk. pregnant, i uttr. över tid(en) (se TID, sbst. 1 h). Haffuer han och warit itt förargelighit Exempel allom frommom, j heela Gudz Försambling öffuer sijn heela lijffs tijdh. PPGothus Und. O 2 a (1590). Härberge .. hwarest de öfwer den tijden Logera skohle. Barckhusen Cotossichin 67 (1669). Han eller hon kommer att få betala böckerna över en lång tid. RådRön 1989, nr 10, s. 10.
b) styrande led som betecknar årstid (jfr d β); särsk. i uttr. över vintern (jfr VINTER 1 c). Offu(er) wint(er)n. SthmSkotteb. 1521, s. 194. Att der legges ett skiep heller 2 på Dünen öffver sommaren. RP 7: 530 (1639). Erfarenheten har redan visat, att ler-hus stått orappadt öfver en vinter utan att skadas. LBÄ 36–38: 93 (1800). Jag tror nog, att jag kan reda mig över sommaren. Fröding 16: 74 (1895). Vi hoppas att vi når en lösning nu så att han stannar över hösten. Barometern 10/7 2019, s. 26.
c) styrande natt (jfr d γ); särsk. i uttr. över natten (jfr NATT 1 d η; i sht förr äv. närmande sig hyperbolisk anv. (jfr slutet)); jfr ÖVERNATT. Wij wilie bliffua öffuer nattena på gatonne. 1Mos. 19: 2 (Bib. 1541). Tagh Kött aff en Oxe .. lägg henne i kalt watn öfwer natten. Kockeb. B 6 a (1650). Ofwanbemelte hennes (: twifwels uthan öfwer natten til störste deelen opdichtade :) berättelse. BtFinlH 2: 314 (1668). En mängd skånska possessionater .. som alla stannade minst öfver en natt, de flesta två. De Geer Minn. 2: 199 (1892). Ruinen kommer att ryka över natten, om det inte blir regn. Jörgensdotter BergDöttrar 16 (2009). — särsk. mer l. mindre hyperboliskt, i uttr. över en (enda) natt, angivande att ett skeende ägt rum (oväntat o.) påfallande hastigt l. snabbt (jfr NATT 1 d ϑ); jfr ÖVERNATT. Problemen går inte att lösa över en natt. Alla, som ej förstå att på kommando öfver en natt förvandla attentat mot statsöfverhufvuden till glada händelser och berömliga handlingar. DN(A) 28/9 1886, s. 3. Kvinnor som redan har lägre löner kan numera över en enda natt inte längre försörja sig på sitt yrke. GbgP 8/3 2018, s. 4.
d) (numera bl. ngn gg) efterställt det styrda ledet o. närmande sig l. övergående i adverbiell anv. (motsv. II 10), ofta liktydigt med: igenom (se GENOM 3 d), äv.: ut (se UT, adv. 10 a); jfr e. Och tesse daghar öffuer, åte the alt osyrat brödh. OPetri 2: 26 (1528). Dhenna månaden öf:r .. stå dhe alla nätter upp klåckan 1 och giöra sina bööner. KKD 5: 159 (1710). (Jag) fick ett godt herberge, der jag fick vederqvicka mig och hvila – en migraindag öfver. Bremer Brev 4: 66 (1859). Gäster kom och gick hela helgen över. Zetterström SällskRol. 132 (1945). — särsk.
α) (†) styrande tid (jfr a); särsk. i uttr. (hela l. allan) den tiden över, under (hela) den tiden (jfr TID, sbst. 1 a). Sammaledhes och the som ther inne (i ett pestsmittat hus) äre, then tijdhen öffuer vndfly alle Samquemder. Berchelt PestOrs. B 8 a (1589). Att han .. allan den tijden öffwer fört ett liwffligit vmbgiänge medh alla menniskior. VDAkt. 1653, nr 226. Hela denna tiden öfwer stod Barmhertig utan före. Lagerström Bunyan 2: 30 (1727).
β) styrande led som betecknar årstid (jfr b); särsk. i uttr. vintern över (jfr VINTER 1 c). Att sama kneckter må koma i vår tieniste, besynnerlige thenne winter offuer. G1R 8: 143 (1532). (Fjällrödingarna fångas) nästan hela somarn öfwer, in til sidhösten. Broman Glys. 3: 626 (c. 1740). Läkarne trodde icke att hon skulle kunna lefva sommaren öfver. Lundegård Stormf. 26 (1893). Allsvenska serietabellen kommer att halta hela hösten över. Expressen 2/9 1948, s. 13.
γ) styrande natt (jfr c); särsk. i uttr. hela natten över, hela natten igenom. När the hade arbetat hela nattena offuer. OPetri 3: 186 (1530). Han jämrade sig och gret nätterna öfwer. Lychnos 1971–72, s. 15 (1765). Man låter linet (efter rötningen) ligga ett par timmar eller högst en natt öfver, på det att vattnet må aflöpa. QLm. 3: 16 (1833).
δ) styrande år; särsk. i uttr. hela året över, äv. närmande sig bet.: hela tiden, oavbrutet l. konstant. Så förlop thet wel itt åår öffuer, sedhan konung Karl dödh war, at rikesens rådh war twedregtigt. OPetri Kr. 268 (c. 1540). En godh Huushållare lärer mäst Åhret öfwer sig så achtat att han ingen tijdh försummat hafwer. Rålamb 13: 98 (1690). När dam wärket i fullkomligt stånd hålles och ei alt för stark Som(m)ar torka gifwes, kan der malas hela året öfwer. HdlÅgerupArk. 1773. Förhållandet är, att medelmåttige tillgångar icke förslå, för att hålla barnen hela året öfver inackorderade i stiftsstäderna. AB 8/1 1848, s. 3.
e) med styrt led betecknande i tiden avgränsat skeende l. avgränsad verksamhet som indirekt anger tidsram för det i satsen angivna skeendet osv., ofta ungefär liktydigt med: under (se UNDER, prep. osv. I 7 a α), äv.: vid (se VID, prep. osv. I 4 c); förr äv. efterställt det styrda ledet (jfr d); jfr 1 f, 10 b γ. De kommer hem över julen. De tänker bli kvar över hela VM. Thet bör och K: M: Fougte wara medh öffuer alla syner. LReg. 24 (1583). Att the skulle vara tillstedes öffver then conferens, som skulle hollas. RP 8: 195 (1640). Öfver Trolofningen var ingen till vittnes. VDAkt. 1700, nr 370. Jag (har) nu twänne ting öfwer utwerckat upskof i den ägotwist, som .. upstått. VDAkt. 1790, nr 500. Familjen .. ville icke stanna öfver kröningen. De Geer Minn. 1: 77 (1892). — särsk. (†) i vissa uttr.
α') i fråga om att närvara ss. domare l. ledamot vid domstolsförhandling, i sådana uttr. som sitta över domen l. rätten l. över den l. den domen (se SITTA, v. 6 h δ α').
β') i fråga om deltagande i måltid, i sådana uttr. som över bord(et) l. bords (se BORD, sbst.1 6 e), över disk(en) (se DISK, sbst.1 II 2 a α), över måltiden (se MÅLTID 2 f); jfr 1 f.
f) (†) i det konjunktionella uttr. över det (att osv.), under det (att osv.) (se UNDER, prep. osv. I 7 a γ), medan. RARP 1: 29 (1627). Öfwer det han (dvs. den sjuke hästen) kijknar och hoostar, kommer och en Damb eller Röök genom Näsebororne. Rålamb 13: 177 (1690).
g) (†) med styrt led betecknande (längre) tidsperiod som skall ha förflutit innan ngt sker l. är för handen o. d., liktydigt med: om (se OM, prep. osv. I 48); särsk. i sådana uttr. som idag över åtta dagar (se DAG I 3 a α γ'). (Han har) giffuit Påual dagh (dvs. frist) m(edh) th(et) hws til nestko(m)mend(es) påscha offu(er) jt åår. OPetri Tb. 243 (1528). Fredag öfwer otta dagar. CollMedP 17/2 1686, s. 79. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 111 (1696).
10) [utvecklat ur 2] med styrt led angivande föremål för l. innehåll i (produkt av) viss verksamhet l. visst handlande l. tillstånd l. förhållningssätt, ofta ungefär liktydigt med: rörande l. angående l. beträffande, med avseende på l. i fråga om l. när det gäller, förr äv.: (gent)emot (se a); särsk. (med kvardröjande bet. av 2) med bibegrepp av att verksamheten osv. omfattar l. täcker helheten av det l. den som anges med det styrda ledet; särsk. i fråga om dels ngt yttrat l. skrivet (se b), dels mental bearbetning (se d), dels (agerande till följd av) sinnesstämning l. inställning l. uppfattning o. d. (se e); äv. med mer l. mindre framträdande kausal bibet. (se särsk. d, e (αδ); jfr 11); i vissa språkprov utan klar avgränsning från 5 b. At j .. skolen .. trösta idher offuer then olycko som iagh offuer Jerusalem haffuer komma låtet. Hes. 14: 22 (Bib. 1541). Therföre är thet Gudz mening öfwer thetta Bodet (dvs. det femte), at wij ingen Me(n)niskia tilfoga någon skadha, vthan alt godt bewijsa. Rudbeckius Luther Cat. 89 (1667). Det gifwes utomlands nog många flygtingar, som .. i detta märkwärdiga Tidehwarf äro upmärksame öfwer Riksens Höglofl. Ständers waksama anstalter til Rikets räddning. Chydenius 229 (1765; rättat efter orig.). En afvikelse från den tystnad, som han eljest öfver sin ohelsa iakttog. Atterbom Minnest. 2: 118 (1847). De resultater, till hvilka forskningen öfver detta ämne hittills kommit. Runeberg (SVS) 7: 187 (1878). Öfver uppviglarens verksamhet under de följande månaderna är icke mycket bekant. Lundegård Stormf. 67 (1893). Vi gjorde en åtgärdsplan tillsammans över hur vi kunde få honom på lite andra tankar. Hellman Holmström KattBet. 98 (2009). — särsk.
a) (†) med personbetecknande styrt led, ungefär liktydigt med: (gent)emot (se EMOT I 7). OPetri Tb. 49 (1525). Titt omillda och tyrannisklige hierta, thet tu öffuer the Suenske burit haffuer. Svart G1 61 (1561). Att såsom Gudh är mild och barmhertigh öffuer the syndare som sigh bättra vilia .. så (osv.). KOF 1: 185 (1575). Wet iag för den skul inte, hwi i göra er så beskäftig öfwer henne. Horn Beskr. 80 (c. 1657). De sälla löften, hvilka Du i nåd fullbordar öfver alla dem, som redeligen vandrat hafva. Wallin 1Pred. 1: 269 (c. 1830).
b) med styrt led angivande föremål l. ämne för l. innehåll i ngt yttrat l. skrivet; äv. i fråga om (plastisk) avbildning (se δ, ζ); särsk. i sådana uttr. som förklaring över ngt (se FÖRKLARING 4), moralisera över ngt (se MORALISERA 2 a), utbreda sig över ngt (se UTBREDA 3 e), yttra sig över ngt (se YTTRA II), i sht förr äv. omdöme över ngt (jfr OMDÖME 2); i vissa språkprov svårt att skilja från c, d; jfr UTÖVER I 3 b. Som Chrysostomus segher offuer epistelen til the Hebreer. OPetri 1: 477 (1528). Blef sagt at til nesta visita(ti)on skola .. (ungdomen) lära sig vttydningen öfuar bönen och halfwa dopet. Murenius AV 149 (1647). Skulle utländningarnes omdöme, öfwer de Swänskes tycke för lärdom och snille-alster, wara grundadt, så (osv.). Nordenflycht QT 1745, Föret. s. 1. Öfver ruderatvexterne är redan taladt. Fries BotUtfl. 1: 327 (1843). För att nu inte tala om alla resonemanger över det, som hörde till dagshändelserna vid universitetet. Lagerlöf Top. 68 (1920). Det handlar .. inte om några exakta uppgifter över utsläppen i de olika kommunerna. SödermNyh. 28/12 2018, s. 5. — särsk.
α) i fråga om (visst slag av) bok l. skrift o. d.; jfr ε, ζ. En satir l. parafras över ngt. En nyligen utgiven studie över kvinnliga arbetarförfattare. Föra dagbok över de viktigaste händelserna. Rådeligare är, att (prästerna) .. förskaffa sigh några rättsinnige lärares böker och skriffter, som .. öfwer hela Biblien skrifwit hafwa. KOF II. 2: 18 (c. 1655). Verelii antekningar öfwer Herwara Saga. Rudbeck d. ä. Atl. 1: 116 (1679). Fredmans epistel Öfver Bredströmskans och Mowitz melancholi. Bellman (BellmS) 1: 143 (c. 1775, 1790). Öfver Bleking äro källorna i det hela mycket fattiga. Styffe Un. 77 (1880). En aksentlära borde icke saknas i ett arbete öfver det svenska språkets ljudförhållanden. Lyttkens o. Wulff Aks. Föret. III (1885).
β) i fråga om predikan l. föredrag o. d.; särsk. i uttr. predika över ngt (se PREDIKA, v. 2 b γ α'), i sht förr äv. läsa över ngt (se LÄSA, v.3 1 f γ) (jfr δ). En Predijkan: Öfwer thet Euangelium som j Gudz församling plägar förhandlas then Ottende Sondaghen effter Helge Trefaldigheetz Sondagh. OMartini Pred. A 1 a (1606). Öfver potates-farsotens orsaker. Föredrag uti Kongl. Vetensk.-Societetens i Upsala sammanträde. Fries BotUtfl. 2: 245 (1845, 1852). Den filosofiska estetik som Hagberg odlade och föreläste över skulle senare komma ur modet. SvD 18/2 2009, Kultur s. 9.
γ) i fråga om vittnande l. vittnesbörd, närmande sig bet.: om (se OM, prep. osv. I 21 i); i ä. språkprov ibland svårt att skilja från 9 e. (De hade) hafftt gott folck till witthne öffuer theris ächtenschap och fästninge ööll. BtFinlH 4: 381 (1569). Hr. Jöns togh begge församblingerne till vittnes öfver sitt förhållande. VDAkt. 1686, nr 108 (1685). Slagfälten (låg) som varnande vittnesbörd över människosläktets dårskap. GbgP 11/11 2018, s. 10.
δ) i fråga om välsignelse l. ärebetygelse l. ihågkommelse o. d.; i sht förr särsk. i sådana uttr. som läsa över ngn (se LÄSA, v.3 1 f ζ), förr äv. predika över ngn (se PREDIKA 2 b γ β') (jfr β); äv. i fråga om porträtt l. minnesmärke o. d. (jfr ζ). Gudh .. haffuer skapat them man och quinno, haffuer och giffuit sin velsignelse offuer sådana skapnath. LPetri Œc. 14 (1559). Böner som the frambära öffuer Brudhafolcken, eller Wärden och Wärdinnan. Rothovius 1Pred. A 4 b (1623). Penningen öf:r Kellgren .. är vacker, och värdig; men ansiktets fyllighet gör, at likheten ej så lätt igenkännes. Porthan BrCalonius 187 (1795). (Jag vill) återvända hit för att hålla själamessor öfver mina bröder. Mellin Nov. 1: 193 (1846, 1865). Ja, det är .. ett minnesmärke men endast över en odlares flit. Sandström NatArb. 1: 145 (1908).
ε) i fråga om systematiskt (särsk. tabellariskt) ordnad sammanställning; särsk. dels i förb. med sådana ord som ordbok l. encyklopedi (jfr α), dels i sådana uttr. som (föra) register över ngt (se REGISTER I 1), (föra) räkenskap l. räkning över ngt (se RÄKENSKAP 1 b resp. RÄKNING 1 c (α)), tabell över ngt (se TABELL 2). Bokslut över kostnaderna. En översikt över innehållet. Ordbok över svenska språket. Kommandes öfwer desza medel at hållas riktig redo och räkning. Bergv. 2: 703 (1756). En alfabetisk förteckning öfver postverkets samtliga embets- och tjenstemän. GbgAB 1901, nr 46 B, s. 1. En mäktig encyklopedi öfver tidens kultur och politik. Söderhjelm ItRenäss. 59 (1907). Där fanns en lista över böcker jag lånat hem. Mazetti GrabbGrav. 99 (2000).
ζ) i fråga om avbildning (jfr δ); särsk. i förb. med sådana ord som dels karta l. skiss (äv. i bildl. anv. (möjl. äv. att hänföra till α)), dels modell. En skiss över lägenheten. En Charta öfwer Farwatnet ifrån Götheborg. IT 2/10 1777, s. 3. En snabb skiss öfver sakernas ställning. GbgP 15/4 1876, s. 1. Ritningen öfver labyrintens grundplan. Rydberg KultFörel. 3: 10 (1886). Små förtjusande modeller över de stora fartygens inälvor och maskiner. Hedin Pol. 2: 32 (1911). Kartan över landstingen håller på att färgas blå. SundsvT 9/10 2018, s. 2.
c) med styrt led angivande föremål l. ämne för (l. resultat av) beslut l. rådslag l. förhandling o. d.; i sht förr särsk. i uttr. resolvera över ngt (se RESOLVERA 5 a); jfr b. Sådan deras begären öfver de 80000 gyldens restitution. AOxenstierna 2: 407 (1620). Att tractera med dem öffver saltpettretz öffverfördzell. RP 8: 17 (1640). Ward delningh och byte emillan migh och min swermoder öffwer åcker, ängh och huus. Bolinus Dagb. 85 (1684). Straxt vid riksdagens början tillsattes en deputation öfver de adliga privilegierna och öfriga tvistepunkter mellan stånden. Malmström Hist. 1: 224 (1855). En sådan konkret åtgärd kan vara att återinrätta de lokala sjukhusledningarna som .. har mandat att fatta beslut över frågor som rör den dagliga verksamheten. NerAlleh. 30/7 2018, s. 15.
d) med styrt led angivande ämne l. föremål för mental l. intellektuell bearbetning; särsk. i sådana uttr. som vara l. bli klar över ngt (se KLAR 9 f), reflektera över ngt (se REFLEKTERA 8 b), göra sig (sådana l. sådana) tankar över ngt (se TANKE 1 h γ), undra över ngt (se UNDRA, v. 2), förr äv. (fordra) reda över ngt (se REDA, sbst.1 4 (a)), göra sig reda över ngt (se REDA, sbst.1 4 c ζ β'); jfr b. Hon blev fundersam över svaret. Tinom tankom offuer oss är intit lijkt. Psalt. 40: 6 (öv. 1536). (Paulus) philosopherade icke öfwer mänskliga subtiliteter. Rydén Pontoppidan 231 (1766). Tror man sig märka, att han mycket mera speculerar öfver sin Far .. än han med ord gifver tillkänna. Atterbom Minn. 559 (1819). Herden funderade öfwer anbudet och antog det. NerAlleh. 26/1 1870, s. 4. Han grubblade sig från vettet över det, att Gud kunde tillåta en elak människa att anstifta så mycket ont. Lagerlöf Holg. 2: 333 (1907).
e) i förb. med ord l. uttr. som betecknar ngns (agerande till följd av) sinnesstämning l. (känslomässiga) inställning l. upplevelse o. d., med styrt led angivande föremål för (o. orsak till) denna sinnesstämning osv.; särsk. i sådana uttr. som dels göra sig lustig över ngn l. ngt (se LUSTIG 4 d), skämta över ngn l. ngt (se SKÄMTA, v. 1 d), dels göra sig samvete över ngt (se SAMVETE 4 e β α'), förr äv. medlidande över ngn l. ngt (se MEDLIDANDE 2 (a)). Känna tacksamhet l. stolthet över ngt. Skryta över ngt. Barnens förtjusning över de nya leksakerna. De var oroliga över framtiden. Han var rörd över deras omtänksamhet. När en ormbeswäriare bittin warder, ther ömkar sich ingen öffuer. Syr. 12: 13 (öv. 1536). Wi nyttja allenast ytan utaf et ting, och förgapa osz öfwer des utwärtes wackra utseende. Hoffmann Förnöjs. 183 (1752). Du högmodas öfwer din rikedom, dina prydda boningar, dina yppiga måltider, dina talrika tjenare. Hagberg Pred. 5: 26 (1819). Du är elak, Aurora; du får icke le öfver mig och min botanik. Almqvist JK 19 (1835). Hunden var i största ängslan över att mista honom. Lagerlöf Holg. 2: 13 (1907). Så är det just ingenting att hetsa upp sig över. Segerstedt Händ. 123 (1926). — särsk.
α) i fråga om glädje l. lycka l. sorg o. d. Lyckan över att finnas till. Herre tu gör mich gladh offuer tijn werk. Psalt. 92: 5 (öv. 1536). Ingen frögdar sig öfwer sin wäns bortgång. Rudbeck d. ä. Atl. 1: 123 (1679). När .. föreställningen om andras fullkomligheter minskar föreställningen om våra egna, så försvinner nöjet öfver bäggedera. Ekman Jakob 91 (1822). Jag gråter af glädje öfver det sköna, jag .. har sett. LbFolksk. 47 (1890). Han sörjde över att ha förlorat folkets kärlek. Delblanc Gunn. 181 (1978).
β) i fråga om förvåning l. förundran o. d. (De) skola förskreckias och häpne warda offuer titt hastigha fall. Hes. 26: 16 (Bib. 1541). Hwarföre måste man billigen sigh förundra öfwer Wormij inbillade snille och Klokheet. Stiernhielm WgL Föret. 2 (1663). Snart måste pojken förvåna sig över att han hade kunnat se så galet. Lagerlöf Holg. 1: 113 (1906). En ständig förundran över kompisens beteende. TioHundar 7 (2009).
γ) i fråga om skam l. blygsel o. d.; särsk. i uttr. skämmas över ngn l. ngt (se SKÄMMAS 1 e α); jfr FÖR, prep. osv. I 23 g β. J mosten tå skola skemma idher och blyias .. offuer idhart wesende. Hes. 36: 32 (Bib. 1541). Männen började blygas öfver sin rädsla. Hallström Than. 49 (1900). Det gör henne plötsligt så arg på Gud och så skamsen över ilskan, över Fredrik, och flickan. Jörgensdotter BergDöttrar 89 (2009).
δ) i fråga om (uttryck för) ilska l. missnöje l. upprördhet l. svartsjuka o. d.; särsk. i sådana uttr. som jämra sig över ngn l. ngt (se JÄMRA 3 a), klaga över ngt l. ngn (se KLAGA, v. 1, 3) (förr äv. klaga sig över ngt (se KLAGA, v. 1 i)), ondgöra sig över ngn l. ngt (se ONDGÖRA 2), svära över ngn l. ngt (se SVÄRA, v.2 I 3 a), ropa l. svära ve och förbannelse över ngn l. ngt (se SVÄRA, v.2 I 3 b, VE, interj. osv. II 2 a slutet), förr äv. bita sina tänder över ngn (se BITA I 4 p π), ropa över ngt l. ngn (jfr ROPA 2 h β); jfr I 24 c δ, h α. Irriterad över småsaker. Gnälla över vädret. Sucka över stelbenta regler. Missnöjet över den förda politiken. At en rettsinnig Christen .. beclaghar sich öffuer sina synder och ofulkommeligheet. OPetri 1: 513 (1528). Then grufwelige jalousie, förtreet och afwund, som Konungen i Danmarck fattat hafwer öfwer Sweriges lycka. SwarDaManif. 1644, s. B 2 b. Det anstår osz icke at mera wara förbittrade öfwer honom. Lagerström Bunyan 3: 71 (1744). Då rasar förnuftet emot nåden, och ropar öfwer nåde-ljuset, beskyller det, at det förbjuder goda gjerningar. Borg Luther 1: 156 (1753). (Torghandlande fruar har) tummat allt, smakat på allt, klandrat allt och förfasat sig öfver alltings dyrhet. Lundquist Profil. 1: 4 (1882, 1884).
ε) (numera bl. ngn gg) i fråga om utkrävande av hämnd; särsk. i uttr. hämnas över ngn l. ngt (jfr HÄMNA, v.2 1 a β, b); jfr I 24 i β. Wilt tu tå hempnas offuer hela menighetena? 4Mos. 16: 22 (Bib. 1541). Han .. war en oförsonlig hämnare öfwer förtal. Mörk Ad. 2: 75 (1744). Jag har inget att hämnas över direkt. Expressen 11/10 2012, s. 31.
ζ) (numera bl. ngn gg) i fråga om gratulerande l. lyckönskande, liktydigt med: till (se d. o. I 19 b α); särsk. i uttr. gratulation över ngt (se GRATULATION 2 b), lyckönska sig över ngt (se LYCKÖNSKA 2). Sedan gratulerede the E. K. M:t öffuer then ståtlige Leipzicher Feltschlachten. SvTr. V. 1: 510 (1631). Är det sannt .. så måste jag lyckönska unge furst Belzebub öfver en sådan gemål. Rydberg Frib. 319 (1866).
11) [jfr 10 o. motsv. anv. i t.] (†) med styrt led betecknande orsak till visst händelseförlopp l. skeende, liktydigt med: med anledning l. till följd l. på grund av; särsk. i sådana uttr. som över allt detta, till följd av detta, därmed l. fördenskull. Offuer thetta alt moste man jw bekenna ath gudh haffuer skapat menniskiona til echteskap och icke til iomfrudom. OPetri 1: 492 (1528). Dett ähr för någon tidh oplop skied öffver den samma saken. RP 8: 47 (1640). Therföre ock all werlden, hela naturen, mer förwandlades öfwer Christi död, än öfwer Hans födelse. Spegel Pass. 23 (c. 1680). Man wil endast anmärka, at Madame la Dauphine fått i Oct. miszfall öfwer Preusziska Infallet i Saxen, och den olyckan, som öfwergått hennes höga Föräldrar och hela det i Dresden warande Kongl. Polska Huset. SvMerc. 1757, s. 509.
II. ss. prep. i absolut anv. l. ss. adv.; i sht ss. partikel i förb. med verb; äv. ss. förled i ssgr.
A. i rumslig bet. l. därav nära avhängig anv.
1) motsv. I 1, ofta mer l. mindre liktydigt med: ovanför (se d. o. II 1); särsk. dels ss. förled i ssgr betecknande den övre av två (l. flera) samhöriga företeelser l. den övre delen av det som anges med det styrda ledet (o. motsatt ssgr med samma efterled o. under som förled), dels ss. partikel i förb. med sådana verb som bygga, hänga, , räcka, skjuta, sätta (se särsk. förb. under resp. verb); äv. i bildl. anv., särsk. i förb. med dels , stå (jfr c), dels sätta sig, äv. (numera bl. ss. förled i motsv. ssg) i sådana uttr. som se över med ngt (se särsk. förb. under resp. verb); ibland utan klar avgränsning från 2 (se särsk. a); jfr 3 d. Han sköt ett skott strax över. At the skulle see offu(er) m(edh) ho(no)m. OPetri Tb. 39 (1524). Ath wåra synder gåå wijdt wijdt offwer wåra godha gärningar. OPetri 1: 99 (1526). Hwitrot .. 12. eller 16. aff hennes Bäär swarta, förtärde, purgera öfwer och vnder. IErici Colerus 1: 201 (c. 1645). Uti ett, invändigt, öfver och omkring med Markis begifvit, Turkiskt Tält. HC12H 1: 59 (1734). Sveriges regering och folk har rätt att sätta sig öfver små förolämpningar och knappnålsstygn. Samtiden 1873, s. 383. Låga byggnader i stuck med några kyrktorn öfver. Nyblom Golfstr. 77 (1911). Den katolska trons artiklar stod inte mot förnuftet utan över det. Englund Silverm. 46 (2006). — jfr OVAN-, UPP-ÖVER. — särsk.
a) motsv. I 1 b, mer l. mindre liktydigt med: ovanpå (se d. o. II 1) l. på ovansidan. Uppå .. (det nya auditoriet i Uppsala) så är bygd en Anatomi kammer lijka som itt lusthuusz; öffwer så är en stoor knapp. Bolinus Dagb. 57 (1670). 1 st. Bläckhorn med skruf öfwer. Linné Bref I. 1: 327 (1732). De ha börjat (dvs. att slåss) därute. Än är den ena öfver, än den andra. Hallström Sagodr. 73 (1910).
b) motsv. I 1 c, ss. förled i sådana ssgr som ÖVER-BETYG, -GRAD, sbst.1, -KRITISK, -LJUD, -TON.
c) motsv. I 1 d; särsk. i förb. med , stå (se särsk. förb. under resp. verb; jfr huvudmom.); jfr 6, 7, 8 c. Att edhert anseende och edher Adel icke må bliffua förringat, och att ingen skal finnas som gåår eder öffer. PJGothus UndLära H 2 b (1592). Han lät Een Bonde m(edh) sin Hustro stå öf(e)r sigh och migh då Herrans Nattward administrerades. VDAkt. 1671, nr 8. Assistenten, som redan kände sig öfver den hänsynsfulle förmannen. Strindberg Hafsb. 209 (1890). Hur det var, så kändes det ändå som om han vore över och förmer, särskilt när han satt där och åt med gaffel och talade om, att han skulle söka in vid lantbruksskola och lära lite nytt. Wägner ÅsaH 51 (1919).
2) motsv. I 2; särsk. dels i sådana uttr. som helt över (jfr HEL, adj. 4 o α), förr äv. all över (jfr ALL, adj. I 2 a) l. allt över (se ALLT, adv. 2 c γ), över hela ytan l. i sin helhet (jfr ÖVERALLT 1, 2 a), dels (äv. i bildl. anv.) ss. partikel i förb. med verb (o. ss. förled i motsv. ssgr; se ae); jfr 1 (a). Ther war een liten åå eller elff, hwilken ran så frisk att hoon icke kunde frysa all öffuer. Svart G1 167 (1561). En Häst som war all öfwer hwijt af rijm. Rudbeck d. ä. Atl. 1: 199 (1679). (Karpen) lägges på tennfat med täck-låck öfwer. Warg 290 (1755). 1 bord waxduk öfwer. Trolle-Bonde Hesselby 128 (i handl. fr. 1770). Hur är det med din rock och andra garderobsaffärer; litet fin bör du vara både under och öfver. JSTopelius hos Vasenius Top. 2: 465 (1843). Varje trafikkonstapel .. är försedd med en lätt, men helt över spikbesatt käpp. SDS 1928, nr 267, s. 6. — särsk.
a) i fråga om täckande l. bearbetande o. d. av (helheten av) yta, särsk. i förb. med sådana verb som dels binda, breda, dra, hölja, klistra, kläda, lägga, måla, pudra, skriva, smeta, smälta, spackla, spika, stryka, strö, svabba, svepa, sätta, täcka, vika, växa, äv. (numera bl. ss. förled i motsv. ssg) sålla, förr äv. tjälla, dels (utan klar avgränsning från 3 c) fara, , löpa, äv. (med saksubj.) gripa, dels (de numera nästan bl. bildl. använda) skyla, släta, förr äv. smillra, sona (se särsk. förb. under resp. verb). Hon holde offuer honom en mantel. Dom. 4: 18 (Bib. 1541). Oxkiött utaf innanlåret skäres i skifwor, hwilka hackas öfwer med knifwen och sedan skrapas. Warg 84 (1755). Innan hon lägger sig til hvila, går hon öfver hela huset. SvMerc. 1765, s. 90. En Irokes i sin krigs-ståt, det är, med ansigtet färgadt öfver af blod och svarta breda tvär strekar. Thorild (SVS) 3: 92 (1791).
b) i fråga om att ngt drabbar l. ansätter l. bemäktigar sig ngn l. ngt l. att ngn ansätter l. sätter åt ngn, särsk. i förb. med , kasta sig, komma, köra, ligga, ramla, störta (sig), vara, äv. (numera i sht ss. förled i motsv. ssg) falla, förr äv. säga (se särsk. förb. under resp. verb); äv. med refl. obj. i de särsk. förb. l. ha (jfr e, 6), förr äv. bringa över sig (se särsk. förb. under resp. verb). Then helghe ande skall komma öffuer tigh. Luk. 1: 35 (NT 1526). Här hava vi snart vikingarna över oss. Melin VikSaga 93 (1910).
c) i fråga om (mental) bearbetning l. beräkning l. granskning av (helheten av) ngt, särsk. i förb. med arbeta, räkna, tänka, äv. (numera bl. ss. förled i motsv. ssg) lägga, väga, förr äv. läsa, löpa, slå (se särsk. förb. under resp. verb). Doch wilie wij korteliga löpa texten offuer. OPetri 1: 359 (1530). Bror kan nu slå öffuer huru många haara dätt kan blij, iag haar inte tid eliest skulle iag räkna öffuere’t sielff. Ekeblad BrClEkeblad 160 (1654). — särsk. motsv. I 2 d, särsk. dels i förb. med se, svepa, titta (se särsk. förb. under resp. verb), dels i sådana uttr. som gå över ngt l. ngn med ögonen l. blicken (se GÅ ÖVER 5). Begärandis att wij wille see öffwer the breff och bewijss, han hadhe vpå samme godz. HH XIII. 1: 84 (1563).
d) (numera bl. ngn gg) i fråga om inlärning l. inövning av text (särsk. läxa) l. musik- l. teaterstycke o. d. gm (upprepad) genomgång av (helheten av) texten osv., särsk. i förb. med blåsa, dansa, läsa, sjunga, spela (se särsk. förb. under resp. verb). (De) mågha .. sittia för sigh sielffua och läsa öffuer theras lecsor och vers. LPetri KO 88 a (1561, 1571).
e) motsv. I 2 f, i de särsk. förb. l. ha över sig; jfr b, 6. Det storartade utförandet och skrifsättets egendomliga prägel, som har öfver sig något af stenstilens majestätiska plastik. AB 23/12 1884, s. 2. Historisk film har sina risker. Den kan lätt få över sig en blandning av Skansen och fosterländsk tablå. UNT 1942, nr 272, s. 9.
f) i bildl. anv., i fråga om att komma i besittning av l. ta herraväldet över l. få tag i ngt (l. ngn) l. åtaga sig ngt, särsk. i förb. med komma, ta, förr äv. råka (se särsk. förb. under resp. verb); utan klar avgränsning från 3, 6. Ther fföre taghe wij tiil hopa Althet Sölffwer wij öffwer kwnna kommom baade aff körkior och Klösther. G1R 1: 112 (1523). Han behöfde få någon, som tog öfver gården. NDA 24/7 1874, s. 3. När ett tankesätt väl tar över i tongivande samhällsgrupper .. så bäddas för en omvandling. SäljSkiten 33 (2009).
3) motsv. I 3; särsk. (med mer l. mindre framträdande resultativ bibet.) ss. partikel i förb. med (rörelse)verb (o. ss. förled i motsv. ssgr; se be); äv. dels ss. kommandoord (med underförstått rörelseverb), dels [efter eng. over] vid radiokommunikation, för att ange att utsagan l. repliken är avslutad; ofta i förb. med adverbiell bestämning, särsk. dels med efterföljande prep.-uttr. inlett av till, dels i sådana (ofta sammanskrivna) uttr. som akter l. för över (se AKTER, adv. I g, resp. FÖR, adv.2 I slutet), dit l. hit över (se DIT ÖVER resp. HIT ÖVER), mitt l. snett, i sht förr äv. gent över (se MITT, adv. 1 e β, resp. SNED, adj.1 2 b, resp. GENTÖVER II), norr l. söder över (se NORR II c ε resp. SÖDER II 1 c δ); jfr 2 f. Ta färjan över till Polen. Så snart att han bleffve förlöffvedt här iffrå Swerige öffuer till Lijfflandh, skulle han (osv.). HH XIII. 1: 246 (1566). Och skall resan gella först till Dannemark och sedan öffuer in till Mekelenburgh. OxBr. 3: 41 (1622). Öfwer med Roret. SkepCommSkepzb. 1689, mom. 87. Under det vi återreste til Wadstena, för att der skaffa oss ett fartyg öfver till Westergötland. Almqvist JK 71 (1835). Denna sjöstyrka (brann) af begär att få gå nordvart öfver. VFl. 1911, s. 137. I telefonen skrek de alltid: – Klart. Uppfattat. Över. Kom. Olsson Mittåt 176 (1963). Så över till något helt annat, för några ord måste sägas också om (osv.). DN 25/8 1990, s. B 9. — jfr BORT-, FRAM-, HEM-, HÄDAN-, IN-, LÄ-, NED-, NORD-, SUNNAN-, SYD-, TVÄRS-, UPP-ÖVER. — särsk.
a) i fråga om mått- l. avståndsangivelse. Det är bara två meter över på det smalaste stället. Jtem en slipesteenn en alin öffuer, medh iern åss och weeff. InventGagnef 1576. Til handöhl, den första by i Jemteland, war 8 Swenska mijhl öfwer. HA 7: 117 (1720). Åen (Dalälven) är ett par bössskott öfwer. Linné Skr. 5: 10 (1732).
b) i förb. med verb med obj. betecknande den l. det som är föremål för förflyttning, särsk. bringa, bära, flytta, frakta, , föra, hjälpa, hälla, kasta, leda, ro, rädda, skaffa, skicka, skjutsa, slussa, slänga, släppa, smuggla, sända, sätta, ta (se särsk. förb. under resp. verb); äv. i bildl. anv., särsk. i förb. med dels (numera nästan bl. ss. förled i motsv. ssg) ge, dels vinna (se särsk. förb. under resp. verb). Och ept(er) for(næm)de godhe mäns medhel (dvs. medling) gaff hust(r)u A(n)na hono(m) på th(e)n tijdh offu(er) th(et) byte som förra giordt war. OPetri Tb. 30 (1524). Behändigt lirkade han över samtalet dit han ville. Siwertz Sel. 1: 67 (1920). Hon hade lämpat över sin sömnlöshet på mig. Östergren SistCig. 266 (2009).
c) i förb. med (ss. enkelt verb vanl. intr.) verb med (fakultativt) obj. betecknande plats l. lokalitet över vilken förflyttning äger rum, särsk. fara, flyta, , hinna, kila, komma, krypa, löpa, marschera, resa, ro, rusa, rymma, simma, slinka, slippa, snedda, springa, sticka, strömma, sätta, vada, vandra, äv. arbeta sig, ge sig, krångla sig, leta sig, smyga sig, stjäla sig, söka sig, ta sig, förr äv. låta sig (se särsk. förb. under resp. verb); äv. i oeg. l. bildl. anv. (se särsk. slutet); jfr 2 a o. UTÖVER II 1. G1R 13: 62 (1540). Fienden hindrader att trängia öffuer och in på oss. RARP 3: 65 (1638). När Brage wille, så war intet dike så bredt, som han icke satte öfwer som en blixt. Dalin Vitt. II. 6: 112 (1740). Ibland inträffar det, att gamla former rädda sig över till en ny miljö. Nilsson FestdVard. 77 (1925). Jag ska ta itu med maskrosorna, säger han. De har börjat sprida sig över till Zetterlunds. Jörgensdotter BergDöttrar 148 (2009). — särsk. i oeg. l. bildl. anv. särsk.
α') i fråga om att ngt utförs l. behandlas i förbigående l. utan tillräcklig omsorg, särsk. i förb. med halka, slarva, slinta, sluddra, förr äv. se, slumra, sumla (se särsk. förb. under resp. verb). Den Commode Wahnan, at slumra öfwer och intet längre täncka fram, än föräldrarne hunnit. Salander Gårdzf. 238 (1727). Du har mycket .. ännu att lära, många trösteord som du hittills halkat öfwer. Thomander Pred. 1: 100 (1849).
β') i fråga om (l. med huvudsaklig tanke på) att ngt förbinds l. förenas med ngt annat, ss. förled i sådana ssgr som ÖVER-BROA, -BRYGGA, -BYGGA, -SLÅ, v., -SPÄNNA, -VALLA, v.2
γ') närmande sig l. övergående i bet. 8, i fråga om att ngt går l. sträcker sig utöver l. längre än vad som är brukligt l. tillbörligt l. tillåtet o. d., särsk. i förb. med dels trampa, dels (numera nästan bl. ss. förled i motsv. ssgr) skrida, stiga, träda, växa (se särsk. förb. under resp. verb). Huru the medh theras stadgar trädde öffuer gudz lagh. OPetri 2: 207 (1528).
d) motsv. I 3 c, med inbegrepp av rörelse i vertikalled (jfr 1); äv. i bildl. anv. särsk.
α) i förb. med sådana verb som hoppa, kliva, klänga, klättra, lyfta, pressa sig, svinga (sig), i sht förr äv. springa (se särsk. förb. under resp. verb). Ingen cliffue offu(er) ell(e)r krype vnder bomen widh sin hals tilgørend(es). OPetri Tb. 327 (1527). Den tid på c:a två månader, då .. (jordbruksarbetet) vilar, är en tom tid, som de helt enkelt hoppa över. Nilsson FestdVard. 188 (1925).
β) närmande sig bet. 8, i fråga om att vätska l. flytande massa o. d. stiger uppåt o. passerar över en kant l. brädd o. d., särsk. i förb. med sådana verb som bryta, flyta, flöda, jäsa, koka, pösa, rinna, sjuda, skumma, skvalpa, skvätta, spilla, strömma, svalla, svälla, svämma, förr äv. bossa, göras, löpa (se särsk. förb. under resp. verb). Linc. Cc 3 a (1640). Hiertans tanckar flöda offta öfwer. Grubb 533 (1665). Å, nu kokade kitteln över! Sjödin StHjärt. 5 (1911).
e) motsv. I 3 d; särsk. dels i förb. med vara (se särsk. förb. under detta verb), dels ss. förled i ssgr betecknande hemhörighet l. belägenhet på plats längre upp l. bort l. norrut än annan plats (betecknad med samma efterled o. under l. neder som förled). Balck Es. 66 (1603). Deras Kongl. Högheeter spÿsade öfwer hoos Hennes Maÿ:tt Änckiedrottningen. HovförtärSthm 1693 A, s. 112. Jag var den 22 October öfver til Constantinopel. Björnståhl Resa 3: 203 (1778). Besöket öfver i Narvik var mycket intressant, och snövidderna på Riksgränsen storartade. Eugen BrevBer. 322 (1905).
4) motsv. I 4, mer l. mindre liktydigt med: omkull l. över ända; särsk. ss. partikel i förb. med sådana verb som falla, , kantra, rida, rulla, slå, slänga, stjälpa, tippa, vippa, välta, förr äv. ramla (se särsk. förb. under resp. verb); äv. i bildl. anv. (jfr 5). Ja huruledes alt ville gå öffver och öffver i Romerska rijkett, om H. Excel. och Sveriges chrona droge handen så hastigt ther ifrå. AOxenstierna 8: 132 (1633). Hästen föll .. framstupa och trillade helt och hållet öfver, så att han låg på ryggen med benen i vädret. Beskow Res. 193 (1861). Jag öfver på hufvu’t. Melin Huml. 77 (1882). Tredje perioden tippade över till Dolphins fördel. NorrkpgT 13/5 2019, Sport s. 13. — jfr BAK-ÖVER.
B. med mer l. mindre förbleknad l. med försvunnen rumslig bet.
5) [utvecklat ur 3 c (slutet), 4] i fråga om att ngt (stegvis l. småningom) förvandlas till l. förbyts i ngt annat, särsk. i förb. med glida, , skifta, slå (se särsk. förb. under resp. verb); jfr 4. Gå öfver från sorg till glädje. Weste 1: 993 (1807). Det var som om hans röda, plussiga ansikte omärkligt tonat över i ett annat tunnare och vitare. Siwertz Låg. 255 (1932). Hans röst slog över och tuppade sig. Ekman Dödsklock. 27 (1963).
6) motsv. I 5; särsk. i den särsk. förb. ha över sig (jfr 2 b, e), äv. i förb. med dels (numera i sht i avledn. ÖVERSITTARE) sitta, dels (numera bl. ss. förled i motsv. ssg) vinna (se särsk. förb. under resp. verb); jfr 1 c, 2 f, 8 d. Ther mädh wan Christus honom offwer. OPetri 1: 33 (1526). Vid det tvång, man har öfver sig, att antingen minnas eller stå der med skammen. AB 26/1 1861, s. 3.
7) [utgående från 1 c, 6] ss. förled i ssgr för att beteckna att ngn l. ngt i fråga om rang l. maktställning l. befogenheter l. betydelse o. d. är överordnad resp. överordnat den l. det som betecknas med enbart efterleden (l. med denna o. under ss. förled).
a) betecknande person (ngn gg äv. djur), särsk. (utgörande titel för o.) betecknande befattningshavare l. verksamhetsutövare o. d.
b) betecknande institution l. inrättning l. verksamhet l. företeelse o. d.
8) motsv. I 6, 7; ofta liktydigt med: mer (än); särsk. i fråga om att ngt tillkommer l. läggs till utöver det ordinarie l. stipulerade; äv. (i sht ss. förled i ssgr) dels med mer l. mindre klandrande innebörd: för mycket, i alltför hög grad l. stor utsträckning, dels: till fullo (se d); särsk. dels i uttrycklig motsättning till under (se UNDER, prep. osv. II 1 c), förr äv. fått (se , adj. I 2), dels ss. partikel i förb. med verb (l. ss. förled i motsv. ssgr), särsk. betala, bjuda, skrika, spela, sticka, trumfa, väga, äv. (numera (nästan) bl. ss. förled i motsv. ssgr) driva, trassera, i sht förr äv. leverera (se särsk. förb. under resp. verb); jfr 3 c γ, d β. RA I. 1: 194 (1533). The haffua siin andeell j siina hender så mijkitt them tillkommer, öffuer och icke ffått. BtFinlH 3: 298 (1554). Schulle bårglägred giiffue spann(må)ll ifrånn sig, som te öfuir anam(m)att haffue. VadstÄTb. 5 (1577). (Han handhade) all egendomben, af hwilcken han wäl togh så myckitt, som han bleef betalt medh, och snarare öfwer än som under. ConsAcAboP 2: 109 (1658). (De bör) tilhållas, at för de öfwer upburne räntorna en promt och owägerlig betalning ärlägga. Botin Hem. 1: 245 (1798). Den som åtrår, klokt förnöjd, / Jemt hvad han behöfver, / Vinner det, och till sin fröjd, / Merndels litet öfver. Leopold (SVS) I. 2. 1: 511 (1815). När Vin & Sprit bjöds ut lockade varumärket världens ledande sprittillverkare att bjuda över varandra. SäljSkiten 125 (2009). — särsk.
a) motsv. I 7 a ζ α, β; särsk. ss. partikel i den särsk. förb. ge sig över, förr äv. dricka sig över (se särsk. förb. under resp. verb); jfr UTÖVER II 5. FörsprDan. Rrr 3 b (Bib. 1541). Kan gemeena Folcket uthaff Arack, itt slagz Brännewin, dricka sig så öfwer, at thet blifwer heelt och hållit tokot ther aff. Schouten Siam 42 (1675). (Han grät.) Det var farligt att ge sig över på det viset. Ekman Dödsklock. 55 (1963).
b) motsv. I 7 c; särsk. i fråga om angivelse av dels ålder (jfr I 7 c α slutet), dels tidsperiod l. tidpunkt (jfr I 7 c γ); äv. för att beteckna att ngt har längre varaktighet än vad som är avsett l. förväntat l. bestämt (jfr I 7 c β), särsk. i förb. med arbeta, sitta, sova (se särsk. förb. under resp. verb). Kvinnor i åldern 65 år och över. Iagh haf(we)r hafft hans sohn hos migh een heel winter och öfwer. VDAkt. 1675, nr 111. Kl. wedh pass 11 eller något öfwer om natten måste wij draga oss undan. KKD 3: 125 (c. 1710). Tjugo över visar bankklockan. Fogelström Vakna 51 (1949). Mötet drog över nästan en halvtimme. Sydsv.18/4 2005, s. A16. Eftersom jag kom nästan tjugo minuter sent i morse känner jag mig skyldig att jobba över lite. Bredow BaraInte 87 (2009).
c) i fråga om att ngn l. ngt är bättre l. mera betydande l. förmer än ngn annan l. ngt annat; särsk. dels i förb. med , ligga, förr äv. lysa (se särsk. förb. under resp. verb), dels (o. numera i sht) ss. förled i ssgr; jfr 1 c. (Guds) milheet gåår offwer alla hans gerningar. OPetri 1: 8 (1526).
d) liktydigt med: (mer än) tillräckligt, till fullo; i (allra) högsta grad, utomordentligt; äv. med bibegrepp av (o. utan klar avgränsning från) bet. 6, särsk. (numera bl. ss. förled i motsv. ssgr) i förb. med bevisa, förr äv. betyga (se särsk. förb. under resp. verb). Æn tha at th(et) ku(n)de eÿ ffullelige beuises ho(no)m offu(er), doch ffans naagot silffu(er), som war stolet aff gr(a)mu(n)ke. OPetri Tb. 37 (1524).
e) i sådana ssgr som ÖVER-JOD-SYRA, -KLORSYRA, -MANGAN-SYRA, -OSMIUM-SYRA, -SYRA, sbst., betecknande kemiska ämnen med hög(re) halt av viss komponent, ofta liktydigt med: per-.
9) [utvecklat ur (3,) 8] för att beteckna att ngt (gm att föreligga l. vara för handen i alltför stor myckenhet l. utsträckning) återstår l. inte gått åt l. kommit till användning, ungefär liktydigt med: kvar (se d. o. II 2); särsk. ss. partikel i förb. med verb, särsk. dels (med obj. angivande vad som återstår osv.) l. ha, dels (med subj. angivande vad som återstår osv.) bli l. vara (äv. med personsubj. (jfr 10 c)), förr äv. löpa l. slippa (se särsk. förb. under resp. verb), dels i förb. med lämna i sådana uttr. som lämna intet l. mycket l. åtskilligt över att önska (se LÄMNA, v.2 II 1 b); jfr UTÖVER II 4. The åto alle och wordho mätte, Och the togho vpp thz offuer war j styckiom. Mat. 14: 20 (NT 1526). 3 ifrån 6 blifwer 3 öfwer. Palmquist Räkn. 21 (1750). Hade Hjelm en stund över på aftonen, så gick han gärna ned till gamle kassör Gran. Blomberg Överg. 128 (1915). Som barn .. (kände jag) att jag på något sätt hade blivit över, att jag egentligen inte behövdes. Antti MyckJord. 160 (1987).
10) motsv. I 9 (o. ibland svårt att skilja från I 9 d); särsk. i fråga om att ngn (l. ngt) under viss tid är l. blir kvar (se d. o. II 1) l. uppehåller sig (ngnstans); särsk. ss. partikel i förb. med verb (l. ss. förled i motsv. ssgr), särsk. dels (numera bl. ss. förled i motsv. ssg) vintra, dels (i fråga om kortare uppehåll l. vistelse, i sht övernattning) dröja, ligga, natta, sova, stanna, förr äv. vila (se särsk. förb. under resp. verb). De wäntade sig ingen smakelig wälfägnad, om de wintradt här öfwer. Fernow Värmel. 199 (1773). (Vi fick) vänta över till nästa morgon, då vi .. stack till sjöss i en kraftig dyning. VFl. 1933, s. 137. Jag sa ju att jag skulle bo över hos Mona. Jörgensdotter BergDöttrar 386 (2009). — särsk.
a) i fråga om att ngn l. ngt (tillfälligt) förbigås l. åsidosätts l. att ngn avvaktar med l. uppskjuter ngt, särsk. i förb. med sitta, stå, ställa, förr äv. slå (se särsk. förb. under resp. verb). Undra icke, om jag stundom står öfwer någre postdagar. Lidén FörtrBr. 162 (1774). Barcelona ställde över en mängd startspelare i det första mötet. AB 17/1 2019, Sport s. 11.
b) motsv. I 9 e, i fråga om närvaro vid viss händelse l. tilldragelse; särsk. (numera bl. ss. förled i motsv. ssg) i förb. med vara (se under detta verb), särsk. (utan klar avgränsning från 6) i fråga om närvaro vid domstolsförhandling o. d. (jfr I 9 e α'). Offu(er) tesse ord waa(re) och lisle olaff P(er)s(on) och jøns sarffwe. OPetri Tb. 41 (1524). The af Rättens Ledamöter, som icke öfwer Domen warit. Schmedeman Just. 1387 (1694).
c) i fråga om överlevnad; särsk. (numera bl. ss. förled i motsv. ssg) i förb. med leva (se särsk. förb. under detta verb), förr äv. i de särsk. förb. bliva l. vara över (jfr 9). All Sisseras häär föll för swerdz ägg, så at icke en bleff offuer. Dom. 4: 16 (Bib. 1541). Deras höfwitsman kastade sig, med det öfwer war af folket, in i klostret. Afzelius Sag. 6: 202 (1851).
11) [utvecklat ur (2,) 3, 10] i resultativ bet., för att beteckna att ngt upphör(t) l. avsluta(t)s, mer l. mindre liktydigt med: slut l. till ända l. förbi l. färdigt; särsk. ss. partikel i förb. med verb, särsk. blåsa, , ha, storma, stöka, vara, äv. (numera bl. ss. förled i motsv. ssg) stå, i sht förr äv. i uttr. göra över med ngt (se särsk. förb. under resp. verb). Fördöl tigh itt litet öghnableck, så lenge wredhen gåår offuer. Jes. 26: 20 (Bib. 1541). När then påhengiande nödh och fahra öfwer är. Stiernman Riksd. 1189 (1652). Hon var .. utan ett öre, men hade .. stor förmåga att göra öfver med pänningar. GHT 1898, nr 69 B, s. 1. Den försenade frukosten öfver, drog sig mr Drumby tillbaks till sitt vif. Grebst 1År 94 (1912). Jag .. var beredd att koppla av, blåsa faran över. Östergren SistCig. 321 (2009).
Sammansättningar. Anm. 1:o Många av ssgrna med över ss. förled är verb o. kan i allm. alternativt konstrueras som sådana liktydiga fria verbförb. med över ss. partikel som behandlats under II ovan. I p. pr. o. i p. pf. liksom i avledn. är dock (i huvudsak) endast ssg möjlig. I övrigt har ssgrna i förhållande till motsv. verbförb. vanl. en formellare stilprägel; numera utgör verbförb. ofta det stilistiskt neutrala alternativet också i skriftspråk, o. för många ssgr föreligger (nästan) enbart belägg i pass., i p. pf. l. ss. vbalsbst. I en del fall har däremot ssg o. motsv. verbförb. utvecklat (något) olika bet. (l. huvudsaklig anv.) utan stilistiska inskränkningar, varvid ssgrna vanl. har en mer abstrakt l. bildl. bet. Jfr upp ssgr anm. 1:o liksom äv. ssgr anm. 2:o, till ssgr anm. 1:o i resp. artikel. 2:o Flera av de med över sammansatta verben kunde i ä. tid skrivas ss. två ord, o. det kan ibland vara ovisst om ssg verkligen föreligger. 3:o Ssgrna motsvaras ofta av dan. ssgr med over-, mlt. med över- l. t. med über- l. ober-; endast i ett mindre antal fall anförs dessa motsvarigheter nedan.
(II 7 a) ÖVER-ABBOT. Arkimandrit .. , öfverabbot, kallas i den grekisk-katolska kyrkan uppsyningsmannen öfver ett antal abbotar och kloster. NF 1: 1065 (1876).
(II 8) -ACCENTUERA, -ing. överbetona (ngt); jfr accentuera 3. AB 20/2 1916, s. 8. Han manifesterade stundom sin protestantism och sina germanska sympatier på ett sätt, som kunde verka opåkallat eller åtminstone överaccentuerat. HT 1949, s. 131.
(II 7 a) -ADJUTANT. (ss. titel för) vid högre stab tjänstgörande adjutant; särsk. om sådan adjutant vid dels generalstab, dels (o. utom i skildring av ä. förh. numera bl.) konungens stab. Henel 1729 59 (1730). Då Capitein Wilhelm Bennet, skulle nu convojera Ryska Öfwer-Adjutanten Stajanof. Nordberg C12 2: 33 (1740). I gällande stat för generalstabens fast anställda personal upptagna överadjutanter, nämligen överstar, överstelöjtnanter och majorer, samt stabsadjutanter, nämligen kaptener. SFS 1920, s. 1127. Fram till 1997 var han överadjutant och tjänstgjorde vid statsbesök och andra större händelser på Slottet. SvD 23/9 1999, s. 27.
(II 8) -AKTIV~02. [jfr eng. hyperactive] om dels person (i sht barn) l. djur, dels kroppsfunktion o. d.: alltför l. överdrivet aktiv. Allergi hänger ihop med ett överaktivt immunsystem. Överaktiva nerver. DN(A) 25/4 1935, s. 13. Ett för barnpsykiatrin välkänt förhållande är, att de överaktiva barnen ofta blir ännu oroligare om de får lugnande medel. SvD(A) 15/3 1964, s. 23. Vissa katter får stämpeln överaktiv på grund av sitt utseende, men om din katt verkligen är överaktiv behöver den mer sysselsättning och lek. Hellman Holmström KattBet. 106 (2009).
Spoiler title
Spoiler content