publicerad: 2023
ÖVERKLAGA ø3ver~kla2ga, v. -ade (se för övr. KLAGA, v.). vbalsbst. -AN (Palmblad Norige Bih. 114 (1847) osv.), -ANDE, -ELSE (AB 17/4 1879, s. 4, osv.), -NING.
Ordformer
(förr äv. -fv-, -fw-)
Etymologi
1) (†) klaga (se KLAGA, v. 3) l. beklaga sig över (ngt), uttrycka missnöje med; påtala l. klandra; ngn gg äv. med avs. på person: anklaga (jfr KLAGA, v. 4). Der någon Dansk kan der med skääl öfverklaga och bevijsa att han af Kong. M:tz Tullenär .. är blefven besvärett. AOxenstierna 2: 353 (1619). Emedan oaktat alt deras bemödande, ändå så många oordningar och miszbruk med skäl öfwerklagas. Posten 1768, s. 245. Inga plågor öfverklagades; endast en obehaglig känning i maggropen, med äckel. TLäk. 1834, s. 490. Claes Bonde, Ryttmästare af Lifregementet .. öfverklagad att vid Contributioners indrifvande hafva varit något hårdhänd. SvBL 2: 203 (1859). De menliga följderna af den vanliga domstolsprocedurens ofta öfverklagade långsamhet mildras genom bestämmelsen, att (osv.). EkonT 1899, s. 284. Östergren (1971; angivet ss. ålderdomligt).
2) [eg. specialanv. av 1] i sht jur. söka l. begära omprövning l. ändring av (dom(stolsutslag) l. myndighetsbeslut o. d.) i högre (rätts)instans, besvära (se BESVÄRA, v.1 III 2 b (δ)) sig över; äv. abs.; jfr APPELLERA 3 a α, b, KLAGA, v. 3 g, VÄDJA, v. 3. När nu .. Commissionens dom .. först blifvit .. upläst, såvida man förut bör veta hvad som öfverklagas, innan man kan veta huru det öfverklagas, då först .. böra Grefve Lewenhaupts emot domen här ingifne besvär upläsas. 2RARP 14: 239 (1743). I händelse af öfverklagan, måste böterna deponeras i nämde byrå. NDA 25/2 1863, s. 4. Högre Rätt får ej befatta sig med annat än som ursprungligen är instämdt och afdömdt genom den öfverklagade domen. Broomé CivPr. 274 (1882). Riksantikvarien öfverklagade hofrättens utslag. De Geer Minn. 1: 185 (1892). Den ordning, som är bestämd för överklagande af Konungens befallningshavandes utslag i mål, vilka (osv.). SFS 1920, s. 2356. (Du kan) överklaga inom tre veckor till den myndighet som fattat beslutet, varefter myndigheten måste pröva ärendet på nytt. Küng HbRätt 32 (1989).
Ssgr (till 2; i sht jur.): ÖVERKLAGNINGS-RÄTT. rätt (se rätt, sbst.2 4) att överklaga. Emot församlingsbornas liknöjdhet för kyrkostämmans ofta ganska vigtiga beslut är det godt att korrektiv finnes i öfverklagningsrätten. NerAlleh. 17/11 1879, s. 4. —
-TID. tid inom vilken överklagan måste vara inlämnad. Östgöten 8/4 1896, s. 3. (Han) blev försatt på fri fot i avvaktan på överklagningstidens utgång. DN(A) 1/7 1923, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content