publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 7 a) ÖVER-LÄKARE. (ss. titel för) läkare i överordnad (o. vid en (sjukhus)klinik ledande) ställning. SthmStCal. 1807, s. 38. Vid klinikerna består ledningen av en administrerande överläkare och en ledande sjuksköterska, vilka gemensamt ansvarar för personal och verksamhet. Borgenhammar VårdaLiv 215 (1993). jfr lasaretts-, marin-, narkos-, skol-överläkare.
Ssgr: överläkar-, äv. överläkare-befattning. jfr befattning 2 d o. -läkar-tjänst. Endtledigande från öfverläkarebefattningen vid stora barnhuset. AB 9/7 1846, s. 2.
-tjänst. jfr tjänst 1 d o. -läkar-befattning. AB 7/5 1845, s. 2. I fråga om tillsättandet af förenade öfverläkartjänsten vid Stockholms hospital .. och professorsbefattningen i psykiatri vid institutet gäller hvad därom är .. stadgadt. SFS 1908, nr 136, s. 12. —
1) till II 3 b: lämna (ngt l. ngn) över (till ngn), lämna ifrån sig; lämna fram l. överräcka; särsk. med avs. på dels egendom: överlåta, dels hälsning l. budskap o. d.: överbringa l. framföra; äv. närmande sig l. övergående i bet. dels: hänskjuta l. anförtro (se a), dels: utlämna l. prisge (se b), förr äv.: överge (se c); äv. i refl. anv. (se d); särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av åt l. till (i sht förr äv. med indirekt obj.), angivande mottagare av det som lämnas osv.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare (jfr e); jfr lämna, v.2 II 4, 7, o. -antvarda, -ge 1, -göra 1, -hända, -levera, -leverera 1, -te, -visa 1. Överlämna ett diplom, en gåva till ngn. De överlämnade staden i fiendens händer. Blifwer sielfwe Skuldenähren efter öfwerlemnad och afträdd Egendom til sine Creditorer något skyldig .. , så böra (osv.). Schmedeman Just. 1121 (1687). Här öfverlämnas allmänheten en liten piece. CIHallman 131 (1776). Nästa dag öfverlemnades de båda gossarne åt skolmästaren för att hållas i allvarligare tukt. Cederschiöld Riehl 2: 58 (1878). Jag .. är befalld att öfverlämna eder hans hälsning. Rydberg Vap. 272 (1891). Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående öfverlämnande af arkivhandlingar från Västmanlands län till landsarkivet i Uppsala. SFS 1905, nr 8, s. 6. Överlämningen av de ännu i tysk besittning varande fartygen. SvD(A) 7/5 1920, s. 3. Var och en av de fyra deltagarna löper sin del av sträckan med en stafettpinne som överlämnas till näste man inom växlingsområdet. IPCStSportlex. 14 (1995). särsk.
a) med avs. på ngt abstrakt (ss. omsorg l. beslut l. ärende o. d.), ungefär liktydigt med: överlåta l. hänskjuta l. anförtro; jfr lämna, v.2 II 9. Överlämna det hela åt slumpen. Överlämna initiativet, ordet till ngn. Om .. (Svenska Tungomålsgillet) allenast företog sig svenska språkets upodlande .. , så kunde Academien .. gärna öfverlämna dem denna äfven så dryga som nyttiga omsorg. Höpken 1: 388 (1740). På sekreta utskottets begäran öfverlemnade stånden sakens afgörande åt stora sekreta deputationen. Malmström Hist. 1: 240 (1855). En lägre myndighet kan (och skall) i vissa fall överlämna eller hänskjuta ett ärende eller bedömningen av en viss fråga till en högre myndighet. Ragnemalm FörvaltnProcessr. 39 (1986). Mycket som tidigare var demokratiskt kontrollerat har överlämnats till privata företag i olika former av riskkapital – och styrs nu istället av det blinda vinstintresset. SäljSkiten 136 (2009).
b) utlämna (se d. o. 2) l. prisge l. blottställa (ngn l. ngt); jfr lämna, v.2 II 9 a. Hel och hållen öfverlemnad sin sorg. Gustaf III 1: 50 (1786). Ingen ort, den må vara tagen med storm eller ej, får åt soldaten öfverlemnas till plundring. TjReglArm. 1867, 4: 172. Barn, öfverlämnade åt sitt eget tycke, valde säkerligen icke svarta kläder, där andra stodo till buds. Rydberg DSkön. 145 (1889). Hela byggnaden verkade överlämnad till förgängelsen, upplöst, murken. Krusenstjerna Pahlen 3: 246 (1931).
c) (†) överge (se d. o. 2 b) l. ge upp (ngt); äv.: upphöra l. sluta upp med (jfr -ge 2 b γ). Som .. (gruvorna) äro öfwergifne och öfwerlämnade, så (osv.). HC11H 13: 22 (1697). Hans fader Ragnar hade på samma sätt öfwerlämnat werlden. Lagerbring 1Hist. 1: 334 (1769). Du är för söt och öfverlämnar alldrig att varat. CAEhrensvärd Brev 2: 221 (1798).
d) i refl. anv.: ge sig (åt ngn) l. underkasta (se d. o. 1 b) l. underordna sig (under ngt l. ngn (särsk. Gud l. Kristus o. d.)); äv.: (helt o. fullt) ägna l. hänge sig l. gå upp (åt resp. i ngt, särsk. verksamhet l. känsla l. sinnesrörelse o. d.); äv. abs. (se slutet); jfr lämna, v.2 III, o. -ge 3 c o. överlåta 2. Överlämna sig åt polisen, rättvisan, Guds försyn, sin förtvivlan. Den Landsflyktige Konungen hade, sedan han öfverlemnade sig hafvet, utstått många farligheter. Celsius G1 1: 208 (1746). Den vettenskap, åt hvilken han sig öfverlemnat. 2SAH 3: 136 (1802). En ryttare på swåra och farliga bergsstigar, gör aldrabäst att helt och hållet öfwerlemna sig åt hästens ledning. Holmström Ström NatLb. 1: 105 (1851). Åt hvarje infall, hvarje ögonblickets nyck öfverlemnade han sig. Cederschiöld Riehl 2: 48 (1878). Är du frälst? .. Överlämna er åt Herren Kristus! uppmanade (evangelisten). Ahlin Markn. 103 (1957). särsk. abs.: foga sig l. ge efter; ge sig l. kapitulera. Intagne, den ena af den andra kjände vi, huru våra hjertan öfverlämnade sig. Nordenflycht (SVS) III. 1: 135 (1759). Staden öfverlemnade sig utan motstånd. Fryxell Ber. 6: 10 (1833). Man ser att qvinnan i det längsta vägrat att öfverlämna sig, och endast gifvit efter genom ett högtidligt löfte om äktenskap. Agardh o. Ljungberg II. 1: 279 (1854). De rannsakar sig, bekänner och ber, de överlämnar sig och följer i minsta detalj vad kristen själavård kan råda dem till. Hartman NattLys. 27 (1951).
e) ss. vbalsbst. -ing, om handlingen att vid ombyte l. avlösning av personal på arbetsplats förmedla den information som är relevant l. behövlig för det fortsatta arbetet; särsk. i uttr. muntlig (jfr 2 slutet slutet) l. skriftlig överlämning; ofta konkretare. För underlättande av överlämningen stationsföreståndarna emellan och tryggande av att den sker på rätt sätt. DN(A) 6/7 1914, s. 4. Information som borde komma annan (hemtjänst)personal till del missas i överlämningar. NerAlleh. 19/5 2000, Sydnärke s. 3. Mannens tillstånd skulle bedömas kontinuerligt, men trots att kvällssjuksköterskan gjorde både en muntlig och en skriftlig överlämning till nattsjuksköterskan gjorde denna inga hembesök under natten. Arbetarbl. 30/8 2016, s. 4.
2) [jfr motsv. anv. av d. overlevere o. t. überliefern] (numera föga br.) till 3 b, med avs. på text(innehåll) l. kunskap l. åskådning o. d.: tradera l. överföra (se d. o. 1 c ι) l. vidareföra (till ngn); äv. med indirekt personobj.; i sht dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ing (se slutet). At i de gamle Romares wärk, genom många afskrifter .. som ändteligen til osz felaktigt blifwit öfwerlemnadt. Hof PhilosGr. 89 (1782). Sagan, erfarenheten, vissa lärosatser, eller egentligen allt vetande, överlemnades från fader till son, till sitt innehåll; men orden voro dervid likgilltiga. Agardh ThSkr 1: 118 (1855). Så må Darwin hafva tänkt så länge han ännu .. fasthängde vid öfverlemnade åskådningar. Quennerstedt Agnost. 36 (1888). Någon oriktighet i den oss överlämnade texten. Andersson GrDram. 98 (1890, 1910). särsk. ss. vbalsbst. -ing: tradering; äv. konkretare, särsk. ungefär liktydigt med dels: tradition, dels (i denna anv. närmande sig bet. 3): kvarlåtenskap (se d. o. 2 slutet). Det underbara, som i den episka åldrens öfverlemningar framträder käckt och så att säga kroppsligt, drar sig här mera i djupet tillbaka. Geijer I. 3: 379 (1817). Rec(ensenten) .. skulle önska, att all litteral öfwerlemning från äldre tider måtte här aftryckas. SvLittFT 1834, sp. 346. Sveriges bygnadskonst särskildt intager .. ett framstående rum genom sin måtta och sin frihet från osköna utväxter, företräden för hvilka hon, näst folkets eget lugna .. lynne, har att tacka de förträffliga öfverlämningar hon tog i arf från barockens dagar. Sydow Lübke 689 (1871). Beroende på felaktighet i textens överlämning. Höckert Voluspá 2: 34 (1930). Östergren (1971). särsk. i uttr. muntlig överlämning; jfr 1 e. Minnen, genom muntelig öfverlemning fortplantade. Geijer Häfd. 116 (1825). De muntliga öfwerlemningar, som hos det swenska folket ännu kunna upptäckas. SKN 1842, s. 38. AB 7/12 1919, s. 7.
3) (†) till II 10: vara l. finnas kvar; kvarleva; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret: lämning (se d. o. 1 a) l. kvarleva l. återstod (jfr 2 slutet). Allom them som effter thenna Förstöring och Jemmer (vid jordbävningen) öfwerlemnade, war theras Wälfärd fast miszhagelig. Schroderus Os. 1: 103 (1635). Öfwerlämningar af fordna Städer, Byar och Slott. Lagerbring 1Hist. 1: 350 (1769). 2VittAH 3: 114 (1788, 1793).
Ssgr (till -lämna 1): överlämnings-bok. (numera bl. i skildring av ä. förh.) till -lämna 1 e, i fråga om järnvägstrafik, om (för ändamålet särskilt utformad) bok (se bok, sbst.2 1 b) vari ej rutinmässiga förhållanden l. anordningar skrevs upp o. som överlämnades till avlösande personal. SvD(A) 6/7 1914, s. 4. Avlösning av stationsföreståndare vid vaktombyte skall ske skriftligt i en enligt fastställt formulär upplagd överlämningsbok. Engström o. Carlson HlednTrafik 11 (1917).
-ceremoni. Efter denna särdeles anslående öfverlämningsceremoni fortgick afslutningsakten på sedvanligt sätt. GbgP 28/7 1898, s. 3.
Avledn. (till -lämna 1): överlämnare, m.//ig. person som lämnar över ngt; överbringare. JournLTh. 1812, nr 299, s. 4. Öfverlämnaren af detta bref. HjälpSjälf 9: 26 (1904). Bristen som uppdagats är att läkemedel vid behov överlämnats utan att föregås av kontakt med sjuksköterska, samt att överlämnaren saknat behörighet. SundsvT 16/11 2017, s. 10. —
(II 3 e) -LÄNDARE. [fsv. ivirländare] (†) ss. tillnamn angivande härkomst från l. hemmahörighet i mellersta l. södra Tyskland. Matz Öffuerlendere. TullbSthm 3/11 1548. —
(II 3 e) -LÄNDSK, äv. -LÄNDISK. [efter mlt. överlendisch l. ä. t. oberländisch] särsk. (†) som tillhör l. härstammar från l. har avseende på mellersta l. södra Tyskland; jfr hög-tysk, adj. The öffverlendiske och högtyske städer. G1R 21: 50 (1550). En öffverlensk vatukonstener. G1R 24: 455 (1554). I öfverländska Bayern blifva blandade skogar .. afverkade genom kalhuggning. Agardh o. Ljungberg III. 1: 316 (1857). —
-LÄNGD. särsk. (i sht i fackspr.) till II 8: längd utöver den normala l. föreskrivna; särsk. i fråga om dels (språkv.) kvantitet l. stavelse (jfr längd 5 b), dels timmer l. virke o. d. (äv. (med anslutning till över II 9) konkret, om från större längd (se d. o. 6) avkapat o. överblivet stycke av timmer osv.). Axelvirke .. tillåtes ½ fots öfverlängd. ReglVirkeslefv. 1825, § 95. Till klystaflorna, som skola vara af ek, kunna mindre stycken användas; vanligen tagas öfverlängder af större timmer dertill. Cnattingius 67 (1875, 1894). Om vi t. ex. förläna överlängd åt ordet böja. SoS 1919, s. 80. —
(II 7 a) -LÄNSHERRE~020. (förr) jfr läns-herre 1. Eberhardt AllmH 3: 355 (1776). (Den tyske kejsaren) måste förpligta sig att erkänna påfven såsom sin öfverlänsherre. NF 1: 372 (1875). —
(II 1) -LÄPP. hos människa (l. annat däggdjur), om den övre av munnens läppar; äv. dels om motsvarande parti hos annat djur (särsk. insekt), dels oeg. l. bildl., särsk. dels om läppliknande del hos växt (jfr läpp 2 a), dels (om ä. förh.) på flintlåsgevär o. d., om den övre delen av hanmulen (jfr läpp 2 e ε o. han-läpp). Tå hafwer m(äster) Jöran .. stött honom tree tender vthur munnen och öfwerleppen sönder. BtÅboH I. 2: 57 (1624). Flintlåsets förnämsta delar äro: hanen .. , uti hvars mule flintan fasthålles emellan öfverläppen och hanläppen. Almroth Karmarsch 637 (1839). Hos de insekter, som hafva bitande eller tuggande mundelar .. är munöppningen framtill betäckt af ett oparigt stycke, kalladt öfverläppen (labrum). Thorell Zool. 2: 339 (1865). Hos Mentha och Lycopus är kronan nästan regelbunden, hos Ajuga är öfverläppen förkrympt. Skårman Forssell 12 (1902). En fisk som var så liten, att den inte kunde svälja kroken utan bara hade fått den genom överläppen. Lindström Leksaksb. 64 (1931). Nalle satt framför sin tallrik och hängde skamset med huvudet. Slickade bort mjölkmustaschen från överläppen. Larsson BlodSpill. 147 (2004). —
(II 7 a) -LÄRARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) (ss. titel för) lärare i överordnad ställning; särsk. dels om skolledare l. rektor inom folkskolan, dels ungefär liktydigt med: huvudlärare (se d. o. slutet) l. ämnesföreträdare; jfr -lärarinna. HFinSkolvH 3: 510 (1804). Öfverlärare i ciselering och gravering vid högre konstindustriella skolan. SvD(A) 4/1 1918, s. 6. I bygden sade naturligtvis alla ”du” till alla – utom till kyrkoherden, komministern, provinsialläkaren och överläraren. Sundman Undersökn. 49 (1958).
Ssgr (numera bl. i skildring av ä. förh.): överlärar-, äv. överlärare-befattning. jfr befattning 2 d o. -lärar-plats. Som Öfverlärare-befattningen vid härvarande Sjömanna-Sällskapets Tackelskola blifver ledig .. kunna kompetente sökande anmäla sig. PT 22/4 1847, s. 3.
-distrikt. av överlärare lett folkskoledistrikt. SvD(A) 30/5 1901, s. 4. Försöket kom att omfatta fem av stadens överlärardistrikt. TSvLärov. 1953, s. 310.
-kollegium. jfr kollegium 1 c. Att modersmålet vid landets lärareutbildningsanstalter borde vara företrädt med en egen representant uti öfverlärarekollegiet, synes alldeles själffallet. FoU 20: XXXV (1906).
-plats. jfr plats, sbst.1 7 b, o. -lärar-befattning. Tillsättandet af den lediga öfverlärareplatsen vid gymnastiska centralinstitutet. AB 13/11 1851, s. 2. —
(II 7 a) -LÄRARINNA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) kvinnlig överlärare. Fruntimmers-sjuk-gymnastiken verkställes af en Öfverlärarinna och flere underlärarinnor. DA 6/10 1842, s. 4. —
-LÄSA, -ning. [fsv. ivirläsa; jfr mlt. överlēsen]
1) (†) till II 1, 2, i fråga om prästs framsägande av begravningsritual; jfr läsa, v.3 1 f δ, o. läsa över 3. Presten .. skal på kasta mullen och öfuerläsa. Murenius AV 95 (1642).
2) (numera bl. tillf.) till II 2 c: (granskande) läsa igenom ((helheten av) text l. skrivelse o. d.) (jfr -se 2 b); förr äv. ungefär liktydigt med: läsa upp (se läsa upp 2) (ngt); i ä. språkprov ibland svårt att skilja från 3; jfr läsa över 1. Wj seedh och öffwerläsith haffue eth konungh Hanszes breff. G1R 3: 84 (1526). J går om aftonen kom jag til ändskap här med i Consistorio i det som de fordrat hade, nemligen, at se eller hörat sig öfwerläsas förr än det (dvs. texten) afsändes. SvMerc. V. 4: 26 (1675). (Han) telegraferade .. som svar på mitt förslag att möta i Sthlm det han begärde manuskriptet till öfverläsning. Strindberg Brev 13: 148 (1899). (Messenius hade) intet annat gjort, än öfverläst våra gamla och nya dokument. Schück VittA 1: 109 (1932).
3) (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) till II 2 d, med avs. på (innehåll i) text (särsk. dels läxa, dels föredrag l. roll i skådespel o. d.): (upprepat l. gång på gång l. på nytt) läsa i syfte att lära sig det (till fullo l. utantill); läsa på (se läsa på 2) l. läsa in l. instudera; repetera; jfr 2 o. läsa över 2. At the (dvs. skolbarnen) wel öffuerläsa theras lecsor. LPetri KO 88 b (1561, 1571). Sedan iagh thetta hafwer läsit och öfwerläsit, hafwer iagh (osv.). Schroderus Os. 2: 591 (1635). At öfwerläsa en af hufwudrolerne fordras .. torde hända hela weckor. SP 1/3 1792, s. 3. Det gifves .. vissa läroämnen, hvilka icke behöfva läsas på skolrummet, utan i sjelfva verket bättre öfverläsas hemma. TLär. 1846–47, s. 301. Den dag Erik skulle hålla sitt länge överlästa föredrag i cirkeln, blev en söndag med vackert väder. Lo-Johansson Stat. 2: 257 (1937). jfr o-överläst. särsk.
a) i p. pf. i adjektivisk anv., närmande sig l. övergående i bet.: övertänkt l. uttänkt, äv.: utstuderad. At fälla ett willdiur och det sönderstycka är intet för andra än herrar och adelsmän lofligit att giöra, de der .. uti wisz öfwerläst ordning, under widskipelig andakt skiära och sönderdela wisza lemmar af diuret. Lundberg Paulson Erasmus 98 (1728). På lika sätt utmärka sig de .. aflagde munteliga Vitnesmålen, att vara öfverläste och öfverlagde efter en och samma plan. TörngrenMål. 501 (1802). Mitt svar var lika kort och lakoniskt, som denna diskurs syntes öfverläst och krystad. Ahnfelt KröntRiv. 1: 254 (1887). Frågestunden var mer välregisserad än någonsin med väl överlästa och förhandsgranskade frågor. DN(A) 2/3 1963, s. 9.
b) ss. vbalsbst. -ning: läxläsning; inläsning l. instudering; repetition; äv. konkretare. Schröder Lev. 26 (1729). Wid 1713 års Prästmöte påmintes .. at Prästerna .. altid bereda sig til sine Predikningar med bön, meditation, skrifning och öfwerläsning. Wallquist EcclSaml. 1–4: 97 (1788). Spelet .. värkade på sina håll kantigt, möjligen beroende på bristande överläsning av rollerna. Norrskensfl. 10/9 1917, s. 2. Fyra överläsningar på tre dagar ger bättre resultat än 14 överläsningar i ett sträck. HudiksvT 1/12 1951, s. 5.
4) till II 8.
a) (mera tillf.) alltför mycket läsa in (se läsa in 5) ngt i (ngt), övertolka; äv.: överanalysera. Paranoiapatienten .. ”överläser” bakgrunden på ett sätt som är karakteristiskt för hans sjukdom. SvD 12/2 1987, s. 12. Det (blir) lätt att man försöker för mycket, man överläser vissa puttar i stället för att slå i dem med självförtroende. AB 23/7 2017, Sport s. 7.
b) (†) ss. vbalsbst. -ning, om förlängning av skolterminen utöver den ordinarie (berättigande till särskild ersättning till läraren); jfr läsning f. DN(A) 1/8 1866, s. 2. I vestra skoldistriktet skall fortsättningsskolan ersättas genom en månads öfverläsning. SmålP 8/12 1893, s. 2. Den dryga undervisningsskyldighet, som åligger folkskollärare, uppgående till 34 s. k. skyldighetstimmar i veckan, hvartill ofta kommer öfverläsning emot särskild ersättning. FolkskV 1901, s. 163. SvLärT 1933, s. 293.
Ssgr: överläsnings-ersättning. (†) till -läsa 4 b. PT 12/8 1875, s. 1. Övertidsläsning. För varje dag utöver 242 dagar, utgår överläsningsersättning med 1/240 av 1,900 kronor. SvLärT 1929, s. 693.
-rum. (numera bl. ngn gg, i sht i skildring av ä. förh.) till -läsa 3 b: rum för läxläsning. Här vore måhända nyttigt att hafva ett särskildt större öfverläsningsrum, under särskilda yngre lärares .. tillsyn, för att hjelpa gossarne vid skeende öfverläsning under skoltimmarne. Frey 1844, s. 195.
-tid. 1) (numera mindre br.) till -läsa 3 b: tid använd till l. avsatt för läxläsning l. inläsning l. repetition. Att eleverna hade minst ½ veckas öfverläsningstid för hvarje examensämne. AB 30/12 1858, s. 2. SAOL (1973). 2) (†) till -läsa 4 b, om lärares undervisningstid utöver den ordinarie. Den årliga undervisningstiden är 9 månader 7 timmar dagligen, .. och för lönens beräkning fördelas den uti a) ordinarie läsetid: 8 månader 6 timmar dagligen; b) öfverläsningstid: 2 månader. PT 14/3 1863, s. 4. SFS 1935, s. 404.
-timme. (numera mindre br.) till -läsa 3 b; jfr timme 6 o. -läsnings-tid 1. PT 16/6 1843, s. 2. Kl. 8–9 var öfverläsningstimme, under hvilken de äldre djäknarne handledde och förhörde de yngre. Arcadius VexjöL 4 (1889). Östergren (1971). —
(II 1) -LÄSEGEL~020. (förr) överledsegel. Stora Öfwer-Leseglet tages gemenligen så bred under som stora Leseglet är bredt åfwan til. Rajalin Skiepzb. 189 (1730). jfr stor-överläsegel. —
(II 8) -LÄSTIG. [jfr t. überlästig] (†) om fartyg: vars dräktighet är 50 läster (se läst, sbst.2 1) l. mer; äv.: som har alltför stor dräktighet. Rudenschöld PVetA 1748, s. 6. (Skepparen) anropades .. och hotades med att blifva eftersatt med patrullbåt, hvarpå han först svarade, att hans förande jakt var öfverlästig, ehuru han sedan beqvämade sig att med farkosten lägga till vid tullbryggan. Fädernesl. 12/10 1861, s. 4. —
(II 7 a) -LÖJTNANT~20 l. ~02. (om ä. l. utländska förh.) (ss. titel för) officer i tjänsteställning närmast under kapten (särsk. vid sv. flottan åren 1680–1719); jfr löjtnant 2 o. kapten-löjtnant c, premiär-löjtnant. Ekeblad BrClEkeblad 38 (1651). Kristian Gathe .. som ingick vid flottan, blef underlöjtnant 1710, öfverlöjtnant 1712, kapten 1714 och till sist kommendör 1718. 2NF 9: 798 (1908). Fyra ryska officerare, en major, en överlöjtnant och två löjtnanter (har) försökt fly över zongränsen. DN(A) 12/8 1949, s. 6. —
(II 8) -LÖN. högre lön (se lön, sbst.1 2 b) än vad som är skäligt l. avtalat o. d.; äv. om lön som är högre än ngn annans. VDAkt. 1707, nr 631. Att staten skall betala pensioner för dessa öfverlöner anser jag icke vara lämpligt. RiksdP 1899, 2 K 31: 44. (Principen) att arbetsledarna garanteras en viss överlön gentemot de underställda arbetarna. DN 26/10 1979, s. 12.
Spoiler title
Spoiler content