SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2023  
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 7 a) ÖVER-LOTS. (företrädesvis i skildring av ä. förh.) (ss. titel för) lots i överordnad ställning (som förestår större lotsplats). PT 4/7 1791, s. 1. De första klass lotsplatser, vid vilka överlots skall vara stationerad, bestämmas av lotsstyrelsen. SFS 1923, s. 777.
-LUFT. särsk. (i fackspr.) till II 3, om luft som (gm ventilation(sanläggning)) överförs från rum till rum. DN 5/6 1978, s. 8. För att ventilationen ska fungera i hela huset måste luften kunna cirkulera mellan rummen, det kallas överluft. Expressen 13/11 2012, Bygg s. 71.
-LUPEN, p. adj. Anm. Beträffande här ej upptagna verbala anv. av p. pf. överlupen se -löpa. [p. pf. av -löpa o. löpa över] särsk.
1) motsv. -löpa 2, om mark l. sten o. d.: (över)täckt l. övervuxen (av l. med ngt). När ett bördzrättz eller skattehemmans ägor blifwit af wattuflod afskurne och förminskade eller öfwerlupne och förderfwade af liung. Schmedeman Just. 1395 (1695). Tyskland var i Taciti tid likare en vildmark, med ohyggelige skogar överlupen, än et bebygdt land. Dalin PVetA 1749, s. 6. Den av mossa redan överlupna inskriften. Fornv. 1948, s. 52.
2) motsv. -löpa 3, om person (äv. myndighet l. institution o. d.): ansatt l. besvärad (av ngn l. med ngt); äv. dels (o. numera i sht): överhopad l. betungad (av l. med ngt, i sht arbetsuppgift l. åliggande o. d.), dels om ngt sakligt: överfylld (av l. med ngt l. ngra) (jfr 1). De var överlupna av arbete. Ambassaden är överlupen med visumansökningar. Wij .. daglighan öffuerlopne wardha aff them wij nogoth aff borgat haffua tiil riikitzins bestha. G1R 3: 122 (1526). Om dedh daghelige klagemåll, der medh H. K. M:t dageligen blifwer öfwerlupit. RA II. 2: 36 (1617). Berättade Rector sig blifwa mycket öfwerlupen af skräddaren Anders Gråth på Carin Matsdotters wägnar om en skuldfordran. UUKonsP 14: 123 (1680). Marknaden är öfverlupen med spanmål, under det en half million menniskor hungra. Strindberg Utop. 55 (1885). Han var tidvis så överlupen av hjälpsökande, att (osv.). MinFar 2: 83 (1949). Där är ännu inte helt överlupet av turister i slutet av juni. Expressen 28/2 2009, Res. s. 39. jfr o-överlupen.
3) (numera mindre br.) motsv. -löpa 5 b: förrymd; särsk. (o. i sht) om soldat: (till fiendesidan) deserterad. De Öselske bönder, som antingen sedan feigden öfuerlupne ähre eller och här effter öfuerlöpa kunne. OxBr. 1: 243 (1624). (Kejsar Julianus) sampt hans Häär bleff vtaff en öfwerlupen Persianer .. ledsagat genom owägade Ortar. Schroderus Os. 1: 454 (1635). En överlupen soldat (skall) inte alls enligt några bestämmelser utlämnas till det land som han rymt ifrån. ArbT 20/11 1941, s. 2.
(II 2 a, 8) -LUSAD, p. adj. (ngt vard.) i (alltför) hög grad belamrad l. belastad (med l. av ngt (l. ngra)), överhopad; jfr ned-lusa. Alla hade varnat oss för att börja ge till tiggare, ty då skulle man efter mycket kort tid bli överlusad av dem. Lyttkens Teneriffa 94 (1955). Vi är överlusade med arbete. Blom Sörja 125 (1971).
(II 2, 3 b) -LUTA, -ning. luta (se luta, v.3 I 1, 2) fram(åt) (o. över ngt annat); äv. tr. (särsk. med avs. på kropp) (jfr luta, v.3 II); särsk. (o. numera nästan bl., tillf.) ss. vbalsbst. -ning, äv. i bildl. anv., ungefär liktydigt med: tendens l. böjelse (jfr luta över 2). Öfverlutande klippväggar. Atterbom Minn. 443 (1818). Att kroppen ej hålles stilla, utan öfverlutar. Ling Regl. 28 (1836). Äfwen denna tornbyggnad (har) satt sig så betydligt, att den i öfwerlutning icke eftergifwer något af de berömda tornen i Bologna och Pisa. Holmberg Bohusl. 3: 29 (1845). Grefve Hamilton, som under hela mötet stått med ena foten i det klerikala och med den andra i det pietistiska lägret, med stark öfverlutning åt det senare. GbgP 30/9 1868, s. 1. Hela kroppen öfverlutas (vid utfall i fäktning) så, att öfverlifvet kommer i samma lutning som det sträckta bakre benet. 2NF 9: 214 (1908).
(II 8 d) -LYCKLIG. i högsta grad l. fullständigt l. mer än lycklig (se d. o. 3) (jfr -förtjust, -salig, -säll); äv. om känsla o. d.; förr äv.: i högsta grad gynnad l. framgångsrik (jfr lycklig 1 a). Lucidor (SVS) 81 (1672; uppl. 1997). Helsa din papa och maman alla syskonen och min öfwerlyckeliga Ulrika. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 70 (1693). För Ester försvann det framfarna som en elak dröm i den öfverlyckliga känslan att ega sin faders kärlek. Topelius (SLS) 7: 940 (1864). Hundarna stormar över henne. De blir överlyckliga över besöket. Larsson BlodSpill. 192 (2005).
-LYSA.
1) (numera bl. tillf.) till II 2 a, om ljus(källa): lysa över l. belysa ((helheten av) ngn l. ngt); förr äv. bildl., med indirekt personobj.: visa l. uppenbara (ynnest o. d.) för; jfr -glänsa 1, -skimra 1, -skina 1. VDAkt. 1664, nr 163. En sådan hög ynnest och gunst, som Högwyrdige Herr Doctor och Biskopen sampt Max(ime) Ven(erandum) Consistorium täckas mig härutinnan betee och öfwerlysa. VDAkt. 1735, nr 286. En vacker sommarnatt, överlyst av en fullmåne som stod högt över den sydöstra horisonten. DN(A) 2/1 1935, s. 25.
2) (numera bl. tillf.) till II 8: lysa starkare än (ngt); särsk. mer l. mindre bildl.: överglänsa (se d. o. 2) l. överträffa (ngn l. ngt); jfr -skimra 2, -skina 2 o. lysa över. Nordenflycht QT 174850, s. 38. De wille .. sätta denna dem öfwerlysande Medbrodren uti onåd wid Berlinska Hofwet. SvMerc. IV. 1: 354 (1758). (Människan) begagnar sitt eget ljus för att öfwerlysa Christi nådes sken. Thomander Pred. 1: 195 (1849). Spelet var .. propagandabetonat och då speciellt i första halvlek då situationerna och prestationerna på båda sidor överlyste varandra. AB 27/10 1958, s. 17.
(II 8) -LÅNG. osedvanligt l. onormalt l. alltför lång; särsk. i fråga om utsträckning i dels rummet (jfr lång 1), dels tiden (jfr lång 7) (särsk. (språkv.) i fråga om kvantitet (jfr lång 7 g)). Skatan .. är en bekant fogel, i synerhet af hennes öfwerlånga stiärt. Broman Glys. 3: 286 (c. 1730). För (lau)målet gälla .. samma kvantitetslagar som för riksspråket. Sålunda efterföljes kort eller halflång betonad vokal af lång konsonant ock lång eller öfverlång vokal af kort konsonant. Landsm. VI. 1: 5 (1885). Tävlingsformer som är överlånga och nedbrytande. GbgP 7/3 1990, s. 36.
-LÅNGA, se -langa.
Spoiler title
Spoiler content