publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 8) ÖVER-NORMAL. mer l. större l. högre l. bättre än normal; äv. med viss anslutning till över II 1 d, närmande sig bet.: övernaturlig. Ni, som har så öfvernormalt skarpa ögon, låter undersöka er för närsynthet. Fädernesl. 10/1 1891, s. 3. Han hade alltid haft en dimmig föreställning om att detektiver ägde övernormala gåvor att genomtränga de dunklaste mysterier. Hammarling Wodehouse Åska 200 (1936). Den övernormala lönsamheten inom mjölk- och margarintillverkningen. Östlind Nationalek. 16 (1948). —
(II 3 e) -NORRLÄNDSK~02 l. ~20. som finns i l. kommer från l. tillhör l. har avseende på övre Norrland, övrenorrländsk. Ett oförsvarligt förhållande råder med afseende på järnvägsvagnarnes beskaffenhet på den öfvernorrländska bansträckan. SundsvP 3/12 1897, s. 2. Den övernorrländska tillvarons hårda villkor. SvRödK 1923, s. 345. —
(II 1) -NÄBB. hos fågel: övre näbbhalva. Falken har en kort, ända från roten krökt öfwernäbb med en skarp tand på hwarje sida. Holmström Ström NatLb. 2: 17 (1852). —
(II 1) -NÄMND, p. adj. (numera mindre br.) ovannämnd. Vtom öfwernämde Byte, finge de Christne Siutusend Oxar och Kor, Sextusend Hästar. Dryselius Måne 406 (1694). GbgP 24/8 1968, Lördagsbil. s. 2. —
(II 8) -NÄRA, -ing (se d. o.). förse (ngn) med (i förhållande till de grundläggande l. omedelbara behoven) alltför l. onödigt mycket näring; äv. bildl.; i sht i p. pf. i adjektivisk anv. (jfr nära, v.2 1 b), förr äv. om kroppsdel: hypertrofisk; jfr -göda 2. Hjertat befinnes till sin masza och omfång förstoradt, hjertwäggen på den öfwernärda delen till tjockleken förökad. Lundberg HusdjSj. 243 (1868). De allra flesta patienter behöfva .. öfvernäras. LfF 1915, s. 197. Våra depressioner övernärs ofta med motbjudande ting, uppmuddrade ur livets bottenslam. Siwertz Pagoden 170 (1954). En äldre kan vara övernärd på kalorier och samtidigt undernärd eftersom även en överviktig kan ha brist på järn, D-vitamin och protein. AB 20/11 2016, s. 12. —
-NÄRING. [till -nära] om förhållandet l. tillståndet att vara l. bli övernärd; förr särsk. i fråga om kroppsdel, liktydigt med: hypertrofi (jfr -växt, sbst.); äv. dels i fråga om sjö l. vattendrag o. d.: övergödning (se -göda 2), dels bildl.; jfr näring, sbst.1 2. Öfwernäring af hjertat (Hypertrophia cordis) är hos husdjuren sällsynt. Lundberg HusdjSj. 243 (1868). I allmänhet är det så, att öfvernäringen framkallar fettsot, och denna blir i sin ordning en orsak till sockersjuka. Pfannenstill Sockersj. 55 (1901). En bibehållen övernäring av företagsamhet och affärer. DN(A) 29/12 1924, s. 2. Fler människor i världen dör av övernäring och fetma än av svält. DN 14/4 2009, s. 27. Övernäringen tillsammans med dålig vattengenomströmning i sjön har tidigare lett till algblomning. FaluKurir. 19/3 2018, s. 15. —
(II 8 d) -NÖJD. i högsta grad l. fullständigt l. mer än nöjd; jfr -belåten. Knorring Torp. 1: 230 (1843). Icke nöjd .. hur skulle det vara möjligt? Tvärtom, jag är öfvernöjd. Roos Verle 122 (1889). —
(II 7 a) -NÖT. (†) tjur (jfr nöt, sbst.2 1); äv. bildl.: överdängare l. bjässe l. baddare (jfr nöt, sbst.2 2). Övernöt (dvs.) tjur. Almqvist SvSpr. 338 (1840). Det maxar jag, fast jag inte var något öfvernöt på korpralskoln. Strindberg Sag. 177 (1903). —
-ODLA, -ing.
1) till II 2 a: gm odling täcka l. hölja ((helheten av) ngt); särsk. (o. numera nästan bl.) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., särsk. om fornlämning o. d. HallandsP 14/6 1893, s. 4. Sörby-Störlingegravfältet .. med de överodlade gravarna synliga som ljusa torrfläckar i bönåkern. Fornv. 1965, s. 43.
2) till II 8: alltför intensivt odla (mark l. jord o. d.); äv. med avs. på säd l. gröda o. d.: i alltför stor mängd odla; äv. bildl.; nästan bl. dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ing. Man skulle .. lätt kunna tro det vara qvaft, ja osundt i en sådan der öfverodlad natur. AB 15/9 1858, s. 3. I en tid då den internationella marknaden lider av orimlig överodling av brödsäd. DN(A) 20/1 1931, s. 3. Den överodlade individualism som dittills präglat det borgerliga samhället. DN 26/9 1976, s. 4. Då förstördes genom överbetning och överodling det skyddande vegetationstäcket i USAs präriestater. ForsknFramst. 1977, nr 8, s. 3. —
(II 7 a) -OFFICER, äv. -OFFICERARE, förr äv. -OFFICERER. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) (ss. titel för) officer av högre tjänstegrad; särsk. i förb. med (o. motsatt) underofficer; jfr -befäl a. Enkannerligen at ju hvar sqvadron aff een öfverofficerer må commenderes. AOxenstierna 5: 541 (1630). Till att få vidare en väl öfvad soldat, bör i allmänhet och öfverallt arméen förses med sådane både öfver- och underofficerare, som noga veta grunderne af sin tjenst. KrigVAT 1846, s. 500. jfr artilleri-överofficer o. kompani-överofficerare. —
(II 7 a) -OFFICIANT. (numera bl. ngn gg) jfr officiant d (β); äv. bildl. Öfver-Officianter vid Kongl. Maj:ts Orden. HofCal. 1771, s. 85. Sv. Akademiens Sekreterare, hvilken å embetets vägnar kan anses såsom sjelfskrifven öfver-officiant i det litterära sorghuset (efter E. Tegnér). 3SAH LIX. 3: 350 (1846). Såsom överofficiant deltog ordensbiskopen i kapitel och måltid. KyrkohÅ 1960, s. 63. —
(II 1) -OKTAV. mus. närmast högre oktav (se d. o. 2 a); jfr super-oktav. Fock 1Fys. 258 (1853). (Sångarens) röst är .. hög och sonor samt påökad med ledig falsett upp i öfveroktaven. SvD(A) 27/2 1905, s. 5. —
(II 1) -OM. (numera bl. ngn gg, bygdemålsfärgat) ovanom (se d. o. I) l. ovanför; äv. dels (med anslutning till över II 3 e): bortom, dels (med anslutning till över II 7) bildl. (jfr ovan-om I b). Och förehölte Rector Magnificus Lauræo det han gifwer tillkänna sigh willia hafwa rangen öfwer om Acad:ae Secretarium. ConsAcAboP 6: 10 (1685). (Bergsryggarnas) spetsar, som sträcka sig högt öfverom molnen. Hartman Geogr. 112 (1806). Fri wäg finnes öfwerom hagen. NorrbK 29/6 1883, s. 2. Då om dagarna högg jag vinterveden dära liden överom gärdan. Lindgren OrmVäg 91 (1982). —
(II 7 a) -OMBUDSMAN~102, äv. ~200. (numera nästan bl. i Finl.) DA 15/1 1771, s. 3. Sitras nya överombudsman, som den högsta chefen kallas. Hufvudstadsbl. 26/9 2019, s. 4. —
(II 8) -OPTIMISM. jfr optimism 2 o. -optimistisk. Med rörande enighet varna alla för överoptimism beträffande U. S. A:s chanser. SvD(A) 25/7 1932, s. 8. —
(II 8) -OPTIMISTISK. överdrivet l. alltför optimistisk; äv. överfört, särsk. om dels skildring l. framställning o. d., dels plan l. projekt o. d. Överoptimistiska budskap, projekt. En överoptimistisk budget. Något öfveroptimistiska, socialromantiska skildringar och programutvecklingar. SvD(A) 19/10 1913, s. 7. Folk är överoptimistiska, många sitter hemma utan erfarenhet och har börjat med aktiehandel under corona, det höjer kurserna. SvD 11/9 2020, Näringsliv s. 6. —
(II 8) -ORD. om överdrivet l. skrytsamt l. övermodigt (o. oövertänkt) yttrande l. utlåtande l. påstående (jfr ord, sbst.2 1); överdrift; särsk. om överdrivet beröm; äv. (o. ofta) i pl. med singular bet. (jfr ord, sbst.2 3); särsk. i nekande sats (se slutet). Ta till överord. Akta sig för överord. Om någon af Marskens Swenar eller Betjenter haft några öfwerord, hwarpå ingen werkan följde, skulle därföre Almogen wara berättigad at göra mord och upror. Lagerbring 1Hist. 4: 173 (1783). Lofva mig förut att ej misstycka de öfverord jag nyss fällde. Stagnelius (SVS) 3: 241 (c. 1815). När man värdesatte hans insats som något stort och betydelsefullt, slog han bort det som överord. Spångberg Hedin 246 (1925). Han var van att få stryk för varje överord. Lo-Johansson Stat. 2: 318 (1937). Till Maj från hennes tillgivne och tacksamme Bo. Det var nog. .. Tillgivne var kanske överord, men tacksamme stod han för. Hedberg VackrTänd. 346 (1943). särsk. i fråga om förnekande; särsk. i sådana uttr. som dels det är inget överord att (osv.), det är inte någon överdrift l. för mycket sagt att (osv.), dels det satsadverbiellt använda utan överord, utan att överdriva, dels det satsvärdiga inga överord, överdriv inte, ta det lugnt. (Sv.) Inga öfverord! (fr.) tout doucement! baissez un peu le ton. Weste 1930 (1807). ”Jag vill inte bruka öfverord,” sade han vidare, ”men kanske mången, som gått in där (dvs. i fängelset), haft det mindre svårt än jag, som står här utanför.” Lagerlöf Jerus. 1: 30 (1901). Det är intet öfverord, att Lunds Veckoblad under Adolf Mathsons ledning var ett af den svenska pressens värdigaste organ. Flensburg o. Collin 128 (1912, 1915). Så, så, inga överord, sa han milt. Lindgren MästBlomkv. 48 (1946). En oroande rapport om något som utan överord kan kallas för gymnasieskolans kollaps. ÖgCorr. 15/8 2018, s. A27. —
-ORDENTLIG.
1) [jfr d. overordentlig] (numera bl. ngn gg) till II (1 d,) 8 d: exceptionell l. extraordinär; äv.: utomordentlig l. ypperlig. FinKyrkohSP 5: 109 (c. 1778). En så öfwerordentlig förtjenst i det anatomiska studium, att wäl ingen Prosektor förut härstädes .. förwärfwat densamma. Upsala 28/11 1845, s. 4. De överordentliga tider som nu råda i världen. Martinson VägUt 309 (1936).
2) till II 8, om person: alltför ordentlig (se d. o. 2) l. ordningsam. NorrkpgT 1894, nr 100 B, s. 1. En överordentlig mamma, som jämt städar och inte tål att se en smutsfläck eller ett dammkorn i sitt hem. Frey Ensam 31 (1954). —
(II 1 c, 7) -ORDNA, -ing. [jfr d. overordne, t. überordnen] (i ett hierarkiskt system) placera (ngn (äv. sig) l. ngt) över l. på en högre nivå än (ngn annan l. ngt annat) vad beträffar rang l. makt l. inflytande l. vikt l. värde o. d.; motsatt: underordna; äv. med det obj. som betecknar den l. det underordnade ersatt av prep.-uttr. inlett av över; i sht dels i p. pf. (se slutet), dels ss. vbalsbst. -ing; jfr -ställa 2. En .. lagstiftning .. hvilken såsom en gudomlig .. gifven lag, de naturligtvis skola öfverordna det Svenska samhällets lagar. AB 4/4 1840, s. 2. Förhållandet mellan föräldrar och barn är det första och ursprungligaste af alla förhållanden af öfver- och underordning, som förekomma bland människorna på jorden. Fehr Und. 89 (1894). Andens öfverordning öfver formen. NVärmlT 27/1 1900, s. 2. Den som överordnar sig den andre, han kommer att – medvetet eller omedvetet – förakta den undergivna parten. AB 15/2 1962, s. 23. Vad är meningen med att överordna känsla över förnuft eller tvärtom? DN 6/11 2003, Kultur s. 7. Vårdföretagens lönsamhet och rätt till fri etablering överordnas rätten till lika vård efter behov. SäljSkiten 141 (2009). särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. särsk. α) om person: som har högre rang l. tjänsteställning än (o. makt l. bestämmanderätt över) (ngn annan); ofta substantiverat, särsk. ungefär liktydigt med: chef l. förman l. befäl (jfr -havande, -man 3, -stå 1); äv. om myndighet l. instans o. d. (jfr β). Överordnade myndigheter. Underlydandes .. skyldighet att pröfwa behörigheten af öfwerordnades, förmäns och lagliga myndigheters befallningar. Fädernesl. 24/4 1833, s. 2. Hvar, som inom krigsmakten innehar högre tjenstegrad än annan, är i förhållande till denne öfverordnad. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 369 (1882). Om vagn urspårat eller annan olyckshändelse inträffat, skall detta anmälas till överordnat befäl. Engström o. Carlson HlednTrafik. 11 (1917). Så hade en överordnad kommit och grälat på honom .. Och han .. hade sagt att Hugo var i det närmaste oduglig i sitt arbete. Kyrklund Sol. 92 (1951). Det finns ingen överordnad instans som pekar med hela handen när det gäller beredskap inför akuta kriser. HbgD 30/5 2020, s. A22. β) om ngt mer l. mindre abstrakt (jfr α): som har högre rang l. större vikt l. värde l. räckvidd än (ngt annat) (o. som därmed blir styrande l. bestämmande); särsk. om dels ställning l. roll o. d., dels princip l. syfte o. d.; äv. om begrepp: som har större räckvidd än o. innefattar annat begrepp (jfr slutet); jfr -gripande slutet. Det överordnade målet var att hålla budgeten. Utskottet har uppmanat Ständerne att ställa sig till efterlefnad Grundlagens bokstaf, såsom både Ständerne och Utskotten öfverordnad. AB 9/1 1835, s. 2. Man kan le åt hennes barnsliga tro på sin högre begåfning, sin öfverordnade ställning. Jolin Ber. 4: 239 (1877). (Begrepp kan vara) inbördes öfver- och underordnade, om det ena inbegriper det andra helt och hållet under sitt omfång. Rein Log. 19 (1882). Nationalismen var den överordnade principen, den bärande tanke som höll nazismen samman. Östling NazSensm. 73 (2008). särsk. språkv. om sats l. satsdel: vari annan sats resp. satsdel ingår ss. ett led. Schiller SvSpr. 22 (1859). Den bestämda satsdelen kallas öfverordnad, den bestämmande underordnad. Nordvall Modersm. 17 (1863). Oftast är .. (bisatsen) beroende av den överordnade satsen på det sättet, att den har samma uppgift som en vanlig bestämning skulle ha i den överordnade satsen. Källquist SvSpr. 236 (1954). Överordnad, (dvs.) om (huvudord i) ett led med sådan relation till ett uttryck att detta uttryck är dess direkta eller indirekta bestämning. SAG 1: 239 (1999). —
(II 7 a) -ORDNINGSMAN~102, äv. ~200. (numera bl. ngn gg, i sht om ä. förh.) jfr ordningsman 2 (c), 3. Om iag törs fråga Eders Excellence hvaruti ÖfverStåthållarens syssla nu mera består, sedan en Öfverordningzman i Stockholm är förordnad. BrinkmArch. 1: 245 (1718). För 1-majdemonstrationen valdes två öfverordningsmän, samt två ordningsmän för de oorganiserade. NTid 15/4 1903, s. 4. Dessa överordningsmän, som bl. a. svarat för vakthållningen under rasterna, har ett råd, i vilket även en av eleverna utsedd lärare är med. DN(A) 15/1 1944, s. 5. —
-ORGANISATION.
1) till II 7 b; jfr organisation 3. Att förening senast inom två år efter anslutning till facklig öfverorganisation äfven skulle ansluta sig till partiet. SocDem. 26/7 1897, s. 2.
2) till II 8; jfr organisation 2 o. -organisera. AB 21/9 1913, s. 6. Den svenska organisationsprincipen kan .. vara fullt rationell, om man blott tillser .. att det ej blir så många olika organ, att det på sina håll blir för litet att göra – man måste akta sig för överorganisation. Kuylenstierna Statsmaskin. 59 (1926). —
(II 8) -ORGANISERA, -ing. till övermått l. alltför vidlyftigt l. grundligt organisera (ngt); i sht i p. pf. Att idrotten i vårt land är en smula öfverorganiserad. DN(A) 1912, nr 15299 B, s. 1. Det är ingen vinst att vid starten överorganisera ett företag. AB(A) 27/11 1919, s. 4. Vad som helst – bara inte fastna i det här överorganiserade samhället där man inte betyder ett förbannat dugg. Fogelström Vakna 252 (1949). —
(II 8 e) -OSMIUM-SYRA. (†) osmiumtetroxid. Härdar man subaraknoidalbalkar i öfverosmiumsyra, blifva cirkulärtrådarna ofta något tydligare. NordMedArk. 1874, nr 7, s. 25. SFS 1922, s. 472. —
(II 1) -PANNA. panna belägen över annan panna; särsk. (om ä. förh.) dels om övre del av ångpanna (jfr panna, sbst.1 2), särsk. liktydigt med: ångdom, dels om övre lagerskål i stånggång (jfr panna, sbst.1 3 d). Rinman 1: 313 (1788). Förbränningsprodukterna gå under öfverpannan, derefter tillbaka på ena sidan om underpannan samt utmed dess andra sida in i skorstenen. TT 1876, s. 235. Vid vissa rörångpannor motsvaras ångdomen af den s. k. öfverpannan .. som äfven ofta kallas ångdom. 2NF 33: 1030 (1922). —
-PARTI.
1) till II 1 (a): övre parti (se d. o. 1) (av ngt), överdel; särsk.: överkropp (jfr -del 1 a); förr äv.: överstämma (jfr parti 2 a). Londée Kellner 67 (1739; om överstämma). En .. i förhållande till den danske jätten spenslig, men särskildt beträffande öfverpartiet kraftigt utvecklad man. GbgAB 1/12 1902, s. 3. I trapptornets överparti. Örtengren LUByggn. 89 (1951).
2) (numera bl. mera tillf.) till II 7 b; jfr parti 5 c. Norrskensfl. 28/12 1938, s. 5. Svenska Arbetsgivareföreningen (har) etablerat sig som något slags överparti för de borgerliga partierna. DN 12/6 1981, s. 13. —
(II 7 b) -PARTI-BETECKNING. (numera bl. tillf.) om (vid valsamverkan använd) för flera politiska partier gemensam partibeteckning, kartellbeteckning. Högerns inbjudan att framgå till årets andrakammarval med gemensam överpartibeteckning. DN(A) 22/7 1924, s. 4. —
(II 8) -PASSELIG. (†) övermåttlig l. omåttlig; jfr passlig 1 a. Huruledes hans Nåde .. får klaghemåll af hans Nådes undhersåtter .. om thenn öfverpasseligh schiutzfärdher, som [the] blifva betvingade till att göre. RA I. 1: 196 (1533). —
(II 8) -PEDAGOGISK. överdrivet l. alltför pedagogisk. AB 25/6 1958, s. 25. Böcker med ett tydligt budskap skälls ofta för att vara överpedagogiska och tråkiga. FaluKurir. 15/12 2018, 2: 13. —
(II 2 a) -PENSLA, -ing. pensla över ((helheten av) ngt) (med ngt); äv. med avs. på det varmed ngt penslas över; äv. bildl., i fråga om att hölja l. dölja ngt. Alle falske Grunder och Bewijsz, hwar medh the Niceniske Fäder hade berörde affgudiske Dyrkan öfwerpenslat. Schroderus Os. 2: 475 (1635). Älskarinnor .. på hwars kind åldern förråder sig, äfwen igenom det öfwerpenslade sminket. Polyfem I. 30–31: 6 (1810). Af hvetedeg till fint hvetebröd bakas halftumstjocka kakor, som öfverpenslas med ägg. Langlet Husm. 531 (1884). För att bibehålla glansen på träet .. kan man ju någon gång kosta på en öfverpensling med fernissa. Tenow Solidar 2: 186 (1906). —
(II 1 d) -PERSONLIG. [jfr t. überpersönlich] (i sht i fackspr.) som är höjd över l. ligger bortom det personliga; jfr -individuell. Denna förnekelse af en personlig Gud anser .. (H. Spencer) ej innebära irreligiositet. Han menar nämligen ej, att den ytterst skulle vara opersonlig utan tvärtom något öfverpersonligt, och därför anser han sin åsikt som den mest religiösa af alla. HbgD 9/12 1903, s. 3. Ett ångestfyllt grubbel över förhållandet mellan den enskildes fria handling och de överpersonliga historiska krafterna. Linder 4Decenn. 25 (1949). —
(II 2) -PLAGG. plagg buret l. avsett att bäras över annat plagg; särsk.: ytterplagg; jfr -kast 2, -kläde 3, -tåg 2. Ylle-Velber af flera sorter, däraf nockiga som likna grå Skinn och äro tjenlige til Kragar och Upslag på Öfwerplagg. DA 2/12 1797, Bih. s. 1. Önskar man gå ned i stenkolsgrufvan, får man särskilda öfverplagg för att skydda sina kläder. LbFolksk. 180 (1890). Alla de hungriga resandena lägrade sig i pälsar och andra överplagg omkring det stora bordets alla lockande danska läckerheter. Lagergren Minn. 2: 10 (1923). jfr: Diverse Klädes öfwerplagg. DA 30/11 1784, Bih. s. 1.
Ssg (†): överplaggs-rum. kapprum l. tambur. Den af osz .. påpekade olägenheten af ett gemensamt öfwerplaggsrum för damer och herrar har blifwit för den nu beramade konserten förebygd. NorrkpgT 9/3 1865, s. 1. Hälsov. 1904, s. 302. —
(II 1) -PLAN. övre plan (se särsk. plan, sbst.1 I 3, 7). 2VittAH 14: 31 (1828, 1838). Till gångbanor användes en tuktad stensort, hvars längd och bredd i öfverplanet växlar mellan 12 och 22 cm. Sthm 2: 272 (1897). Hela den långa balkongen .. ser ut att bäras upp av yttertrappan till överplanet, där alla bostadsutrymmen ligger. DN(A) 1/9 1963, s. 27. —
-PLANTERA, -ing.
1) till II 2 a, med avs. på (helheten av) jordområde o. d.: gm att plantera (se d. o. 2) täcka (med växt(lighet)). Allestädes äro fälten öfwerplanterade med träd. Barometern 28/12 1842, s. 2. (Grusgropen) kommer att fyllas igen och överplanteras med gräs. DN 1/4 1982, Sydost, s. 5.
2) (numera bl. tillf.) till II 3 b: omplantera, särsk. dels utvidgat, om fisk o. d. (jfr omplantera 2 a) (förr äv. liktydigt med: transplantera), dels bildl. Derföre, att ämnet är öfwerplanteradt från en sednare, widunderlig Isländsk Saga. SvLittFT 1835, sp. 6. Läkaren skar .. fem hudstycken ur damens ena arm och öfverplanterade dem på den unge gossens handled. SmålP 20/10 1887, s. 3. Det (var) mer eller mindre vuxna fiskar, som .. öfverplanterades. LAHT 1903, s. 294.
3) till II 8: plantera (ngt) alltför mycket l. till överdrift; särsk. dels med avs. på jordområde o. d. (jfr plantera 2), dels abs. Överplantera inte! GbgP 3/4 1993, Hemma s. 22. Stora farmer i tredje världen som producerar för export överplanterar rutinmässigt sina fält för att vara säkra på att ha tillräckligt mycket av perfekta produkter för att klara av sina hårt reglerade leveransåtaganden. AB 16/9 2011, s. 6. —
-PLATS. särsk. till II 1: överbädd. AB 7/2 1861, s. 3. Vi hade gått till kojs, släckt och somnat. Jag hade valt öfverplatsen. Engström Häckl. 180 (1913). —
(II 1 a) -PLATTNING. [jfr t. überplattung] (†) särsk. konkret; jfr platta, v.1 1 a, o. platta över. (Figuren) visar några sätt att platta öfver: plattning, förstärkt laxstjert och tvenne öfverplattningar med hak. Eneberg Karmarsch 1: 198 (1858). —
(II 2 a) -PLOMBERA. (numera bl. tillf.) jfr plombera 3. Att en av hans kindtänder var alldeles överplomberad med guld. Serner YussufKh. 33 (1916). —
(II 2 a) -PLÅSTRA, -ing. plåstra över (sår o. d.); äv. (o. i sht) mer l. mindre bildl. (De) begynte strax öfwerplåstra thesse Församlingenes Såår igenom en Förlijkning. Schroderus Os. 2: 18 (1635). Kaisern får sina beska sanningar .. öfverplåstrade med några fraser om hans personliga älskvärdhet och högsinthet. DN(A) 27/3 1911, s. 4. (Fotbollsspelaren) spelade nästa match med såret överplåstrat. AB 6/8 2009, Sport s. 9. —
-PLÅT.
1) till II 1 (a); jfr plåt, sbst.1 2. AB 10/12 1857, s. 2. Den kortaste plåten (tas) till underplåt, mellanplåten något längre och öfverplåten längst. JernkA 1875, s. 136.
2) (förr) till II 8; jfr plåt, sbst.1 1, o. -järn 3. (Smederna) niuta .. för öfwer-plåtar 16 Dal. 21 1/3 öre S:mt per skeppund. Rinman Jernförädl. 120 (1772). —
(II 8) -PLÄGA, -ning. (†) överlasta (se d. o. 3 g slutet (slutet)) l. överförfriska (ngn l. sig); jfr pläga 2 o. -plösa. KyrkohÅ 1914, s. 198 (1650). (Han) swarade här till, att des faderbroder Christian Hagel .. så öfwerplägade honom, att han intet mins till hwad som skedt. UUKonsP 22: 22 (1697). Att .. passagerarne likväl samtlige befunnos hygglige och icke öfverplägade. Fädernesl. 20/4 1878, s. 1. —
(II 8) -PLÖSA, -ning. (†) = -pläga; jfr plösa, v. Som kunna .. gå i seng i natt öfwerplösade och af dryckenskap så intagne, at the ingen förnuftiga menniskio än sider Christen skulle lika wara. Swedberg SabbRo 1380 (1687, 1712). De öfwerplösade sig med Mat och Dryck. Malmborg Barclay 690 (1740). —
(II 2 b) -POCKA l. -PUCKA. [jfr mlt. överpuchen, ä. t. überpochen] (†) (gm hotfullt l. hänsynslöst beteende) betvinga l. undertrycka (ngn); jfr pocka, v.1 1. G1R 7: 66 (1530). The wäldige öfwerpocka dee swaga. Celsius Ordspr. 12: 56 (1714). jfr o-överpuckad. —
(II 7 a) -POLIS. (numera i sht i skildring av ä. förh., tillf.) om polis(man) i överordnad ställning. Stadens Fiskal åtföljd af stadens Öfverpolis (kom) in på mina rum. Fädernesl. 16/3 1854, s. 2. —
(II 8) -POLITISERA, -ing. i alltför hög grad politisera (se d. o. 3) (ngt); i sht dels i p. pf. i adjektivisk anv. (jfr -politisk 2), dels ss. vbalsbst. -ing. En stat i Tysklands på alla fronter överpolitiserade läge. SvD(A) 28/4 1925, s. 4. En hotande överpolitisering av kulturarvet. VästerbK 22/8 2018, s. 22. —
-POLITISK.
1) till II 1 d: som är höjd över l. ligger utanför l. bortom (parti)politiken. Frågan är ännu öppen om kvinnans inflytande i pressen kommer att medföra en överpolitisk anda, en ny anda av sanning och rättfärdighet. Key Allsegr. 1: 100 (1918).
2) till II 8: som i alltför hög grad präglas l. bestäms av (parti)politik l. (parti)politiska överväganden; jfr -politisera. I dessa öfverpolitiska tider. GbgAB 5/9 1892, s. 1. Överpolitiska utspel och påhittade politikkonflikter. ÖgCorr. 23/9 2017, s. B30. —
(II 7 b) -POSTDIREKTION. (förr) i sht i sg. best.; jfr post-direktion 1 o. -postdirektörs-ämbete(t). PH 5: 3440 (1752). Trafiken inställdes redan 1834 efter kraftiga förluster, och överpostdirektionen slöt ackord med privatdiligenserna. SErikÅb. 1950, s. 44. —
(II 7 a) -POSTDIREKTÖR. särsk. (förr) om (l. ss. titel för) högste chef för sv. postverket (ss. officiell benämning år 1850 utbytt mot generalpostdirektör); jfr post-direktör 1. 2RARP 10: 256 (1738). Ibland de förmoner Akademien erhöll af Konung Gustaf III bör icke förglömmas det i nåder öfverlåtna Privilegium att utgifva Post- och Inrikes-Tidningarne, som förut varit en inkomst för Öfver-Post-Direktören. Rosenhane PVetA 1805, s. 105.
Ssg: överpostdirektörs-ämbete(t). (förr) ss. officiell benämning på sv. postverkets högsta ledning (år 1850 utbytt mot generalpoststyrelsen) (jfr över-postdirektion); äv. om ämbete ss. överpostdirektör. Öfwer-PostDirecteurens .. Friherre Klinkowströms Bref, angående desz entledigande ifrån Öfwer-PostDirecteurs ämbetet. PH 7: 4892 (1759). (Han hade) af Öfverpostdirektörsembetet förordnats att tillsvidare vara postmästare i Gagnef. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 28, s. 31. —
(II 7 a) -POSTEXPEDITÖR. särsk. (förr) om (l. ss. titel för) postexpeditör (se d. o. 2) i överordnad ställning. SvD(A) 4/10 1938, s. 8. Postexpeditör, förste postexpeditör och överpostexpeditör skola hava avlagt realexamen eller avgångsexamen från handelsgymnasium eller .. studentexamen. SFS 1944, s. 1152. —
(II 7 a) -POSTILJON. (förr) (ss. titel för) postiljon (se d. o. 2, 3) i överordnad ställning. GbgAB 14/11 1913, s. 5. Som chef för en postkupé fungerar kupémästaren. Den biträdande personalen utgöres av överpostiljoner och förste postiljoner. SvYrkeslex. nr 591 a, s. 1 (1959). —
(II 7 a) -POSTMÄSTARE. (förr) (ss. titel för) postmästare i överordnad ställning; särsk. (i fråga om förh. under 1600-talet) liktydigt med: generalpostmästare (jfr post-mästare slutet). Huruledes .. chargerne af .. ÖfwerCammarherre, ÖfwerMarskalk, Öfwerste af guardie, ÖfwerPostmestare hafwa dragits under Richsens Rådh allena. RARP 8: 194 (1660). De tre största postkontoren, nämligen huvudpostkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö, förestås av överpostmästare. SvPostv. 30 (1924). —
(II 8) -PRESTATION. om förhållandet att överprestera; äv. konkretare (jfr prestation 2); jfr -leverans. Hade beställningen utförts vid utländsk verkstad hade för dessa öfverprestationer måst lemnas särskild ersättning. SDS 28/4 1904, s. 2. Att bara vara i Allsvenskan är en överprestation. SundsvT 23/5 2019, s. 18. —
(II 8) -PRESTERA. (med hänsyn till förmåga l. omständigheter o. d.) prestera över det normala l. förväntade; särsk. om (skol)elev; ofta i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr -leverera 2. Det visade sig .. att de kreativa begåvningarna strängt taget överpresterade med hänsyn till deras intelligens. SvD(A) 5/1 1968, s. 26. En överpresterande och perfektionistisk blivande mor som behöver slappna av. HbgD 12/10 2018, s. C15. —
(II 8) -PRIS. pris (se pris, sbst.3 I 1) som (väsentligen) överstiger det förväntade l. normala l. fastställda; alltför högt pris. Kommunen betalade ett överpris för fastigheten. Häraf kan slutas med hwad fog de klagat på öfwerpris och brist på tilgång. GbgAlleh. 27/4 1781, s. 4. Den vinst, som de inhemska sockerproducenterna kunna göra genom det af tullen skapade öfverpriset å socker, är ännu .. stor. SD 30/4 1894, s. 4. Bolagens möjligheter att ta ut överpriser. SäljSkiten 123 (2009). —
(II 8) -PRODUCERA. producera (se d. o. I 5 (e, f)) (ngt) i alltför stor mängd (i förhållande till efterfrågan l. behov l. kapacitet o. d.); äv. abs.; i sht förr äv. refl. (jfr producera II 5); i p. pf. i adjektivisk anv. äv. om konstnärligt alster, ungefär liktydigt med: överarbetad (se -arbeta 2). VexiöBl. 9/9 1831, s. 1. Det unga Norge .. behöfver icke uttömma sig i tidningar eller eljes öfverproducera. Strindberg Brev 3: 288 (1883). Ett vite af 10 öre per liter (brännvin), som öfverproducerades, fastställdes. BoråsTidn. 16/10 1900, s. 3. (Kåsören) nödgas, som vi alla av yrket, överproducera sig. DN(A) 10/12 1914, s. 8. Hans sårbara stämma skapar den skevhet som krävs för att ge liv åt ett annars rätt överproducerat album. YstadAlleh. 17/9 2020, s. B5. —
(II 8) -PRODUKTION. (i förhållande till efterfrågan l. behov l. kapacitet o. d.) alltför stor l. omfattande produktion (se d. o. 2 a, 3 a, 4 a); äv. i fråga om levande varelse betraktad ss. produkt; jfr -alstring o. överskotts-produktion. Skola alla desza olyckliga warelser, dem öfwerproduktionen kastat ifrån sig såsom ett dödt kapital, blifwa samhället till en börda? CarlscrVbl. 3/3 1827, s. 3. Man har .. hört en och annan uttala sin fruktan för en möjligen snart inträffande öfverproduktion af trämassa. TT 1871, s. 83. Den årliga öfverproduktionen af folkskollärare och folkskollärarinnor. SvFlicksk. 296 (1888). Geijerstam (ägnade sig) mot slutet av sin författarbana åt en konstnärligt förödande överproduktion. SvLittTidskr. 1965, s. 80. Dietisk terapi var fullt logisk eftersom mörkrets orsak ansågs ligga i en överproduktion av svartgalla. Johannisson MelankRum 52 (2009).
Ssg: överproduktions-kris. Så länge andra nya stater, såsom Ryssland, på alla sätt stegra sin produktion och söka afsättning i utlandet genom exportpremier .. måste symptomerna af en öfverproduktionskris åtminstone till en del kvarstå. GHT 6/11 1885, s. 3. —
(II 7 a) -PROFOSS. (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) om profoss (se profoss, sbst.2 1 a) i överordnad ställning; förr äv. bildl. (jfr profoss, sbst.2 1 c). Lind 1: 832 (1749). (Superiet bland soldaterna) föranleder så mångfaldiga subordinationsbrott, att öfverprofossen och hans underordnade hafva händerna fulla af arbete. AB 5/11 1855, s. 3. Även den socialdemokratiska pressen går ordentligt till rätta med ”obstruktionsmakarna”. Ny Tid tjänstgör för dagen som överprofoss. DN(B) 9/6 1923, s. 3. —
(II 7 a) -PROKURATOR. särsk. (om ä. förh. i Ryssl.) om (l. ss. titel för) tsarens representant i den heliga synoden (se synod 1 slutet); jfr prokurator, sbst.2 2. Den heliga Synoden .. har .. vid sin sida en Kejserl. öfverprokurator, som i Kronans namn bevistar alla dess förhandlingar och är medelpersonen mellan Synoden och Kejsaren. GHT 31/12 1836, s. 2. —
(II 8) -PROPPA, -ning. (numera bl. mera tillf.) till övermått proppa (se proppa, v.1 1) l. fylla (ngn l. ngt) (med ngt); äv. bildl. (jfr proppa, v.1 1 a); jfr -fylla 2 (b). At barnen öfwerproppas med swaga wällingar. Broman Glys. 1: 713 (c. 1730). Med hufvudet öfverproppadt af ytlig kännedom om många ting, men med grundlig kännedom om platt intet. GbgVBl. 1876, nr 10, s. 2. —
(II 7 a) -PRÄST. om präst (se d. o. 2, 4) i överordnad ställning (jfr överstepräst 1); äv. motsv. präst 5 (a) l. bildl. (jfr överstepräst 2). Brenner Pijn. 79 (1727). På hvarje ställe (i Grekland) funnos en eller flere Öfverprester, åt hvilka man hade anförtrott uppsigten öfver hela Gudstjensten. Norrmann Eschenbg 2: 128 (1818). En sånggudinnornas öfverprest. Atterbom Minnest. 1: 5 (1847). Fyra av de fem överprästerna vid sikhernas heliga Gyllene Tempel arresterades .. på torsdagen. GbgP 13/5 1988, s. 15. —
(II 7 a) -PRÄSTINNA. om kvinnlig överpräst; nästan bl. dels i fråga om icke-kristen religion (jfr prästinna 3), dels bildl. (jfr prästinna 4). Ling As. 276 (1833). Nu hafva två angloegypter, hierofanten Rhamses och öfverprästinnan Anari .. infört isiskulten i Paris. SvD 1899, nr 87 A, s. 1. Hon (har) inte längre något behov av att visa upp sig som punkens överprästinna. DN 10/8 1996, Kultur s. 5. —
(II 6, 7 b) -PRÖVA, -ning. med avs. på dom l. beslut o. d.: pröva (se pröva, v. I 2) i högre instans; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare. Begära överprövning. AB 22/7 1858, s. 3. En annan betänklig omständighet .. är att öfverpröfningarna försiggå inför olika myndigheter och i olika former. SD(A) 7/11 1900, s. 3. Den allmänna processuella grundsatsen, att HovR:ns uppgift i instanssystemet är att överpröva den lägre instansens avgörande. 1NJA 1965, s. 441. Länsstyrelsen överprövar Karlstads kommuns detaljplan för Sandbäcken. NVärmlT 30/10 2020, s. 9. —
(II 8) -PSYKOLOGISERA. till övermått psykologisera; äv. tr. (jfr psykologisera b). AB(A) 4/11 1928, s. 4. Shakespeare överpsykologiserades under 20-talet. DN(A) 28/5 1962, s. 16. Man ska akta sig för att överpsykologisera när man analyserar fotboll. Expressen 1/7 2016, Sport s. 14. —
(II 2 a) -PUDRA, -ing. gm att strö l. pudra täcka över ((helheten av) ngt l. ngn) (med ngt); äv. med avs. på det som strös osv. över; jfr -dofta, -mjöla, -snöa slutet, -strö. En kaka med överpudrat kakaopulver. Höga, hotande och skoglösa klippor, liungbeväxta och til hälften öfverpudrade med torr sand. Wallenberg (SVS) 2: 92 (1771; uppl. 1999). (Av de misslyckade försöken) får man dock inte draga den slutsatsen, att det vore omöjligt att genom besprutning eller öfverpudring bekämpa sjukdomen. LAHT 1907, s. 70. Som en veritabel snögubbe såg han ut, överpudrad från huvud till fot. Sparre Pikstav. 96 (1916). —
-PUMPA, -ning.
1) (numera bl. tillf.) till II 2 a: gm pumpning skölja över ((helheten av) ngt l. ngn) (med vatten l. annan vätska). Om någon gesäll blir alltför frikostigt öfverpumpad vid stortorgsbrunnen .. skall (osv.). Thomander TankLöj. 181 (cit. fr. 1832). Sönderdelningen (bör) regleras genom gödselns ändamålsenliga behandling, så att den sker lagom hastigt och jämnt. Detta åstadkommes genom att hålla gödseln väl tillpackad samt, genom ofta förnyad öfverpumpning med gödselvatten, fuktig. Juhlin-Dannfelt 376 (1886).
2) till II 3 b: gm pumpning föra l. leda över (vätska l. gas) (ngnstans hän). Naftan (överförs) i rörledningar genom pumpar till de olika distillationsverken. Sålunda öfverpumpas af Nobel till hans egen fabrik pr dygn 100,000 pud. PT 1882, nr 269 A, s. 3. Eftersom överpumpningen (till saneringsanläggningen) tar flera timmar skulle rederierna göra stora förluster både i tid och pengar. Oljevattnet pumpas i stället ut i havet. SvD 18/2 1971, s. 12.
3) till II 8: gm pumpning fylla (behållare o. d.) till övermått (med vätska l. gas). Nerén BilB 2: 174 (1931). Den mottagande tanken överpumpades och härvid sökte sig en mindre kvantitet olja ut i älven. DN(A) 1/6 1957, s. 32. En dam i sina bästa år .. skuttade och hoppade som en överpumpad gummiboll. HudiksvT 21/6 1968, s. 10. —
-PUTSA, -ning. särsk. (i sht i fackspr.) till II 2 a, med avs. på (helheten av) vägg l. mur o. d.: täcka med puts (se puts, sbst.4 1); i sht dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning; jfr putsa, v.3, o. -kalka. Brunius GotlK 1: 82 (1864). Öfverputsning med kalkbruk af kyrkans innertak. GbgAB 21/6 1901, s. 1. De gamla överputsade kvadermurarna framträdde ur sitt gömsle. Fornv. 1952, s. 156. —
(II (2 a,) 8) -PYNTA. (i sin helhet o.) till övermått pynta (se pynta, v.2 5) (ngt l. ngn); äv. mer l. mindre bildl.; i sht i p. pf. i adjektivisk anv. Överpyntade hem, skyltfönster. En överpyntad julgran. Öfverpyntad med modern filantropisms fernissa. Cygnæus 6: 236 (1851). Margareta Vasa, sådan hon i överpyntad och veckrik klädsel visar sig på det kända portträttet från 1528. SvFolket 3: 275 (1938). —
(II 8) -PÅVERKAN~020. byggn. om kraftigare påverkan på byggnad än vad som vanligen uppträder o. som därför normalt inte beaktas vid dimensionering av enskilda byggnadsdelar, överpåverkning. (Sprängningen av västtyska ambassaden kallas) på forskningsspråk .. ”ett exempel på överpåverkan i kontorshus”. AB 7/11 1976, s. 16. —
(II 8) -PÅVERKNING~020. byggn. överpåverkan. Exempel på överpåverkning är explosioner, påkörning med fordon, stöt av fallande last (t.ex. byggnadskran). TNCPubl. 58: 143 (1975). —
(II 2) -PÄLS.
1) päls (se d. o. 1 a) avsedd att bäras (utomhus o.) ytterst l. över annat plagg; jfr ytter-päls. 2:ne stÿcken Sorgeklädningar bestående af öfwer Pälsar under jackor och fot sida bÿxor. KlädkamRSthm 1756, s. 420.
2) täckhår; jfr päls 2. Slädhunden har grov överpäls samt tät och mjuk underpäls. När räven är klar för pälsning skall överpälsen vara mogen och underpälsen ha uppnått så önskvärd längd, att den stöder överpälsen. ProvinstDalsl. 3/12 1945, s. 5. —
(3 d β) -PÖSA, -ning. pösa över (se pösa över 1); äv. bildl. (jfr pösa över 2); särsk. dels i p. pr. l. p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning. Eldningen bör ske med mycken varsamhet i början för att förekomma öfverpösning. Åkerman KemTechn. 1: 431 (1832). Öfverpösande patriotism. DN(A) 1906, nr 12830 B, s. 1. Första hjälpen mot överpöst mage. EskilstKurir. 9/1 2015, s. 18. —
(II 7 a) -RABBIN. GT 1788, nr 6, s. 1. Överrabbin vid Judiska församlingen i Stockholm. DN 11/4 1984, s. 14. —
(II 8) -RAFFINERA, -ing.
1) (i sht i fackspr.) med avs. på råvara: utsätta för (alltför) långtgående (o. för slutprodukten menlig) raffinering (se raffinera 1 a); jfr -driva 3, -gara. Öfverraffineradt eller öfverrenadt jern. JernkA 1817, 2: 104. Visserligen kan man genom att överraffinera oljan häva oxidationen, men Wakefields kemister upptäckte, att oljan därmed också förlorade en del av sina smörjande egenskaper. SvD(A) 2/5 1935, s. 12.
2) motsv. raffinera 2, med avs. på ngt mer l. mindre abstrakt; nästan bl. dels ss. vbalsbst. -ing, dels (o. i sht) i p. pf. i adjektivisk anv.: alltför raffinerad (jfr raffinera 2 c o. -förfinad), äv. till över II 8 d: i högsta grad l. utomordentligt raffinerad. AB 23/4 1841, s. 2. De gamle venetianarne i sin öfverraffinerade njutnings- och praktlystnad .. eftersträfvade gerna en praktfullare yttre effekt än som fullt lät sig förena med det helas klarhet och öfverskådlighet. Lindgren Ital. 34 (1896). Man är tacksam för att hon på ett så överraffinerat men antagligen omedvetet sätt fullföljer sin linje också som författarinna. SvD(A) 9/12 1965, s. 5. —
(II 1) -RAM. övre (del av) ram; särsk. (byggn.): högben (se d. o. 2 a). Från dennas (dvs. kakelugnsspegelns) öfverram nedhänger en blomsterkrans med facklor. MeddSlöjdF 1904, s. 50. I allmänhet ställas takstolarna så tätt att panelen kan direkt spikas på deras överram eller högben. HantvB I. 6: 267 (1938). —
(II 2 c) -RANNSAKA. [fsv. ivirransaka] (†) undersöka l. utröna (ngt); jfr rannsaka 2 (a). Nær th(et) offu(er)ransakat vart at sa(m)ma betalni(n)g war ept(er) k: Christierns befalni(n)g jost kysel afftwi(n)gade, dømd(es) han frij. OPetri Tb. 128 (1526). —
(II 2 a) -RAPPA, -ning. (i sht i fackspr.) med avs. på (helheten av) vägg l. mur o. d.: rappa över; jfr -kalka. Dernäst öfwerrappas wäggen med kalk, sand och ler, som en stenmur. VetAH 1739, s. 154. Brottytan tycks ha målats med kalkfärg och ristningsytan varit överrappad med ca 1 cm tjock puts. Fornv. 1949, s. 248.
Spoiler title
Spoiler content