publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 2 a, b) ÖVER-SVÄRMA. (numera bl. mera tillf.) svärmande (se svärma 1, 2) röra sig över ((helheten av) område); äv. bildl. (jfr svärma 3). Fienden .. hwilken nu hehla Lyfland Lithauen och Curland öfwerswärmade. HC12H 3: 172 (c. 1710). Desse oväntade wärkningar blifva så mycket allmänneligare kännbare, som de öfversvärma hela Riken. Blix SvFinance 7 (1797). Hela berget (är) översvärmat av stora, vita apollofjärilar. Expressen 30/7 2001, s. 2. —
(II 2 a) SVÄRTA, ning. (numera bl. mera tillf.) svärta (ner) ((helheten av) ngt l. ngn); särsk. med avs. på dels förut svärtad yta, dels (o. i sht) tryckt text, i fråga om censuringripande; ss. vbalsbst. ning äv. konkret(are). Alla sorter Fruntimmers Strå och Spånhattar (mottages) till swärtning, samt gamla till öfwerswärtning. GbgAlleh. 26/10 1825, s. 4. De woro medtagne af en tröttande ansträngning, öfwerswärtade af krut. GbgAlleh. 28/12 1832, s. 1. De af den finska censuren företagna öfversvärtningarna. AB 28/6 1902, s. 3. I tidningens nummer hade censuren översvärtat långa stycken. Stiernstedt Spegl. 37 (1936). —
SVÄVA, ning. (numera bl. mera tillf.)
1) till II 1: sväva över l. ovanför (ngn l. ngt); äv. med viss anslutning till över II 2 a, i fråga om att svävande röra sig över helheten av ngt; äv. bildl. (se särsk. slutet); jfr 3. Haafuet .., ther uthi all watn under himmelen sigh försambla skulle, och af sigh födha diwr och foglar, igenom Andens öfuersuäfuande eller påliggiande. Forsius Phys. 143 (1611). En förträffelig väl arbetad Onyx, föreställande Venus i sin vagn på hafvet med en öfversväfvande Cupidon. Linnerhielm 1Br. 5 (1787, 1797). En främling, hvars öga knappast öfversväfvat ytan af vårt land. Leopold 5: 331 (c. 1804). Linåkrar, som öfversväfvades af en ofantlig mängd hvita fjärilar. Lagerlöf Jerus. 1: 4 (1901). särsk. (numera mindre br.) bildl., om fara l. hot o. d.: hänga över (se hänga över 2; jfr hänga 2), äv. i p. pr. i adjektivisk anv.: överhängande (se hänga 2 slutet (α)); jfr sväva, v.1 6 k. Chronander Surge F 4 b (1647). Som och osz alle öfwerswäfwande fahra, intet annorlunda står til at förekomma .. än at (osv.). Stiernman Riksd. 1312 (1660). Den lifsfara, som öfversväfvat den omyndige Stenfjäll. Blanche Våln. 700 (1847). Ett allt översvävande hot. Expressen 20/9 1968, s. 3.
2) till II 3: svävande ta sig över (plats l. område); äv. intr.: svävande ta sig (ngnstans hän); äv. bildl.; jfr 3 o. sväva över 1. Förr än jag wiste granska detta bottenlösa djupet, war det mig ingen ting at öfwerswäfwa. FahluWBl. 1787, nr 4, s. 3. Flere af dessa författare öfwerswäfwa från historiens eller dogmatikens område in på symbolikens. Reuterdahl InlTheol. 339 (1837). (Ballongfararna) öfwerswäfwade lyckligt kanalen till Calais. BoråsTidn. 15/4 1874, s. 1.
3) i bildl. anv. av 1, 2, med anslutning till över II 8, i fråga om att gå utöver fastställt l. förväntat l. tillbörligt mått l. område l. värde o. d., särsk. i fråga om tonhöjd (jfr sväva, v.1 12 b, o. sväva över 3). All förtjenst, som skrytsamt öfversväfvar sitt mått. Leopold 6: 9 (1786). En plågsamt onaturlig ton, nästan oavbrutet ängsligt översvävande. DN(A) 2/11 1922, s. 1. —
-SY, -ning, sbst.1 (sbst.2 se -syna). till II 1 a, i fråga om att ngt sys över l. ovanpå ngt annat, med avs. på dels det som påsys, dels det varpå ngt påsys; äv. med anslutning till över II 2 a, med särskild tanke på att sömnaden täcker l. höljer (helheten av) ngt; i sht i p. pf.; ss. vbalsbst. -ning ngn gg äv. konkret; jfr -sömma. En hvit lång tröja af Waldmar .. utan foder med öfversydda sömmar på indre sidan. Hagberg DödGäst. 278 (cit. fr. 1818). Drosksele, gammal men i propert skick, med swart öfwersyning. SD 23/9 1867, s. 3. En grof tråd lägges .. kring alla konturer och öfversys med korta mellanrum. SvSlöjdFT 1906, nr 4, s. 19. Karottunderlägg av asbest, översydda med vit flanell, fullständigt isolerande. DN(A) 1/6 1930, s. 5. —
(II 2 c slutet) -SYN.
1) om handlingen att se över l. genomse l. granska (helheten av) ngt, genomsyn l. granskning; äv. ungefär liktydigt med dels: inspektion l. besiktning, dels: inventering; äv. med mer l. mindre framträdande inbegrepp av dels bearbetning l. revidering, dels lagning l. reparation; jfr -se 2 (b β), -syna o. överslag 3. Den öfwersyn som wid kyrkjorne den(n)a tiden årl(ige)n bör och plägar skje. VDAkt. 1772, nr 45. Der finnes .. tillräckligt antal reservfyrskepp, som utgå och aflösa de andra när dessa för öfversyn eller reparation måste intagas. SvD 1896, nr 45 A, s. 4. Få böcker borta från stadsbiblioteket .. Översynen klar vid huvudbiblioteket. SvD(A) 28/7 1930, s. 3. För en intellektuellt så rikt rustad person som Gustaf Munthe .. måste en översyn för fjärde gången av ett eget opus ha varit deprimerande och följaktligen har vaksamheten ibland slappnat. Rig 1950, s. 122. En låda begagnade kläder, som inte voro värre slitna än att vi kunde använda dem, sedan mor gett plaggen en liten översyn. Järnvägsminn. 82 (1952). En översyn av skolans form och innehåll. Östling NazSensm. 161 (2008).
2) tillsyn l. överinseende; särsk. i sådana uttr. som under ngns översyn, ha översyn över ngt. Expeditionen, hvilken generalen under sin direkta öfversyn organiserat i alla enskildheter. SDS 1895, nr 416, s. 1. Den person i kommunstyrelsen som har till uppgift att ha översyn över hur överförmyndarkontoret arbetar. NorrtT 3/5 2021, s. 3.
3) (numera bl. ngn gg) överblick; äv. bildl. (jfr -blick slutet). SocDem. 18/12 1901, s. 2. Man ville ha översyn åt alla håll, så att varg och andra rovdjur inte obemärkt kunde komma smygande alldeles inpå en. Haglund Lappl. 73 (1934). Jag saknade översyn över mitt väldiga material. Lo-Johansson Förf. 73 (1957).
Ssgr: översyns-arbete. till -syn 1; abstrakt l. konkretare; jfr översynings-arbete. Efter erforderliga översynsarbeten fortsattes seglingen till Buenos Aires. VFl. 1921, s. 24. De av .. (skolöverstyrelsen) deklarerade allmänna premisserna för översynsarbetet. Skolvärld. 1968, nr 10, s. 8.
-myndighet. till -syn 2: tillsynsmyndighet; jfr myndighet 5. AB 4/8 1964, s. 2. En gemensam översynsmyndighet för bankerna. NorrkpgT 14/12 2012, s. A14. Avledn., se -syna avledn. —
(II 2 c slutet) -SYNA, -ing, sbst.2 (sbst.1 se -sy); -are (se avledn.). (numera bl. mera tillf.) motsv. -syn 1: göra översyn (se d. o. 1) av (ngt), granska l. överse (se d. o. 2); särsk. ss. vbalsbst. -ning: översyn; i ssgn -synings-man o. avledn. översynare äv. motsv. -syn 2. Ståndet stannade efter något discurerande uti det slut, at denne stambok öfwerssynes på wanligit sät igenom HH:r landshöfdingarne. 2BorgP 3: 168 (1727). (Fartyget ligger) i docka i Motala för översyning. SvD(A) 7/10 1922, s. 12. Nödvändigheten att översyna skola, universitets- och lärarutbildning. GbgP 24/3 1974, s. 33.
Ssgr: översynings-arbete. (numera bl. tillf.) översynsarbete. Vid flottans varf ofta förekommande reparations- och öfversyningsarbeten. BlekLT 1906, nr 185 A, s. 2.
-man. (numera bl. mera tillf.) om person med uppgift att (yrkesmässigt) utöva tillsyn l. ha överinseeende över viss(t) verksamhet(sområde), tillsynsman; förr äv.: granskare (se d. o. 2); jfr översynare. Huru pass bibeltrogna öfversyningsmännerne varit, se vi här. NorrlP 16/5 1850, s. 3. (Hon) är tillförordnad översyningsman vid Kronobergshäktet. AB 23/12 1980, s. 11.
Avledn. (numera bl. tillf. Anm. Nedanstående avledn. kan äv. hänföras till -syn): översynare, m.//ig. översyningsman. NorrlP 30/5 1850, s. 3. Vid varje (roulett)bord sitter tre croupierer och en översynare. Expressen 13/10 1990, s. 29. —
-SYNT. [jfr d. oversynet, t. übersichtig]
1) [jfr motsv. anv. i ä. dan. o. ä. t.] (†) till II 1: som har blicken (skelande) riktad uppåt; äv. bildl.: övermodig l. förmäten; ngn gg äv. [sannol. efter motsv. anv. i ä. t.] liktydigt med: närsynt. (Lat.) Myops .. (sv.) Närsynt, öffuersynt .. (t.) Vberseunige, blintzende der von ferner nicht sehen. Linc. Aaa 3 a (1640). Barnet ser altid ditåt der ljuset står, derföre blifwer det skelögt om ljuset ställes på sidan, och öfwersynt om det ställes bakom hufwudet. Alm(Sthm) 1754, s. 36. (Han) svor .. sig fri, därvid han, öfversynt nog, yrkade ansvar å åklagaren och angifvaren för falskt åtal. NorrbK 10/11 1900, s. 2.
2) i sht med. till II 8: som har l. lider av hypermetropi, hypermetrop (se d. o. II); ofta liktydigt med: långsynt; motsatt: närsynt; äv. om ögon; äv. bildl. AB 5/10 1867, s. 3. Antingen ligger hufvudbrännpunkten framom retina, i hvilket fall ögat säges vara brachymetropiskt, närsynt, myopiskt .. , eller ligger hufvudbrännpunkten bakom retina, i hvilket fall ögat kallas öfversynt, hypermetropiskt, hyperopiskt. Löwegren Ögonsj. 6 (1891). Om du nyss beskyllde mig för att vara andligt närsynt, så tycker jag att du i stället är öfversynt. Roos Son 169 (1904). Den som är översynt ser suddigt på nära håll och måste ackommodera för att se skarpt på långt håll. VLäkarb. 355 (1982).
Avledn. (till -synt 2): översynthet, r. l. f. i sht med. om egenskapen l. förhållandet att vara översynt, hypermetropi; jfr långsynthet. De ögonåkommor, som .. (av barns läsande o. skrivande) mycket ofta uppkomma, äro bland andra närsynthet och den intill senare tider så föga uppmärksammade öfversyntheten. AB 5/10 1867, s. 3. Med översynthet eller hyperopi betecknar man den refraktion vid vilken parallellt infallande strålar sammanbrytas i riktning mot en punkt bakom näthinnan, när ackommodationen är avslappad. Berg Ögat 35 (1929). —
(II 8 e) -SYRA, r. l. f. särsk. (†) om syra (se syra, sbst.1 4) med hög syrsättningsgrad; jfr super-oxid. Syror .. hvilka indelas .. uti öfversyror, syror, undersyror (m. fl.). Almström KemTekn. 1: 28 (1844). Cannelin (1939). —
(II 8) -SYRA, v., -ning. göra (ngt) alltför surt l. syrligt; särsk. med avs. på dels födoämne (jfr syra, v. I 1 a (β)), dels (del av) människokroppen; äv. (i ä. kemiskt fackspr.): översyrsätta; i sht dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning. Blekning i öfwersyradt Saltsyregas. ÖrebroWBl. 27/8 1803, s. 3. Om vasslen är väl utdrifven, är det icke synnerligen mycket att befara af en öfversyrning, men af för kort syrning blir osten pipig. LB 3: 593 (1906). Om blodet översyras kan det uppstå njurstenar. GbgP 22/2 1971, s. 7. Revbensspjäll med äpple och tryffeldressing i en oförklarligt översyrad tomatsås. DN 17/4 2015, Fredag s. 46. —
(II 8) -SYRSÄTTA~020. (i ä. kemiskt fackspr.) med avs. på kemiskt ämne: till övermättnad syrsätta (se syrsätta, v.2); i sht i p. pf., särsk. i sådana uttr. som översyrsatt saltsyra (se saltsyra b); jfr -syra, v. När Syret tilkommer i öfverskott, så at däraf är mer än som behöfves til at formera en fullkomlig Syra, så nämne vi det et Öfversyrsatt Ämne. Ekeberg o. Afzelius Nomenkl. 18 (1795). En ny luftström öfversyrsätter saltet på nytt. AB 6/7 1867, s. 3. —
(II 8) -SYSSELSÄTTNING. alltför hög grad av sysselsättning (se d. o. 2 b) (innebärande brist på arbetskraft); jfr -full. SvD(A) 14/5 1946, s. 4. Sedan mitten av 1940-talet har Sverige haft översysselsättning, löneglidning och en evig kapplöpning mellan priser och löner. Pokorny Aktier 95 (1957). —
-SÅ, -ning. [fsv. ivir sa] särsk. (numera bl. ngn gg) till II 2 a: beså ((helheten av) mark l. fält o. d.) (med (frön av) växt); äv. (o. i sht) i utvidgad l. bildl. anv., särsk. motsv. så, v. 3, ungefär liktydigt med: beströ l. betäcka l. översålla ((helheten av) ngt) (med ngt, förr äv. ngra); i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr så, v. 3 b). Linc. Ccc 4 b (1640). Hela Europen är öfwersådd med Savoyarder, som på andra Orter gå at söka en lättare lefnad, än i deras Fädernesland. GT 4/10 1787, s. 3. Det berömda Arabiska Iraq, .. hvilket efter Baghdads anläggning uppsteg till en nästan otrolig höjd af rikedom, öfversåddes med stora städer och genomskars af oräkneliga kanaler. 2VittAH 21: 84 (1843, 1857). Majs odlades här i stor skala, och stora åkerfält voro öfversådda med dill. UlricehT 9/7 1875, s. 4. (Gödning) särdeles passande för vårsådd och öfversåning af vallar. TWenersbg 30/3 1892, s. 4. Den dräkt, bergufven bär, är till bottenfärgen gul och är rikt öfversådd med svarta, dropplika strimmor eller halfmånar. Ericson Fågelkås. 2: 73 (1907). —
(II 8) -SÅGNING. (numera bl. tillf.) överavverkning; jfr såga, v.1 1 b. SPF 1816, s. 262. Kongl. Maj:ts Nådiga bref till Kammar-Collegium, angående wilkoren för indelningen af Skogstrakter till Sågwerken .. samt utwägar till förekommande af öfwersågning. SFS 1827, s. 1243. —
(II 2 a) -SÅLLA, -ning (numera bl. tillf., JGOxenstierna 5: 345 (c. 1817) osv.). tätt (o. i stor mängd) strö över l. beströ l. betäcka ((helheten av) ngt(s yta)) (med ngt kornformigt l. sönderdelat) (jfr sålla, v. 4 b); i sht förr särsk. med avs. på fientlig trupp l. befästning o. d.: utsätta för massiv beskjutning (med kulor l. projektiler o. d.); äv. dels med obj. betecknande det som strös över (jfr sålla, v. 4), dels med subj. betecknande det som strös över; äv. utvidgat l. mer l. mindre bildl., särsk. i fråga om dels ngt icke kornformigt osv. (särsk. bebyggelse l. naturformation o. d.), dels ngt abstrakt; numera i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (se slutet); jfr -hopa, -hölja 1 b, -så o. sålla över. Frön .. förwaras Winteren öfwer tils Wåren, då de .. sädas, och lindrigt nederkrattas, samt strax derpå med tunt märgelmjöl öfwersållas. Dahlman Humleg. 63 (1748). Att framrycka i galopp med artilleriet inom handgevärshåll och öfversålla fienden med små skrot, har stundom lyckats. Hazelius Förel. 431 (1839). Efterhand, medan tjäran ännu är flytande, öfversållas ett lager af i luften sönderfallen fin kalk. Rothstein Byggn. 511 (1859). Derefter öfversållas körbanan med groft stridt grus. NF 5: 941 (1882). Landsbygdens öfversållande med ett möjligast tätt nät af järnvägsförenade fabriksorter. Steffen BrittStröft. 97 (1895). De otaliga öar och holmar, som öfversålla sjöns yta. SD(A) 1902, nr 299, s. 2. Den ljuva aningen om en kärlek som översållade den mörka jorden med lysande guldstoft. Krusenstjerna Fatt. 4: 532 (1938). särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; särsk. (med viss anslutning till över II 8): (över)full l. övertäckt; överhopad l. belamrad; särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. med l. av, angivande det varmed ngt (äv. ngn) är bestrött (beströdd) l. betäckt; jfr -strö b o. översätta 2. Arbetsrummet var översållat av böcker. Texten är översållad med liknelser och metaforer. Med stjernor öfversållad / var manteln, rik och fin. Tegnér (TegnS) 4: 78 (1824). Vid hans sida red fadrens lifknekt, den af ärr öfversållade gamle ryttaren Pekka. Topelius (SLS) 7: 250 (1856). Vid 9-tiden var hela viken utanför Svartskär öfversållad af små båtar. Carlén Köpm. 2: 316 (1860). Den tämligen jämna marken är liksom öfversållad med större eller mindre stenblock. LbFolksk. 2: 212 (1899). jfr stjärn-översållad.
Spoiler title
Spoiler content