publicerad: 2023
ÄLDRE äl4dre, adj.; komp.; superl. ÄLDST äl4st.
Ordformer
(komp. älder (-dh-) 1596–1604. äldra c. 1820. äldre (æ-) c. 1540 osv. äldren 1693. — superl. elst (-ll-) 1579–1672. äldesta, sg. best. c. 1660–1667. äldst 1541 osv. älst (-z-) 1560 osv. älster 1710–1711. ältst- i avledn. 1707 (: Landz ältsten))
Etymologi
[fsv. äldre, älzter; motsv. fd. ældre, æltst (d. ældre, ældst), fvn. ellri, ellztr, got. alþiza, alþists, fsax. aldira, eldist (mlt. elder, eldest), ffris. alder, eld(e)ra, eldest (fris. older, oldste), fht. altiro, eltiro, altisto, eltisto (mht. alter, elter, altest, eltest, t. älter, ältest(e)), feng. eldra, ieldra, eldest, ieldest (eng. elder, eldest); komp. o. superl. till det ord som föreligger i bl. a. fsax. ald (mlt. alt, olt), mnl. out (nl. oud), ffris. ald, old, fht., t. alt, feng. ald, eald (eng. old), participbildning till det ord som föreligger i fsv. ala (se ALSTER, sbst.2). — Jfr FÖRÄLDRAR, ÅLD-]
1) med jämförande bet.: som är av högre ålder (än annan); särsk. med utfört jämförelseled inlett av än; ofta motsatt: yngre. Thå war han ey äldre än på sitt tridhie åår. OPetri Kr. 123 (c. 1540). Hon swarade sig den tijden ey warit äldren än han. UUKonsP 20: 247 (1693). Han var betydligt äldre än de andra studenterna. Siwertz JoDr. 37 (1928). Då vi blir äldre, minskas linsens elasticitet (hos ögat). Bergholm Fys. 4: 36 (1957). Hans kostymer är mörka och alltid blå. Inuti dem går han en smula krökt och stelt. Som om han vore äldre än vad han egentligen är. Jörgensdotter BergDöttrar 200 (2009). — särsk.
a) ss. tillnamn, för att skilja ngn från en senare född namne (vanl. en son); särsk. i uttr. den äldre (äv. förkortat d. ä.). Uthi .. saligh erchiebiscop Lars Petri Nericiani then äldres lifstidh. RA I. 3: 88 (1593). Ehuru väl Kong Gustaf den äldre och Kong Erick hafve sig därom bemödt. RP 10: 216 (1643). Yngre Per Persson, son af torparen äldre Per Persson i Lakene och hans aflidna hustru Karin Nilsson. PT 1905, nr 128 A, s. 4. Republikanska presidenter som Ronald Reagan, George Bush d.ä. och Donald Trump har gått från att stödja aborträtten till att förorda hårdare regler. Hufvudstadsbl. 14/8 2022, s. 19.
b) (numera bl. tillf.) i sådana uttr. som vara äldre i tjänsten, ha innehaft (viss) tjänst längre. (Sv.) Han är äldre i tjensten, (eng.) He is older in the service. Widegren (1788). Ronnenkampf har oinskränkt makt längs hela järnvägen, och alla generaler äro skyldiga att lyda honom, äfven om de äro äldre i tjänsten än han. DN 1906, nr 12900 B, s. 2.
c) om ngt sakligt. Som wårt Språk .. har äldre lynne, än något det äldsta, som man nu för tiden torde känna. Brunkman SvGr. 16 (1767). Gömma vin til dess det blir äldre. Widegren (1788). Tjugufemåriga äktenskap och ännu äldre. EkonS 2: 29 (1894). På så sätt har Brämöns fiskarkapell blivit äldst i länet, äldre än Ulvöns kapell. SundsvT 21/11 2021, s. 42. — särsk. i uttr. av äldre datum, för att ange att något härstammar från ett tidigare datum l. en tidigare tidpunkt l. tidsperiod (än ngt annat); äv. i klassificerande anv. Desse (brev) äro af äldre datum, nemligen d. 11 och 15 Augusti. SthmVBl. 1776, s. 467. Torpet .. var byggt .. i början av 1900-talet. Jordkällaren var dock, enligt ägaren, av betydligt äldre datum. BoråsTidn. 24/12 2021, s. 13. Vi som har gjort lumpen minns hur vi i fält fick värma konservburkar av äldre datum. NerAlleh. 15/5 2022, s. 2.
2) ss. klassificerande komp., för att ange tillhörighet till en undergrupp som utmärks av att de (l. den l. det) som ingår i (l. utgör) denna intar övre delen på den åldersskala som gäller för den överordnade gruppen som helhet; särsk. dels i motsatsställning till yngre l. nyare, dels i uttr. äldre äldre, om de äldre av de äldre (jfr ÄLDRE-ÄLDRE); särsk. substantiverat; jfr 1 c slutet, II 1 slutet. Äldre och nyare bebyggelse. Låt tiena och stå, / för äldre och äldst. Wivallius Dikt. 100 (c. 1643). Ehn Äldres Rådh åthlÿda, / Mån gagn och godt betÿda. Celsius Ordspr. 2: 1 (1709). Then, som annan, yngre eller äldre, budit, trugadt, intaldt eller lockadt sådan gierning at giöra. JB 13: 4 (Lag 1734). Äldre stockholmare minnas nog en besynnerlig tingest .. det var en qvarn med sex vingar, hvilken .. kallades benmjölsqvarn. Strindberg NRik. 60 (1882). Ta hand om sina äldre. VLäkarb. 454 (1982). Det gäller .. att vårda äldre värdefulla byggnader och miljöer. JönkP 29/8 2022, s. 14. De styrande politikerna i regionen .. vet förhoppningsvis också att andelen äldre äldre, det vill säga 80 år och äldre, ökar .. i landet. Ljusnan 14/7 2022, s. 3. — jfr YNGRE-ÄLDRE. — särsk.
a) (i Finl.) ss. attribut i yrkesbenämning o. d., för att ange högre grad l. ställning baserat på tjänsteår (med tanke på att en äldre person vanl. har fler tjänsteår). (Han utnämndes) 1898 till äldre lärare i teknisk och analytisk mekanik vid polytekniska institutet. FinBiogrHb. 2154 (1903). Äldre elmontör till elsektionen vid driftavdelningens underhållsbyrå. Hufvudstadsbl. 1/3 1989, s. 24. Jag tror inte att Riikonen riktigt vet vad han talar om, säger äldre konstapel Hans-Peter Lindgren. Borgåbl. 28/7 1994, s. 4.
b) för att ange att ngn l. ngt existerade l. ngt ägde rum vid l. hänför sig till tillfälle l. tidsperiod mer l. mindre långt tillbaka i tiden; särsk. i förb. med tid. Den äldre och yngre fornsvenskan. Sveriges äldre historia. (Eng.) A prior Engagement, (sv.) förut giordt, äldre aftal. Serenius Uu 1 b (1734). Med det äldre Sverige mena vi här Gustavernas och Carlarnes. Geijer I. 6: 254 (1840). De äldre vetenskapsmännen ända sedan antiken hade själva varit levande encyklopedier. Sylwan EurLittH 1: 358 (1910). I en kort historisk tillbakablick erinrade exempelvis Ivar Strahl om att man i äldre tid hade hävdat medborgarnas frihet genom att upptäcka och befästa naturliga rättigheter. Östling NazSensm. 189 (2008). Nu är han anhållen för inbrott och stöld och även äldre stölder. HudiksvT 24/11 2021, s. 5.
c) i förb. med ord betecknande dagar l. år, för att ange den del av livet då ngn är mer l. mindre gammal; särsk. i uttr. på äldre dagar. (Eng.) In elder years, (sv.) i äldre åren. Serenius Q 3 b (1734). Månge försumma med flit att sörja för sina äldre dagar. Franzén Pred. 5: 233 (1845). På äldre dagar har jag från honom haft ett par bref. De Geer Minn. 1: 34 (1892).
3) ss. absolut komp.: som är av tämligen hög ålder. De bodde ett tag i en äldre radhuslänga. En godlynt och treflig äldre man. Carlén Klein 44 (1861). Det var en sköterska med i vagnen, ett äldre stadigt fruntimmer. Siwertz Fribilj. 11 (1943). Hon kom genom höstdimmorna på sin cykel, en äldre kvinna, omkring femtio. Tunström Tjuven 212 (1986). Ett äldre par gick in genom kyrkporten. Stensdotter ArnesKiosk 331 (2004).
1) med jämförande bet.: som är av högst ålder; särsk. med utfört jämförelseled inlett med prep. av (äv. bland) l. i o. med styrt led betecknande (medlemmar i) grupp som jämförelsen avser; ofta motsatt: yngst; äv. dels oeg., om den mest mångåriga av det slag som anges med huvudordet (jfr ÅLDER, sbst.1 2), dels i fråga om tjänstegrad (se slutet). Min äldsta vän. Tå sadhe then äldsta til then yngsta (av systrarna), Wor fadher är gammal och ingen man är meer på iordenne, som til oss jngå kan. 1Mos. 19: 31 (Bib. 1541). The äldsta af våra Svenska Chrönikor. LPetri Kr. 5 (1559). Then äldste, rätte och oförrandrede Ausburgiske confession. RA I. 3: 87 (1593). Denne officer, som war äldst bland General-Lieutenanterne, war en Broder af Ärke-Biskopen i Canterbury. PT 4/3 1776, s. 2. Den älsta muren kring Romuli Rom. Ljunggren Resa 28 (1871). För två dagar sedan förberedde hon faderns hädanfärd, den sista av föräldrarna, och hon hade börjat ställa in sig på hur det skulle bli att vara äldst i familjen. Wahlberg FrusLiv 238 (2003). — jfr FORN-, NÄST-, UR-ÄLDST. — särsk. mer l. mindre motsv. I 2, i fråga om befattning, för att ange hög(sta) grad l. ställning; i sht oeg. (varvid hög ålder förknippas med auktoritet l. yrkesskicklighet l. högt antal tjänsteår o. d.). Att .. (kanslern) med the älste secreterer hafve thet daglige secretet, såsom och richsens handlinger uti förvaringh. RA I. 3: 170 (1593). Yngste fänriken gick alltid ut på ett landtregemente som äldste löjtnant. Hultin Minn. 17 (1872). (Han blev) slutligen 1898 älste president vid appellationsdomstolen i rikshufvudstaden. FinBiogrHb. 2512 (1905). Äldste chef benämnes inom svenska flottan den till tjänsteställningen främste bland cheferna över flera på en plats varande fartygsförband eller fartyg. SohlmanSjölex. (1955).
2) [utgående från 1 slutet] i substantivisk anv., i sht (o. numera bl.) i sg. best. l. pl., om (l. ss. titel för) person som i kraft av hög(st) ålder (o. därmed åtföljande omdömesgillhet o. erfarenhet o. d.) intar upphöjd ställning i yrkesgrupp l. församling l. institution o. d., nestor (se d. o. 1), senior (se SENIOR, adj., sbst.1 II 1); äv. oeg., om person som mer l. mindre utan hänsyn till ålder innehar sådan hög ställning; jfr ÄLDSTE. På the stolar såto fyra och tiwghu Äldste. Upp. 4: 4 (Bib. 1541). Tw skalt gå til stadzens elst och fromme / Och bidh them, at the hijt til mig komme. Holof. 29 (c. 1580). Den Wollogdiska suiten, hvilken ryttmäster Liwenstång af Smålands cavall. var den äldste före. HH 24: 182 (1711). Willjandes Magistraten fördenskull att stadzens Tolf Äldste ofördröjel. skohla samman träda. VRP 30/3 1726. Ligger moder ihiäl barn sitt; .. å Landet ransakes (därom) af Presten och soknens äldsta i soknestufwun. MB 30: 2 (Lag 1734). Det är även de äldste som avkunnar eventuell dom (i samfundet). AB 24/5 2022, s. 4. — FEMTIO-ÄLDST o. FÖRSAMLINGS-, RIKS-, STATS-ÄLDSTE.
3) för att ange att ngn l. ngt existerade l. ngt ägde rum vid l. hänför sig till l. härrör från tillfälle l. tid l. tidsperiod som ligger mycket långt tillbaka i tiden l. längst tillbaka i tidrymd som framgår av sammanhanget. Min äldsta vän. I samma mening talte (Pythagoras o. Platon) .. och flere the äldste Philosophi, om then odödelige Menniskiones Siäl. Stiernhielm Arch. A 2 b (1644). (Sedan Upplandslagen antagits) rättade man sig i the öfriga Swea och Giötha landsändar efter theras enskylta och uti äldsta hednatider yrkade Lagar. Lag 1734, Föret. s. 3. De äldste kristne. Hahr ArkitH 138 (1902). Några av de äldsta fynden av hundar är lerfiguriner som påträffats i Irak och daterats till ca 6500 f.Kr. TioHundar 114 (2009). — särsk. (†) ss. adv. Ey något drik-lijkt Gull, som älst så högt berömmes. Lucidor (SVS) 218 (1671; uppl. 1997). Också äro de äldst upptecknade sagorna de mest tillförlitliga. Holmberg Nordb. 384 (1854). Denne, Magnus Rönnow, var en ganska egendomlig personlighet. Han hade äldst varit translator regius i kansliet. Schück VittA 4: 9 (1935).
Ssgr (i allm. till I 2): ÄLDRE-AKUT. mottagning för akuta sjukdomsfall inrättad för äldre. Erfarenheterna från centrala Stockholms sjukvårdsområde .. kommer att ligga till grund för övriga äldreakuter. DN 21/8 1992, s. D1. —
-BOENDE. (kommunalt) boende särskilt inrättat för äldre o. innefattande vård o. omsorg. GbgP 27/3 1980, s. 35. Sammanlagt sökte 447 personer plats i olika former av äldreboende vid årsskiftet. GbgP 10/1 1995, s. 8. —
-CENTER. jfr -centrum o. åldrings-center. GbgP 27/5 1979, s. 9. Han togs emot av syster Alice som visserligen log vänligt, men som också sög livslusten ur Allan i presentationen av äldrecentrets alla regler. Jonasson Hundraår. 386 (2009). —
-CENTRUM. anläggning rymmande boende o. gemensamma lokaler för äldre; äv. om centrum för äldreforskning; jfr -center o. åldrings-centrum. AB 26/11 1979, s. 14. Ett äldrecentrum för forskning och utvecklingsarbete kring problem som berör äldre skall inrättas på den tomt där S:t Eriks sjukhus nu ligger. SvD 24/6 1985, s. 13. Rosendala äldrecentrum, ett stort boende med ett flertal avdelningar. JönkP 14/12 2019, 1: 51. —
-FORSKNING. forskning om (livsbetingelser o. hälsa o. d. hos) äldre; jfr ålders-forskning. En viss 60-åring kan klara ett arbete avpassat för ungdomar bättre än en viss 40-åring. Detta är en av erfarenheterna av äldreforskningen som man bör dra praktisk nytta av. DN 6/3 1968, s. 20. —
-FRÅGA. fråga (se fråga, sbst. 3) som rör äldre, i sht i pl. Äldrefrågorna bör behandlas och diskuteras likaväl i förskolan och ungdomsgården som i pensionärsklubben. DN 5/11 1975, s. 17. —
-LAG. lag som i första hand berör äldre; särsk. (förr) om lagstiftning som avsåg att skydda äldre på arbetsmarknaden. GHT 3/12 1971, s. 10. De två s k äldrelagarna, som skall öka anställningstryggheten för äldre arbetskraft. DN 25/2 1972, s. 18. Det behövs en helt ny äldrelag som föreskriver hur kommunerna skall (bedriva äldrevård). VestmLT 10/8 2018, 2: 18. —
-LOTS. om person som vägleder vårdsökande äldre. NerAlleh. 21/12 2004, s. 4. Alla äldre med stora behov ska få en särskild äldrelots. DN 4/1 2009, s. 11. —
-MINISTER. minister (se d. o. 3 a) med ansvar för frågor som rör äldre. En äldreminister skulle göra mycket för att åstadkomma en efterlängtad förbättring. GbgP 14/12 1987, s. 2. —
-OMBUDSMAN~102, äv. ~200. ombudsman som bevakar äldres intressen (i offentlig verksamhet). Expressen 24/11 1986, s. 30. För att slå vakt om de årsrikas behov och rättigheter lovade vi i valet 2018 att införa en äldreombudsman. NorrtT 13/6 2022, s. 12. —
-OMSORG~02 l. ~20. omsorg (se d. o. 1 b) om äldre (innefattande personlig omvårdnad l. boende- l. hälsovårdsinsatser o. d.); ofta i sg. best.; jfr -vård. Enbart statens satsningar på äldreomsorgen har mer än tredubblats .. de senaste sex åren. DN 12/5 1970, s. 2. —
-SERVICE. service som (gm hembesök) ges till äldre. GHT 9/12 1970, s. 4. Strävan att aktivera den äldres egna resurser måste ingå som ett viktigt moment i all äldreservice. Esping o. Carlsund Samh. 215 (1978). —
-SJUKVÅRD~02 l. ~20. sjukvård inrättad för l. riktad till äldre. SvD 20/11 1976, s. 4. Ingen vet i dag hur det växande behovet av äldresjukvård skall finansieras. GbgP 16/6 1977, s. 7. —
-STÖD. stöd (se stöd, sbst.1 4) till äldre; särsk. (förr) om arbetsmarknadsstöd till arbetslösa äldre o. till företag som anställde äldre. Det nya äldrestödet har lett till att fler arbetslösa anmält sig till (arbets)förmedlingen. DN 21/8 1968, s. 4. Det nyinrättade äldrestödet, som förlänger arbetslöshetsskyddet för den äldre arbetskraften. DN 24/6 1970, s. 7. —
-VÅRD. äldreomsorg; ofta i sg. best. GHT 13/8 1964, s. 1. Trots att Inspektionen för vård och omsorg år efter år rapporterat om bristerna i äldrevården kvarstår de. NorrbK 15/11 2021, s. 19. —
(I 1) -ÄLDRE. äldre äldre (se äldre I 2). Jag hoppas att de äldreäldre, som redan nu är oroade av kommuners och landstings iver att snåla, inte såg programmet. DN 23/4 1981, s. 70.
Avledn.: ÄLDSTE, m.//ig. [substantivering av m. sg. best. l. pl. i substantivisk anv.] till II 2, om person som i kraft av hög(st) ålder (o. därmed åtföljande omdömesgillhet o. erfarenhet o. d.) intar upphöjd ställning i yrkesgrupp l. församling l. institution o. d. He(n)nes man är prijsat j portomen, tå han sitter när landzens elstar. SalOrdspr. 31: 23 (öv. 1536). ”Huru styr en dit?” ville äldsten veta. Högberg Vred. 3: 131 (1906). Hade man inga pengar och var man inte äldsten i familjen så man fick ärva gården var det inte lätt. SvD(A) 13/9 1953, s. 19.
Spoiler title
Spoiler content