publicerad: 2023
ÄLTA äl3ta2, v.2 -ade (SalOrdspr. 30: 33 (öv. 1536) osv.) ((†) pr. sg. -er Teitt Klag. 21 (1556), Swedberg Ordab. (1725); pr. sg. pass. -es Linné Ungd. 2: 124 (1732), Kulturen 1951, s. 38; ipf. -te G1R 6: 233 (1529), NVedboDomb. Sommart. 1698). vbalsbst. -AN (†, UHiärne (SVS) 149 (1664)), -ANDE, -ING (†, SörmlH 16: 114 (1591)), -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (†, VGR 1802 (: lerälterska)).
Ordformer
(elt- (-th-, -tt-) c. 1535–1681. ält- (æ-, äh-, -ll-, -th-, -tt-) 1529 osv.)
Etymologi
[fsv. älta; jfr fd., d. ælte, fvn. elta (nor. elte); möjl. i avljudsförh. till stammen i ILL, adj. — Jfr ÄLTA, sbst.1, 2]
1) (†) förfölja l. jaga (ngn, äv. djur); äv.: pressa (ngn att göra ngt); särsk. i förb. med prep. (i)från, i fråga om att dels fördriva ngn, dels pressa ngn att avstå ngt; äv. utan obj.; äv. bildl., om inre maning, närmande sig l. övergående i bet.: egga; jfr DRIVA, v.2 1 (c), 8, 32 d. Klagemåll i huilke the .. klage wtöffwer eder atj älthä thom i frå theris rätt. G1R 6: 233 (1529). Dömdes Oloff Iönsson .. för han elthe Per Oloffsson påå kirka veeg .. ock slog Per Oloffsson med en öxxe hammar. BtFinlH 2: 13 (1538). Att man medh saden suik, falskheet och osanning skall wele älte och skilie sin herre och konung .. ifrån sitt arf rijke. RA I. 4: 781 (1598). Konung Göthe war farin på jakt .. och blef strax warse een wacker Hiort .. och älter Diwret medh största enträgenheet, alt så lenge dagen räkte. Verelius Gothr. 2 (1664). En eldstark drifwandes anda / .. yrker och ältar och drar till heder och ära. Stiernhielm o. Columbus (SVS) 9 (1669). Laga at du mer älter honom (dvs. fordringsägaren) at afhämta sin betalning, än han skall nödgas fordra tig. Hermelin DuFour E 7 a (1683). Serenius (1741).
2) gm långvarig knådning l. pressning l. trampning l. omrörning (grundligt) bearbeta (ngt, särsk. jord o. d.) (i syfte att ge detta tät l. homogen konsistens l. struktur); äv.: gm knådning osv. dels blanda in (ngt) (i ngt), dels framställa (ngt) (av ngt); äv. dels med refl. indirekt obj., dels utan obj., särsk. allmännare: arbeta hårt, slita (se d. o. 10). SalOrdspr. 30: 33 (öv. 1536). Milde Konung, Sverges Far, / Ålderman för krönta Hjeltar, / Himlens Ögsten, dens Försvar, / Som i tröga lyckan ältar. 3SAH 15: 360 (c. 1745). Barnen sig en båll af snö med händren älta. Kolmodin QvSp. 2: 324 (1750). Så mycket sig giöra låter, måste jorden wara gran(n) och wäl ältad. Salander Gårdsf. 283 (1758). Älta murbruk. Sundén (1892). Gyttjan är en i sitt ursprungliga, fuktiga tillstånd brungrå eller gröngrå jordart, som i motsats till lera icke låter älta sig. Uppl. 1: 52 (1901). Kvinnorna satt framför lerkojornas öppningar och ältade strån i spillningen och bakade ut smeten i kokakor som lades på tork i solen. Ruin SjunknH 141 (1956). — jfr IN-, MASKIN-, NED-, SAM-, SAMMAN-ÄLTA. — särsk.
a) med avs. på lera; särsk. i fråga om tillverkning av tegel (jfr BRÅKA, v. 2 b); förr äv.: stampa samman till (vatten)tät massa, puddla (se d. o. 1) (ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om produkten). Serenius Ppp 3 b (1734). Lagom blöt och jämt ältad lera. Garney Masmäst. 14 (1791). På detta sätt tillverkas med 2 man, som älta massan, 1, som transporterar den till formbordet, 1, som gör bollarne, 1 formare .. (m. fl.) 10–12 tusen (tegel)sten per dag. TT 1871, s. 339. Till utestängande af vatten, som öfver otät grund framrinner i bäckar, brukas .. att anbringa en ”ältning” å deras väggar och botten. Wetterdal Grufbr. 290 (1878).
b) med avs. på deg: knåda. Sahlstedt (1773). Degen ältas i ett stort baktråg och nytt mjöl tas med slev ur en stor mjölsäck. Kulturen 1985, s. 74.
c) (numera bl. ngn gg) med avs. på torv; särsk. i fråga om beredning av bränntorv; jfr BRÅKA, v. 2 c. Uti ringbanen, som .. (oxarna) gå, lägges .. (utöver gödsel) allehanda torf och jord, som genom trampningen ältas i ungefärl. 8 dar. Barchæus LandthHall. 19 (1773). Inte bara upptagningen mekaniserades utan torven utsattes sedan för en mekanisk beredning s. k. ältning. De Geer SvNatRiked. 2: 304 (1950).
d) med avs. på nykärnat smör: (fördela salt i o.) avlägsna kvarvarande kärnmjölk o. vatten ur. Strö .. lagom salt derpå, hwarmed det wäl ältas. Wåhlin LbLandth. 77 (1804). (Man bör) komma ihåg att smöret aldrig får knådas eller gnidas, utan pressas eller tryckas ut, hopvikas och åter pressas, hvilket är hvad man kallar älta. Langlet Husm. 783 (1884). Det utkernade smöret behandlas först uti en centrifug för borttagande af en del kernmjölk och ältas derefter på en roterande ältmaskin. LAHT 1900, s. 280. Första ältningen av smöret skedde för hand i ett stort tråg, där smöret lades efter sköljningen. Ericson MejM 120 (1929).
3) [eg. bildl. anv. av 2] (utom i b numera mindre br.) upprepat l. oupphörligt bearbeta (ngt abstrakt); äv. utan obj. Wincentius Lunge, gjorde et med Erke-Biskopen .. (mot den evangeliska läran), skönt de annars sins emellan ältade en gammal owänskap. Celsius G1 1: 265 (1746). Om .. (vetenskaperna) icke någon gång blefve uplifvade af snillen, som hafva hug och dristighet at älta dem. Cronstedt ÅmVetA 1760, s. 11. Skvallret gick och malde, blandade och ältade som en krukmakare, formade och härdade på mångahanda vis. Gyllensten Grott. 186 (1973). — särsk.
a) (†) i fråga om ä. föreställningar om hur sjukdom (hos barn) uppstår l. yttrar sig l. botas, särsk. i anv. som utgår från tanken att sjukdom uppstår hos ngn gm att denne upprepat o. intensivt önskar sig ngt. At barnen ibland skole älta på kohl, ibland på eld, ibland på gräs, ibland på watn .. thet förstår jag aldeles intet. Lindestolpe Fross. 37 (1717). Ältfrossan botas genom att älta. Landsm. 2: LI (1883). Den första frossan, som uppträder hos barn, kallas ”ältfrossa” eller ”älta”. Man tror nämligen, att denna sjukdom framkallas däraf, att barnet ”ältar” (önskar) sig något, det vet dock icke själft hvad. Får barnet det efterlängtade, så ger sig sjukdomen. Landsm. VII. 9: 32 (1890).
b) (fullt br.) upprepat osv. tänka igenom l. grubbla över (ngt, särsk. tidigare händelse o. d.) (jfr IDISSLA 2 a); äv. dels: upprepat osv. diskutera l. dryfta (ngt, särsk. problem l. fråga), dels: upprepat osv. säga (ngt) (jfr IDISSLA 2 b); särsk. med negativ innebörd, med tanken på att ingen lösning nås; förr särsk. i uttr. älta och välta (se VÄLTA, v.1 II 1); äv. med obj. ersatt av prep.-förb., särsk. (o. i sht) inledd av om. Sedde ting förgiätas, medan en tancka förswinner, så snart man täncker på något annat, med mindre the ältas genom minnets tilhielp. Richardson Krigsv. 1: 20 (1738). Lagman Blom .. befarade, att man så länge ältade om constitution för riket, tills man sluteligen fick en constitution utan rike. HH XXV. 2: 25 (1809). De ältade och tuggade, bytte ståndpunkter och åsikter, icke mäktande fatta ett beslut. Strindberg NSvÖ 2: 71 (1906). Under ändlösa timmar ältade Erik Nordin sina bekymmer. Hedberg Räkn. 83 (1932). Ibland var det svårt att hitta på något och jag tyckte jag ältade de gamla fraserna om pressen och öppenhet. Tingsten Liv 3: 249 (1963).
Särsk. förb. (till 2): ÄLTA IHOP04, äv. HOP4, förr äv. TILLHOPA. gm ältning sammanblanda l. ge önskad konsistens åt (ngt); äv. dels abs., dels refl.: sammanblandas l. övergå i homogen konsistens; äv. bildl. Man må taga Groobladzfröö, Wildsenapfröö, Hweetemiöl och Honung, och älta them tilhopa, som en deeg. Månsson Åderlåt. 35 (1642). Försöker man att i rifskål direkt pulverisera det hela så älta de flesta superfosfater ihop sig till en gröt. TT 1877, s. 93. Under långa tider har den mytologiska fantasin tagits i anspråk för att jämka, stuva om, älta ihop. DN 29/12 1983, s. 4.
Ssgr (till 2; numera bl. i skildring av ä. förh.): A: (2 d) ÄLT-APPARAT. smörältningsapparat; jfr -maskin. FaluKurir. 19/7 1901, s. 2. —
(2 d) -BORD. (förr) bord (se bord, sbst.1 5 d) för ältning; jfr -bräde o. smörältnings-bord. Slutligen ältas smöret på ett vanligt ältbord, tills all afrinnande lake aflägsnats. LAHT 1885, s. 113. —
(2 d) -BRÄDE. (förr) bräde (se d. o. 2) för ältning; jfr -bord. (De outbildade mejeriarbeterskorna) utarbeta icke hvar droppe af kernmjölken med tillhjelp af ett ältbräde. SD 17/11 1879, s. 3. —
-MASKIN. ältningsmaskin; särsk. till 2 d (jfr -apparat o. smörältnings-maskin); jfr -verk. TT 1874, s. 202. Smöret bearbetas numera nästan uteslutande på ältmaskiner, hvilka började begagnas här i landet 1872. SvLoF 521 (1901). —
(2 c) -TORV. torv (se torv, sbst.1 2) beredd gm ältning. AB 25/1 1870, s. 3. (Torven kan söndermalas) i ett ältverk under riklig tillsättning av vatten, varefter torvmassan gjutes i formar för att torka på fältet (älttorv). SvIndustri 236 (1936). jfr maskin-älttorv. —
-VERK. verk (se verk, sbst.1 4) för ältning; särsk. (o. i sht) till 2 c; jfr -maskin. Sehmann FrSvOrdb. 263 (1842). För (älttorvs) framställande användas äfven på många håll maskiner – s. k. ältverk – drifna medelst hästvandring eller motorkraft. LfF 1913, s. 166. —
(2 a) -VÄGG. (†) vägg av l. tätad med (vattentät) stampad lera. För att leda drifvattnet till Grufvefälten, anlades en bank eller ältvägg tvärtöfver gamla vattendraget. JernkA 1824, s. 62. Auerbach (1916).
B (till 2 a; †): ÄLTE-KLUBBA. lerklubba. VDR 1684, s. 438. En Lerältas, 4 älteklubbors och lerbaljors förfärdigande. VDAkt. 1800, nr 337. —
-LAG. om anordning för ältning; jfr lag, sbst.3 3, o. ler-tramp. VDR 1679, s. 355. 3 st Botten Tillior till dhen lilla Ältelagen. VDR 1684, s. 438.
C: ÄLTNINGS-MASKIN. maskin varmed ältning utfördes; jfr ältare 2 o. ält-maskin. GHT 19/11 1869, s. 2. Det vanligaste förfaringssättet vid formningen är att leran från lertaget föres direkt till en ältningsmaskin. HantvB I. 4: 7 (1936). jfr deg-ältningsmaskin.
Avledn.: ÄLTARE, om person m.//ig., om sak r. l. m.
1) (förr) till 2: (mans)person som yrkesmässigt utför ältning. Juslenius 415 (1745). Ältare (choklad). NordYrkesklassif. 279 (1978). jfr ler-ältare.
3) till 3 b: person som ältar l. brukar älta. Om (förf.) Thomas Bernhard .. handlade en understreckare .. där Kay Glans skildrade denne tröstlöshetens envetne ältare. SvD 18/8 1986, s. 12.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content