SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2021  
ÅSYN å3~sy2n, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. (numera bl. tillf., i bet. 3) -er (Weise 308 (1697) osv.) ((†) -or G1R 4: 26 (1527)).
Ordformer
(aasynor, pl. 1527. åsyn (aa-, -yh-, -yy-) 1526 osv. åsyna, efter prep. c. 1550. åsyno, efter prep. 1559)
Etymologi
[fsv. asyn; jfr fd. åsjun (d., nor. bm. åsyn), fvn. ásýn, ásjón (nor. nn. åsyn); ssg av Å, prep. o. adv.2, o. SYN, sbst.2 — Jfr ANSIKTE, ÅSYNA, adj.]
1) om betraktande (se d. o. 2) l. beskådande (se d. o. 1) (av ngn l. ngt), ofta med mer l. mindre framträdande tanke på dels det område som utgör betraktarens synfält, dels dennes närvaro l. granskande blick; särsk. (o. i sht) i sådana uttr. som i ngns åsyn (jfr b), (allt) under ngns (granskande) betraktande l. i ngns synfält l. närvaro o. d., ur l. från ngns åsyn, bort från ngns (granskande) betraktande l. närvaro l. ut ur ngns synfält; jfr ÅSKÅDNING 1. Försvinn ur min åsyn! (Jesus) wort .. j theres åsyn vptaghen j höghde(n). Apg. 1: 9 (NT 1526). Vthi hela Israels församblings åsyyn. LPetri Sir. 50: 13 (1561). Then gode wind, igenom hwars bistånd the förmente snart komma vtu Staden Algiers åsyn, och obehindrat kunna inhämta öhn Majorca. Humbla Landcr. 312 (1740). Alt sedan du, min lust, ifrån min åsyn wek, / Har ingen jordisk lust mit sinne mer intagit. Nordenflycht QT 1745, s. 6. Ehuru hon .. är mera lik ett troll än en människja ock efter min gamla tanka endast tjänlig att föras omkring till åsyn på landtmarknader. JGOxenstierna Dagb. 85 (1770). (De två grupperna av intagna får) aldrig wistas i hwarandras åsyn och än mindre med hwarandra samtala. SPF 1829, s. 584. De två turturduvorna är ingalunda diskreta, utan hånglar glatt i allas åsyn. SvD 20/1 2017, s. 27. — särsk.
a) (†) närmande sig l. övergående i bet.: blick; jfr 3. Men Herren seer öfwer heela Jordens Båll, i en åsyn, såsom sin Fotepall. Rosenhane FörklDav. 60 (1666, 1680). På et älskadt land en nådig åsyn vände. VitterhNöj. 3: 3 (1772). Hvad som först tilldrog sig min åsyn, var ett af Dürer .. måladt Kejsarpar. Atterbom Minn. 210 (1817).
b) mer l. mindre bildl.; förr särsk. i uttr. i ngns åsyn (jfr huvudmom.), enligt ngns förmenande l. i ngns ögon. (Den som tror på evangeliet ska) warda ther medt rettferdigh recknatt i Gudz åsyn. KOF 1: 187 (1575); möjl. till huvudmom. På thet wi .. måge såsom i åsyn .. hafwa, huru wåre och riksens saker stå. Gustaf II Adolf 208 (1624). Jag törs intet säja, at ganska många af wårt Fruentimmers wackra näsor äro bewäpnade med desza machiner (dvs. en sorts glasögon), ty då skulle jag i deras åsyn snart bli wärre, än alt annat. Dalin Arg. 1: 87 (1754). Med själens fria, oförvirrade blick älske vi att .. i en samlad åsyn uppfatta de vördnadsvärda drag (hos den bortgångne), som förevigat sitt intryck i våra hjertan. 2SAH 11: 276 (1824).
2) (†) syn (se SYN, sbst.2 2) l. besiktning o. d. Setthie wij for:ne wragh wtij en rethgaangh och lagligh aasyn om thet stötthe och bergath warth paa worth Suerigis riikitz eller danmarkis grwndh. G1R 3: 77 (1526). Permesbreff lyendis paa nogra aasynor emellom haallandh och vesthergöthlandh bådhe tijl landh och vatn. G1R 4: 26 (1527).
3) om synintryck l. framträdande för blicken vid betraktandet av ngn l. ngt, anblick; särsk. i sådana uttr. som dels vid åsyn(en) av, vid anblicken av, dels blotta åsynen, i fråga om att endast anblicken behövs l. är nödvändig för ngt som framgår av sammanhanget; förr särsk. (i fråga om ngts yttre) närmande sig l. övergående i bet.: utseende l. uppsyn l. min (särsk. i uttr. till åsyn); i vissa språkprov utan klar avgränsning från 1. Therföre haffuer och Gudh j öffuerheetenes ansichte och åsyn ordnat wördan och fruchtan. PPGothus Und. E 6 b (1590). Han war deyelig til åsyn. Verelius Gothr. 19 (1664). (De) suto .. alla för sig, och giorde sura Åsyner. Weise 308 (1697). Alléer, bakom hvilka synas vackra stenhus, som mellan trädens grönska gåfvo en angenäm åsyn. Linnerhielm 1Br. 11 (1787, 1797). Skalden uppföddes i hennes (dvs. naturens) sköte: hennes fägring var hans första åsyn. JGOxenstierna 2: 10 (1806). Man hurrade och skrek allt vad man förmådde och hugnades med majestäternas åsyn. Lagergren Minn. 4: 166 (1925). (Broderimotiven) låter vårt öga tåras vid åsynen av fader- och moderlösa barn eller kommer vårt hjärta att klappa för ädla riddare. Kulturen 1950, s. 20. Blotta åsynen av honom förpestar allt. Arbetarbl. 31/8 2019, s. 26.
Spoiler title
Spoiler content