publicerad: 2021
ÅTRA å3tra2, v. -ade ((†) pr. sg. -er KKD 7: 40 (1703); sup. -et 2SthmTb. 7: 388 (1587)); förr äv. ÅTRAS, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -ING (numera bl. tillf., Stiernhielm Fateb. E 3 a (1643) osv.).
Ordformer
(åtr- (-th-) 1561 osv. åttr- 1587–1703. -a 1561 osv. -as 1572–1690)
Etymologi
[fsv. atra, atras; jfr fvn. aptra (nor. attre), flytta l. ta tillbaka m. m., refl.: ångra sig m. m.; till ÅTER]
A. i fråga om ändrad hållning l. ånger o. d.
1) (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) ta tillbaka l. återkalla l. inte fullfölja (ngt); ngn gg äv. närmande sig l. övergående i bet.: känna sig ångerfull för (gjord gärning); jfr ÅNGRA 1. Genom .. (Herrens) munz ord åtrades wåghen (i Jordan). LPetri Sir. 39: 17 (1561). Att seden Hans haff(we)r begÿnt tale vpå sa(m)me hus, haff(w)e för(nämpn)de brödre åttret sitt köp och wele sielff(w)e beholle husett. SthmTb. 7: 388 (1587). Wela J då köpet skal gå tillbaka, K. M:tz handh och Segel ryggias och åtras. RARP 4: 428 (1650). Dher öfwer Herr Borgmestaren blef otåligh, att han sina ordh wille åtra och igenkalla. VRP 1699, s. 441. (Han) svarade .. att han vid sitt inträde i krigstjenst gjort fäderneslandet ett fritt offer af sitt hufvud. Det åtrade han nu icke. Adlerbeth Ant. 1: 16 (c. 1792). Den som åtrar hvad han velat / Och ändrar föresats för nya infall. Lidforss Dante I. 1: 8 (1902).
2) (numera bl. ngt ålderdomligt) refl.: ändra l. ångra sig (med avseende på beslut l. avsikt o. d.); förr äv. ss. dep. (se slutet). Yterligare meente David, att Leonard kan icke neka sigh ju hafwa hafft i sinne att resa till Malmöö, men sedan gaff Leonard åth Brohme ett breff till skepparen, och åtrade sigh. HalmstDomb. 1: 10 (1681). Jagh sehr att fogden i Bärgia åttrer sigh om Wlfvarph och icke [vill] hålla kiöph. KKD 7: 40 (1703). Vid bättre eftersinnande åtrade sig Brelin och skref till Gustaf Lagerbjelke för att urskulda sig. Montgomery-Silfverstolpe Mem. 1: 216 (1799). Följande dagen åtrade han sig, befalte aktionens fortgång. Trolle-Wachtmeister 1: 160 (1809). Vore inte vi begge .. sams om, att en gång bli man och hustru, så – vet du Erik – jag tror nästan, att jag åtra’ mej. Böttiger 3: 67 (1858). När hon kom i Paulinas närhet syntes hon åtra sig. Ahlin NattMarkn. 318 (1957). — särsk. (†) ss. dep.; ngn gg utan klar avgränsning från 1 i pass. (o. med avs. på person), övergående i bet.: hållas tillbaka o. d. Hielp att iagh icke åtras (igenom Menniskornes stoora Otacksamhet) till att göra allaman gått. PJGothus Böön. T 6 b (1572). Peder i Walinge och Thomas klockare toge sine hansker igen och åthrades, når the såsom the andre förmante och warnede blefue, att the skulle sigh wäll föresee. SörmlH 16: 61 (1596). Androg Mickel Johanssons hustru i Öie, huru Olof Antissons Son i Spilböl tagit på ock åtras med sitt giftermål, som han med witne ock gåfwor stadfäst med dess dotter Sara. Norrl. 8: 34 (1690).
3) (†) (visa sin ånger gm att) tillhandahålla (skadelidande o. d.) bot för (skada o. d.). Finnes de betiente .. försummelige, skole the .. effter Laga ransakning och bewijs åttra wederbörande all den skada, som af deras försummelse föllja kan. Stiernman Com. 3: 885 (1671).
B.
4) (†) svara l. genmäla (ngt). Jag åtrade mig vara nöjd med hans dom. 3SAH 28: 185 (1740). Lär oss .. sättet at förvara .. (en god hustru) sådan .. Förvara henne sådan! åtrade vår förre taleman. Wallenberg (SVS) 2: 142 (1771; uppl. 1998).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content