publicerad: 2023
ÖKA ø3ka2, v. -ade (OPetri Kr. 7 (c. 1540: ökar, pr.) osv.), förr äv. öker, ökte, ökt, ökt (G1R 27: 81 (1557: öcht, sup.), Östergren (1971)); äv. ÖKAS ø3kas2, v. dep. -ades (RARP 2: 214 (1636: ökas, pr.), osv.), förr äv. öks l. ökes, öktes, ökts (Berchelt PestOrs. B 3 a (1589: ökes, pr. sg.), SAOL (1900)) ((†) pr. sg. pass. l. dep. -s DA 26/7 1770, s. 1 (i vers), Risberg Prop. 49 (1905; i vers). -es G1R 26: 599 (1556: tilökes), SöderköpP 13/1 1891, s. 1). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Helsingius Oo 3 b (1587), Strinnholm Hist. 2: 424 (1836: ökelsedag)), -NING.
Ordformer
(öcht, sup. o. p. pf. 1557–1617. öck- 1543–1681. ök- 1529 osv. -a c. 1540 osv. -as 1589 osv. -ia 1630–1729. -ias 1658)
Etymologi
[fsv. öka, ökia, ök(i)as, ök(i)a sig; jfr d. øge, nor. bm. øke, fvn. auka (nor. auke, nor. nn. äv. øykja), got. aukan, fsax. ōkian (mlt. ȫken), ffris. aka, fht. ouhhōn, feng. ēacian, īecan (eng. eke); till den rot med bet.: föröka, tillta, som äv. föreligger i lat. augere, lit. áugti. — Jfr AUGMENT, AUKTION, AUKTOR, FÖRÖKA, OCK, adv., OCKEL, VÄXA, v.2, ÖKA, sbst.3, ÖKNAMN, ÖXEL, ÖXLA, v.]
I. tr.; äv. med utelämnat l. underförstått obj. (se särsk. 1).
1) (gm att infoga l. lägga till ngt) göra (ngt) mer omfattande i storlek l. antal l. ge (ngt) större styrka l. kraft l. intensitet o. d.; äv.: höja (ngt) till högre grad l. nivå; särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av med; äv. med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av på. Öka ljudet i högtalarna. Ledaren har ökat avståndet till konkurrenterna. Laget ökade ledningen till 2–0. EU ska öka åtgärderna för att främja mänskliga rättigheter. Att the wele öke twist och twedrekt, split och örlige in j Righit. G1R 6: 87 (1529). Ingom wari fridt Psalmerna widh Gudz tienstene öka och flera på en gång siunga, än them, som föreskrefne äro. KOF II. 2: 118 (c. 1655). Gref Tott hölt före, at efter folket löper bort utur Guarnizonerne, derföre at de lida hunger och ha alt för elakt Tractamente, bättre wara at göra Guarnizonerne mindre och öka litet på Tractamentet. HC11H 10: 13 (1671). At man öker den förra summan med en litet mindre. Bergeström IndBref 89 (1770). Jag (dvs. Gustav II Adolf) har låtit anlägga 15 nya städer till förmån för mitt land. Jag har ökat detta land med flera provinser. Rosenstein 3: 181 (c. 1790). (Kalven bör vänjas vid mer o. mer mjölk) i 4 månader, hvarefter man ökar med en liten tillsats af mjöl för att få födan något kraftigare. AB 22/7 1858, s. 3. Dressningen sker för att öka trådarnas hållfasthet gentemot påfrestningarna i vävstolen. Varulex. Beklädn. 72 (1945). Införandet av marknadshyror skulle förstås öka segregationen ännu mer. SäljSkiten 116 (2009). — jfr MÅN-, PÅ-, TILL-, UPP-, UT-ÖKA o. SKÖRDE-ÖKANDE. — särsk.
a) (†) i fråga om barns (l. djurunges) födsel, i sådana uttr. som öka släkten l. sitt släkte l. världen; jfr FÖRÖKA I 2 a. Runius (SVS) 1: 261 (1713). Caisa har .. ökat werlden och slechten; fådt en liten doter. Swedenborg RebNat. 1: 253 (1716). En Lärka, sen at fatta smaken / För nöjet af et kärt förbund, / Har först vid vårens slut sit slägte börjat öka. GFGyllenborg Vitt. 2: 167 (1795).
b) i fråga om ökning av fart l. takt. När löparna kom in på sista varvet var det dags att öka. Bellman (BellmS) 19: 155 (1793). Regnet började nedfalla i stora droppar och de resande syntes vara mycket ifrige, ty de ökade farten till galopp. AB 14/11 1843, s. 2. Det våldsamma medlet .. ökade pulsen. Strindberg Hafsb. 157 (1890). Jakob .. tryckte .. pedalen i botten och ökade. Stolpe Järnbr. 103 (1933). Klas ökade sina steg en smula. Gustaf-Janson ÖvOnd. 7 (1957). Jag ökar hastigheten, korsar bron och gasar upp mot boendet. Khemiri InteMinns 305 (2015). — särsk. i fråga om segling, i uttr. öka segel, med ökade segel (jfr SEGEL, sbst.1 1 a). (Amiralen gav skeppen) Signal at lägga til, men de åtlydde icke Signalen, utan ökade Segel. PT 21/12 1780, s. 2. Förnyade ordres att med ökade segel hålla ned på fienden. Trolle Sjöoff. 2: 258 (1870).
c) med subj. angivande den l. det som läggs till l. tillkommer (o. därigm åstadkommer ökningen); numera nästan bl. med sakligt subj. Lijten winst ökar hoopen. Grubb 462 (1665). En vacker mamsell ökte sällskapet. Kellgren (SVS) 6: 90 (1779). Alla handlande och borgare i staden, de flästa med gröna brinnande facklor i handen, ökte processionen. Agrell Maroco 2: 313 (1800, 1807). Dock kan jag än de tappres antal öka, / Jag låg väl fallen, men låt mig försöka. Runeberg (SVS) 5: 128 (1848). Kraftiga regn har ökat vattennivån i floden. GbgP 19/5 2018, s. 29.
2) (†) tillfoga l. lägga till l. utöka med (ngt) (äv. med indirekt personobj.); äv. i sådana uttr. som öka ngt till l. på l. med ngt, lägga (se LÄGGA, v. I 2 d) ngt till ngt. Thet som icke är bescriffuit, vtan then eene segher för then andra, thet pläghar wara owist, ty at hwar ökar jw noghot eller förminskar, och sägher thet icke aldeles så i frå sich som han thet hörde. OPetri Kr. 7 (c. 1540). Åhr 1612 .. så öcktes en half mark til then förre marken mantalspenninger. OxBr. 12: 173 (1615). Så att dem är 16 tunnor spannmåll öcht, den de inthet förmå uttgöre. RA II. 2: 327 (1617). I den sinnesoro, som har bemälte dräng utom lägersmålet begått mened och således ökt synd på synd. Olsson Herdam. 4: 137 (cit. fr. 1756). Han ökar brott med brott. Kolmodin Liv. 1: 18 (1831). SthmModeJ 1850, s. 63 (i fråga om maskor vid stickning). Men bara frosten kommer och den höga luften, skall jag försöka bli karl igen, öka kilo, bli frisk och vedervåga ännu ett slag med livet. OLevertin hos Söderhjelm Levertin 1: 267 (1889); möjl. till IV. — jfr PÅ-ÖKA.
II. (numera mindre br.) refl.: bli större l. fler l. mer omfattande l. starkare l. snabbare l. intensivare, tillta l. tillväxa l. förmeras l. intensifieras. AOxenstierna 6: 377 (1631). Enär nu antalet af Handtwärkare, igenom Frimästerskapet sig öker och tiltager. Nordencrantz Arc. 194 (i handl. fr. 1727). Hans mångfaldiga gamla krämpor hade nu ansenligen ökt sig, och försatt honom i den uselhet, at han måste gå med 2 kryckor. Kempe FabritiiL 53 (1762). Men jag är nu mycket dristigare än då; mit mod har mycket ökat sig under dessa dagar. Adlersparre BrHustru 23 (1809). Bolaget ökade sig, förbättringarne inom fabriken fortgingo, och arbetarnes antal tilltog. Wetterbergh Penning. 252 (1847). SAOL (1986). — jfr TILL-ÖKA. — särsk.
a) (†) om väderförhållande, särsk. vind. Nu då vi gingo ut i ett fogeligit väder, så snart det aldrig så litet syntes öka sig, så växlade han segel. Eneman Resa 1: 71 (1712). Emedan en dimma, som genast på eftermiddagen begynte insvepa .. nejden .. ökat sig så, att min syngräns blott sträckte sig till några alnar ifrån min vagn. Atterbom Minn. 582 (1819). Vinden ökade sig till storm och orkan. VL 6/12 1888, s. 2. Arbetet 20/12 1909, s. 3.
b) (†) föröka l. fortplanta sig. (Jakt förbjuds under våren) på thet diur och fugel må hafwa tilfälle, fredat och ohindrat at öka sigh genom Gudz wälsignelse, i sin rätte och ordentlige leketijd. Schmedeman Just. 265 (1647). Och är det mitt råd, kära barn, at i intet öken eder myckit. Verelius Gothr. 11 (1664). Barberis .. öka sigh snart. Rålamb 14: 31 (1690). En enda gjeting begynnar boet och ökar sig, at desz afföda kan räknas till 1000 tahl om hösten. Linnæus Bijskjöts. 72 (1768). Den befolkning, som på ett århundrade ökat sig från en 5 à 6 miljoner till 75. Koch EmigrLand 231 (1910).
III. ss. dep. (l. i pass. övergående i dep.), motsv. II. Mångehanda ond wätzke ökes vthi Menniskian, när som ledherne icke brukadhe warda. Berchelt PestOrs. B 3 a (1589). Biörneburgensis rector Keckonius talte om sin långa sampt mödosamma tiänst i scholan .. seger löhnen är ringa, kraffterna förminskas, barnen ökiass. ConsEcclAboP 121 (1658). Alla Plantor wäxa wildt här och där i werlden, så at alla wåra Trägårds-Wäxter i et eller annat främmande Land trifwas och af sig sielfwa ökas, utan Menniskiors tilhielp. VetAH 1: 7 (1739). Han drog så til Westerås, och i wägen ökades hans hop både af Adel och Allmoge. Frölich SweGöthKon. 30 (1758). Men en svår bröstsjukdom hade .. grundat hans bortgång. Den ökades oagtadt alla medel och den slöt hans dygdiga lefnad. VeckoskrLäk. 4: 154 (1783). Med faran modet öks. Franzén Skald. 4: 29 (1832). (Flygaren) känner i spaken trycket på rodren, vilket ökas med ökad hastighet. Söderberg PrFlygl. 1: 43 (1935). — jfr UPP-ÖKA.
IV. intr., motsv. II: tillta l. tillväxa l. förmeras l. intensifieras; särsk. dels med bestämning angivande så l. så många måttsenheter av visst slag, dels med bestämning inledd av prep. i, angivande i vilket avseende ökning föreligger, dels med bestämning inledd av prep. med, angivande det som tillkommer l. läggs till (se b). Omsijder finge thet flyende Folcket rum hwarcken på Broen eller vthi Elfwen, emedan then ene Hopen ökte och trängde sigh vthi förskräckelsen häfftigt och oförseendes in vppå then andra. Sylvius Curtius 358 (1682); möjl. till II. När .. (oxen) går öfwer 12 år, ökar han mäst i ben och ringa i kött. Brauner Bosk. 37 (1756). Därpå öka felen oerhördt, på det hela taget stiger felkurfvan likformigt. Almquist Häls. 574 (1896). Tre rätt stora och fiskrika sjöar .. hvilka med högvattnet öka i omfång. Hedin GmAs. 1: 389 (1898). Frun har nyss badat och vägt sig. Inte ett gram hade hon ökat. Martinson KärlekKr. 13 (1947). Trion drog snabbt ifrån, och tempot ökade varv efter varv. GbgP 22/4 1968, s. 30. Så fort hon hörde hans röst ökade pulsen. Ingemarsson SmåCitr. 146 (2004). — jfr UPP-ÖKA. — särsk.
a) motsv. II a, om väderförhållande, särsk. vind l. nederbörd. En timma därefter ökade vinden. Landell Bligh 56 (1795). På natten ökade den eviga västsydväststormen till orkan. Hedin Transhim. 1: 307 (1909). Nu kommer regnet i tunga droppar. Det ökar. Det sköljer över fönstren. Hedin Pol 2: 6 (1911). Stark sol och långsamt ökande sydväst. Mörne Strandb. 1: 7 (1915). Tågtrafiken stoppas och bilister varnas när vindarna ska öka i styrka. BlekLT 29/1 2022, s. 28.
b) i förb. med bestämning inledd av prep. med. Barnen hafva i medeltal ökat i vikt med 4 kg under vistelsen på landet. NTid 14/8 1901, s. 2. Lönestaten ökar med 1 mill. kr. SvD(A) 1935, nr 229, s. 5. Berättarens frihet ökade med tusentals procent. Östergren SistCig. 136 (2009).
V. i p. pf., motsv. I–IV: som har gjorts l. blivit större l. fler l. mer omfattande l. starkare l. snabbare l. intensivare; utökad l. utvidgad l. förstärkt l. förmerad l. intensifierad; särsk. i mer l. mindre adjektivisk anv. Linc. (1640). Verkstädernas antal är märkeligen ökt. Chydenius 3 (1765). Vid häftig kroppsrörelse blir hjertats verksamhet ökad och pulsen kännes slå starkare och fortare. Berlin Lsb. 11 (1866). Att på dessa liksom på andra arbetsområden tiden och utvecklingen medföra ökade eller ändrade kraf. PT 1908, nr 4 A, s. 2. Som slöjdvirke har björcken fått ökad användning t. ex. i skidfabrikerna. Selander LevLandsk. 122 (1955). Du måste ha övernattat på annan ort under tjänsteresan om du ska få avdrag för ökade levnadskostnader. DagsDekl. 22 (2015). — särsk.
a) (†) i uttr. ökad elektricitet, positivt laddad statisk elektricitet. VetAH 1762, s. 210. Elektriciteten är .. af två olika slag. Den ene, då éthern är mera spänstig, eller mera hoppackad, kallar man ökad, eller jakad; och den andre .. kallas mindskad eller nekad. De Rogier Euler 2: 300 (1787).
b) ridk. i uttr. ökad skritt l. trav l. galopp, snabbare skritt resp. trav resp. galopp (med förlängda steg l. språng). Då hon, i samma mån som han hann på henne, satte hästen i ökad galopp, saktade han sin, af fruktan att hon slutligen skulle skada sig. AB 16/6 1846, s. 3. Ökad skritt användes som medel för att upparbeta hästens skrittrörelser. Den rides i hastigare tempo och med friare hållning än manöverskritt. RidI 1914, s. 67. (Svårare dressyrprogram:) Ökad trav (minst 275 m. i minuten). RidskStrömsholm 472 (1918).
VI. ss. vbalsbst., motsv. I–IV, om handlingen l. förhållandet att öka ngt l. att ngt ökar; särsk.: tillväxt l. höjning (se d. o. 4) l. utvidgning l. intensifiering; särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av dels av l. i o. angivande det som ökas l. ökar, dels på o. angivande storlek l. mängd på det som tillkommer l. läggs till; äv. dels konkret(are), dels rent konkret, om ngt som tillkommer l. läggs till ngt annat (se c). Bureus Suml. 49 (c. 1600). Til sins Häärs förmehring och ökelse, tilstaddes honom .. at vthskrifwe .. tutusende til foot. Schroderus Liv. 587 (1626). Biskop Santbertus kom här ihn, / Ladhe på tronas ökningh win, / omwände här omycket fålck. Messenius Christm. 221 (c. 1630). Rikets tilwäxt medelst Folkmängdens ökning och industriens förkofran. PH 11: 608 (1779). Snart efter tronombytet förmärktes en betydlig ökning i expeditionens verksamhet och göromål. De Geer Minn. 1: 75 (1892). Gå vi till vårt eget land, så se vi en ökning av dödligheten i cancer i rikets städer. Kräftsjukd. 106 (1930). På 30 år har invånarantalet i Örebro ökat från 120 000 till 150 000, en ökning på 30 000. NerAlleh. 17/11 2018, s. 4. — jfr CELL-, FOLK-, INKOMST-, KAPITAL-, MALM-, NAMN-, OMSÄTTNINGS-, PERSONAL-, PRIS-, RESISTENS-, RUSTNINGS-, SALTHALTS-, SEGEL-, SKATTE-, SKÖRDE-, SPRÅK-, STORLEKS-, TEMPERATUR-, TILLVÄXT-, TRAFIK-, TRYCK-, UTGIFTS-, VIKT-, VÄRDE-ÖKNING m. fl. — särsk.
a) (†) motsv. I 1 a, II b, om människors l. djurs fortplantning, förökning (se FÖRÖKA I 2 a); äv. om tillökning (se d. o. 1 slutet). Thet är mächta vndersampt huru wäl Gudh all tingh vthi Skapelsen hafwer bestält, med hwart och ett lefwande Creaturs ökelse och förmerelse. IErici Colerus 1: 22 (c. 1645). Fyra halfnakna ungar krafla kring på golfvet .. och till julen väntas åter ökning i familjen. Rönnberg Bredbolstad 128 (1907). Vidare bör han noga giva akt på de omständigheter, som man vet befrämjar den ena eller andra skogsinsektens ökning t. ex. vindbrott och snötryck, varma och torra somrar m. m. Trägårdh Skogsins. 239 (1914).
b) i fråga om tillägg av maskor vid stickning l. virkning. Ökning; man stickar 2 maskor af en. Berg Handarb. 103 (1874). Ökningen göres alltid .. vid slutet på hvarfven samt midt på somliga hvarf. Freja 1880, s. 39. För att kilen (i byxorna) skall bli vacker, måste ökningarna alltid ske över varandra. MärthaskolHb. 126 (1941).
c) (†) konkret, om avpassat l. tillskuret tygstycke som läggs till (o. förstorar) textilprodukt. GripshR 1546–47. Drelledwkar 4 alne långe medt en öckning. HSH 37: 20 (1548).
Särsk. förb. (Anm. I förb. öka på är det i vissa fall svårt att avgöra om en förb. av ett obetonat verb o. betonad partikel l. en vanlig förb. av verb o. en av prep. inledd bestämning föreligger): ÖKA AV SIG. (†) till IV: fortplanta sig. Deremot Granen och Tallen allenast ökar af sig genom frön. Dahlman Humleg. 113 (1748). Schultze Fisk. 219 (1778). —
ÖKA PÅ10 4. till I 1: (ytterligare) öka l. utöka (ngt); äv. med utelämnat l. underförstått obj.; särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av dels med o. angivande det varmed ngt ökas, dels till o. angivande resultatet av ökningen; jfr på III 7 o. öka till 1, öka upp, öka ut. Thett Lasse Fördell haffver myckit öcht på lenssmansrentten ther i Östrebotnen. G1R 27: 81 (1557). När Mammons trälar bleka gå, / Sitt Capital at öka på. Strand Tidsfördr. 1: 56 (1763). Gif icke folket för mycket! Det skämmer alldeles bort dem; man kan ju öka på, om de knota. Knorring Cous. 2: 119 (1834). När .. (sandvikarna) ytterligare ökade på till 3–1, började brynäsarne draga öronen åt sig. IdrBl. 1924, nr 27, s. 10. Direktörn ökade på lönen med en femma i månaden och Olof fick tillbaka sitt rum. Johnson Se 268 (1936). Jag ökade på stegen, nästan sprang tillbaka. Stensdotter ArnesKiosk 294 (2004). jfr påöka. —
1) till I 1: öka på (ngt); äv. i pass. övergående i dep. (jfr öka, v. III). (Eftersom) the OstIndiske Wahrornes Wärde för thesz myckenhet skull slår aff, men omkostningarne aff Sälskapet dageligen ökas til. Brask Pufendorf Hist. 286 (1680). En Natt, som .. / .. ökte till wår nöd, som Ollian Glödens Låga. Frese VerdslD 9 (1715, 1726). Nu hade han tänkt, att om han kunde öka till poemet från badhusfesten med ett par avdelningar, skulle det bli lämpligt att sända. FoU 25: 294 (1912).
2) till I 2: lägga till l. tillfoga (ngt); äv. dels utan obj., dels med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av av. Att hon skall haff(w)e i Vpsala .. mÿckitt annerledes latidt falla sin ordh och mÿckitt öcht till ähn thet, som hon tilförenne .. hade bekendt. 2SthmTb. 7: 180 (1586). Bättre skiära aff än öka til. Grubb 70 (1665). Om icke denne ökar til med munnen de åren, som han aldrig sedt. Wettersten Forssa 5 (c. 1750). Slå så mycket dertil af fisk-spadet som sältan kan tåla, och öka til antingen af fisk-couli, watten eller kiöttsåppa. Warg 288 (1755). ÖoL (1852). —
1) till I 1: öka på (ngt). Om nu .. denna löne-beräkning legat till grund för aflöningen i Upsala, hwarföre då öka upp de ringares löner lika med den min Hustru innehar. Corr. 26/6 1844, s. 3. Jag vred av åt vänster och ökade upp takten. Essén Prim. 97 (1919).
2) (numera bl. tillf.) till IV: (ytterligare) tillta l. tillväxa l. förmeras l. intensifieras; särsk. om vind. Rinman 2: 906 (1789). Mellan 2 och 6 på natten ökade vinden upp till fullständig storm. Kaudern Mad. 212 (1913). —
ÖKA UT10 4. till I 1: utöka l. öka på (ngt); särsk. speciellare: utvidga (byggnad o. d.) gm att bygga till, bygga ut; äv. utan obj. AB 17/7 1839, s. 2. Jag har på sätt och vis ny våning .. jag har ökat ut den med ett par rum bredvid. Hallström Händ. 100 (1927). Man måste ta till vassen för att öka ut vinterfodret. Hellström Storm 8 (1935). Det har funnits en idé i många år om att öka ut och ha öppet på lördagen. EskilstKurir. 14/9 2018, s. 10.
Ssgr: A (till I 1; numera bl. om ä. förh.): ÖK-SKATT. (ök- 1893 osv. öke- 1648 osv. ökes- 1877 osv.) skatt som erlades för mark som hemman innehade utöver tilldelning enl. avvittring (se d. o. 2); äv. ss. mått på jordegendoms kamerala storlek l. om jordegendom mätt med detta mått (jfr skatt 4 a o. mantal 2). ÅngermDomb. 1648, s. 28. Gifwes ej på Skatteskog tarfweligit mulbete .. då har Afwittrings-Rätten at tillägga et sådant hemman bristande mulbete å närmast belägne afradsland .. hvaremot åboen bör betala serskilt afgift eller ökeskatt. PH 9: 277 (1770). Af dessa handlingar inhemtas, bland annat, att egendomen består af .. hemmanet Näset n:o 1 om 1/12 mantal med tillhörande ökesskatt om 1/42 mantal. BtRiksdP 1901, I. 2: nr 19, s. 4.
B (numera bl. om ä. förh.): ÖKE-SKATT, se A.
D (numera bl. om ä. förh.): ÖKES-SKATT, se A.
E (till VI): ÖKNINGS-BESLUT. särsk. ekon. beslut om ökning av ett aktiebolags aktiekapital. KarlstT 3/12 1898, s. 2. —
-DYGN. (†) jfr dygn, sbst.1 2, o. värmnings-dygn. Öknings-dygn, eller Värmnings-dygn. Härmed förstås vid masugnar, eller tackjärns-blåsningar, en visz tid af 16, 18 à 21 dygn, räknadt ifrån det at bäljorne pådragas, och til desz ugnen kommer i full gång .. och kan draga eller smälta så mycket malm, som svarar mot en proportionerad mängd af kol, och emot beskaffenheten af malmen. Rinman 2: 1243 (1789). JernkA 1851, s. 16. —
-PROCENT. i procent (se d. o. b) uttryckt ökning i förhållande till tidigare värde. Under 1841–67 har den årliga folkökningen inom länet warit 1,57 proc., och fördubblingsperioden med en sådan ökningsprocent 44,4 år. SundsvP 7/9 1876, s. 2. —
-TAKT. jfr takt 4 o. tillväxt-takt. GHT 11/5 1933, s. 15. Mellan 1960 och 1977 närmade sig kvinnolönerna männens nivå men ökningstakten avtog därefter. SkrivaBättre 77 (2014). —
-TAL. jfr tal, sbst.1 3, o. tillväxt-tal. JönkBl. 5/1 1860, s. 1. Tabellen framställer den årliga folkökningen på 1,000 invånare (”ökningstalet”) under byggnadsperioden. SJ 1: 385 (1906). —
-TENDENS. tendens (se d. o. 2) till ökning. SD 19/1 1898, s. 4. Innebörden är alltså att medan de verkligt stora industriella anläggningarna visa betydlig stegring, föreligger en snarast ännu starkare ökningstendens för de helt små. SvIndustri 80 (1935).
Avledn.: ÖKSAM, adj. (†) till I 1 a, II b: som (lätt) förökar sig l. tilltar; särsk. om människa l. djur: fruktsam. Ded folket .. / Som är af öksam art. Rosenfeldt Vitt. 219 (c. 1690). Landtbrukaren Johan Petterson Skoga i Sundre har en ovanligt vacker och öksam fårstam. GotlAlleh. 26/4 1901, s. 2. Östergren (1971).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content