SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2023  
ÖLÄNDSK ø3~län2sk, äv. ~län2dsk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(ölandsk 1814. ölansk 1624. öländsk 1745 osv. ölänsk 1776)
Etymologi
[fsv. öländsker; avledn. av landskapsnamnet ÖLAND]
som hör hemma l. finns på l. härstammar från l. utmärker l. på annat sätt har samband med Öland; jfr ÖLANDS-. Gålfuett .. (skall) lägges aff ölansk steen. Fornv. 1931, s. 119 (1624). Carl Linnæi .. Öländska och Gothländska Resa. Linné Öl. (1745; titel). At hon skulle som något rart anse en present af våra ölänske hästar och .. en efter dem passande caleche. GJEhrensvärd Dagb. 1: 85 (1776). Närheten till havet och det karga öländska alvaret är något hon aldrig får nog av. OskarshamnT 18/6 2020, Barfota s. 37.
Avledn.: ÖLÄNDSKA, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f.
1) öländsk kvinna. Weste (1807). Eva är öländska och gör kärleksfull reklam för sin ö. Ölandsbl. 8/5 2021, s. 13.
2) öländsk dialekt. Ett fruntimmer, omkring 50 år gammalt och talar öländska. Kalmar 7/6 1880, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content