publicerad: 2023
ÖL ø4l, n. (OPetri Tb. 269 (1529: kemene(re) ølet) osv.) l. (o. i bet. 2 allenarådande) r. l. m. (Strindberg Hems. 113 (1887) osv.); best. -et resp. -en; pl. (om olika omgångar l. slag) = (DN 1/2 1881, s. 2, osv.) l. (om olika slag) -er (Alm(Sthm) 1749, s. 35, osv.).
Ordformer
(ol- i ssgr 1602 (: olkroger)–1666 (: olkammarlåse). oll- i ssgr c. 1555 (: ollsåppa)–1582 (: Ollträ). öl (öel(l), öhl(l), øl, öo(h)l, ööl(l), øöl) 1521 osv. öll 1528–1707 (: ölltår))
Etymologi
[fsv. öl; motsv. fd., d. øl, fvn. ǫl (nor. øl, nyisl. öl, fär. øl); av urn. alu, motsv. mnl. ael, ale (nl. aal), feng. eala, ealo, ealu (eng. ale), liksom förleden i fsax. alofat, mht. alschapf, båda med bet.: ölfat; jfr äv. fpreuss. alu, mjöd, lett. alus, lit. alùs samt de av ngt ieur. spr. lånade fin. olut, estn. õlu; av omtvistat ursprung, trol. dock till den rot med bet.: gulröd, som äv. föreligger i AL, sbst.1, o. fht. elo, gul(brun), find. aruṣá, brandgul]
1) ss. ämnesnamn, om skummande (gul- l. röd- l. (mörkt) brunaktig) alkoholhaltig maltdryck (numera nästan bl. med humle ss. krydda, i sht förr annan kryddväxt); särsk. (o. numera i sht) om sådan dryck med undantag av svagdricka; äv. om sådan dryck hos vilken alkoholen avlägsnats o. d. (se särsk. a); särsk. (numera bl. ålderdomligt) i uttr. sätta sig till öls, sätta sig för att dricka öl, lära l. visa ngn var David köpte öl (se KÖPA 1 a β), ta öl för ärende (se ÄRENDE 1 h slutet), förr äv. i det bildl. uttr. nytt öl och litet avdrucket (se AVDRICKA 1 anm.); äv. dels i individuell anv. (se särsk. a), dels i allmännare l. oeg. anv. (se c); jfr BIR. Brygga, tappa, utskänka, dricka öl. Ett glas öl. Ij t(unnor) ööll. SthmSkotteb. 3: 193 (1521). Ther effter ginge Bönderne som hemkomne vore och satte sigh till Ööls strax wiedh kyrckien. UrkFinlÖ I. 1: 3 (c. 1600). På Landet och i Städerne förordnat godhe gästgifuare, som den wägfarande för penningar medh huussrum, ööl, maat och hästar förfordra. HSH 31: 474 (1662). Öl och Bröd. Swagdricka kokas up och skummas, sedan lägges deruti sirap .. och så mycket rifwit limpe-bröd at det blifwer samblat. Warg 45 (1755). Med öl förstås i denna förordning alla slag af maltdrycker, med undantag af sådan, som .. är att hänföra till svagdricka. SFS 1905, nr 36, s. 20. Jag använder ingen lök, socker eller öl i lagen. AB 23/8 2013, s. 22. — jfr FAT-, FÅR-, ISKÄLLAR-, JUL-, KAJUTE-, KOK-, MAG-, MARS-, MAT-, MÅLTIDS-, NATT-, PÅSK-, SKEPPS-, SKÖRDE-, SLÅTTER-, SMAK-, SMÄLTAR-, SOMMAR-, TUNN-, VINTER-ÖL m. fl. — särsk.
a) om slag av öl angivet gm attributiv bestämning l. ssgsförled betecknande dels ursprung, dels kvalitet l. karaktär l. styrka l. tillverkningsmetod l. färg o. d.; särsk. i uttr. dubbelt öl (se DUBBEL, adj. 4); äv. i individuell anv. Lagendis tine stycker så, attu haffuer någott gott öll i kellerne. G1R 11: 99 (1536). 2½ daler Rött lybst öll. RA I. 2: 465 (1573). När man måste ätha warma Brödh vhr Ugnen, och dricka färska Ölet vhr Karet, så möglas intet Brödh, och intet swrnar Ölet i Kiällaren. Grubb 846 (1665). Kung Otto .. afslutade .. sin vattendrickning hvarje morgon med en sejdel bäjerskt öl. De Geer Minn. 1: 278 (1892). På kontinenten och inte minst i ölnationen Tyskland är alkoholfri öl en stor och snabbt växande produkt. SvD 29/7 1992, s. 1. Utöver klassiska öler som Golden Glenn, Pils och Göteborgsporter gör man även flera specialöl som julöl och Sommar IPA. GbgP 25/7 2021, s. 48. — jfr ARBETAR-, ARBOGA-, BJÖRN-, BLEK-, BOCK-, DUBBEL-, ENBÄRS-, ENKEL-, EXPORT-, FOGDE-, FÄRSK-, HALLON-, HAMBURG-, HERRE-, HUMLE-, INFUSIONS-, ISOPS-, KORN-, KRYDD-, LAGER-, MALÖRTS-, MEDEL-, MYNCHNER-, PATER-, PILSNER-, PORS-, PORTER-, POTATIS-, ROSTOCK-, SLÅN-, SPILL-, SPIS-, STARK-, STOCKHOLMS-, SUNDS-, SVAG-, SVART-, SVENSK-, SÖT-, TALLSTRUNT-, TRAPPIST-, TYSK-, VETE-ÖL m. fl.
b) i metonymisk anv., med särskild tanke på följderna av öldrickande, ungefär liktydigt med: rus. Soffwa aff sigh öölet. Helsingius Ee 8 a (1587). När dhe whore komne vthur Badstugwnn och hade något förmyckit ööl i hufudhett. UppsDP 16/1 1600. Borgmästaren är nog nöjd .. fastän han, när ölet stiger honom litet åt hufvudet, utlät sig, att (osv.). Lönnberg Holmfr. 280 (1895).
c) i allmännare l. oeg. anv., dels ss. förled i ssgr, med inbegrepp av andra alkoholhaltiga drycker, dels ss. senare led i ssgr, särsk. betecknande ölliknande dryck som tillverkats utan malt o. vars förled anger dryckens stärkelsehaltiga råvara l. huvudsakliga smakgivare, särsk. i ssgrna INGEFÄRS-, MAJS-, POTATIS-, RIS-, ÄPPEL-ÖL, dels om (maltextrakt tillverkat av) vört, i ssgrna SUNDHETS-ÖL o. ÖL-ÄTTIKA.
2) om flaska l. burk l. glas o. d. med öl. Att Carlsson blifvit mottagen i köket af Lina och fått en half öl på bordshörnet. Strindberg Hems. 113 (1887). Han hade inga pengar till en öl ens. Fogelström FörvStad 12 (1966). Vi åt på en krog, tog några öl. Berg Fotogr. 18 (2006).
3) (utom i ssgn GRAV-ÖL numera bl. ålderdomligt l. arkaiserande) (vid särskild högtid l. begivenhet förekommande) sammankomst l. dryckeslag l. gille (med öldrickande); i sht ss. senare led i ssgr. Samma dagh kom här fför Retta .. en knicktt nils hanson Tallade till and(es) olson om en hem sock som han giorde på hans öll. EnköpTb. 54 (1548). Det är vid detta öl .. som Käckestad brukar göra ombyte av ålderman. SvKulturb. 1–2: 101 (1929). — jfr ABSOLUTIONS-, ARBETS-, ARVE-, BADSTUGUGÅNGS-, BARNS-, BRÖLLOPS-, DISPUTATIONS-, DOP-, DRIVNINGS-, DYNG-, FADDER-, FLYTT-, FÄSTNINGS-, GRAV-, HEMKOMST-, HOP-, HUGG-, JORD-, KORNUT-, KROPPÅS-, KYRKOGÅNGS-, KÖP-, KÖR-, LAG-, LIKFÄRDS-, MAJGREVE-, MÄSS-, NATIONS-, PLÖJ-, PROMOTIONS-, PRÄST-, SKRIFT-, SKUT-, SLÅTTER-, SPIK-, SPORR-, SVEP-, SYNE-, TAKLAGS-, TROLOVNINGS-, YST-, ÅRSMOTS-ÖL m. fl.
Ssgr (i allm. till 1): A: ÖL-ACCIS. (numera bl. i Finl.) jfr accis 1 o. -cis, -skatt. AOxenstierna 1: 445 (1616). De utredde vilken effekt ölaccisen och gränshandeln har på ekonomin i Finland. Hufvudstadsbl. 22/5 2015, s. 11. —
-ANALYS. jfr analys a α. Medeltalet af de ölanalyser som utförts .. ger 5,1 procent alkohol mot 5,7 procent extrakt. NerAlleh. 12/1 1881, s. 2. —
-ANKARE, förr äv. -ANKAR. (förr) jfr ankare, sbst.1 1, o. -fat. BoupptVäxjö 1792. Johan gjorde först i ordning en liten flotte, som var två alnar i fyrkant, och fäste under den fyra stycken tomma ölankare, för att den inte skulle sjunka. Lagerlöf BarnM 227 (1930). —
(1, 2) -BACK. (stapelbar) låda för förvaring l. transport av (flaskor med) öl; äv. med inbegrepp av de i en sådan låda förvarade ölflaskorna; jfr back, sbst.1 1, o. -flak, -låda, -soffa. Ett parti ”ölbackar”, som voro färdiga för leverans. FaluLänsT 26/2 1939, s. 8. Jag minns Canada Cup 1987 när det stod tio ölbackar i omklädningsrummet. AB 23/5 2019, Sport s. 5. —
-BAS. (numera bl. ngn gg) djup, skrovlig stämma (som tänks vara orsakad av hög ölkonsumtion) (jfr bas, sbst.2 1, o. brännvins-bas); äv. om person med sådan stämma (jfr bas, sbst.2 2). På samma sätt anses en hög tenor i allmänhet angenämare, än en ölbas. 3SAH XLVII. 2: 203 (1839). Klirrande systempåsar och skräniga ölbasar bildade en ljudkuliss, som inte stod vårsångarnas efter. GbgP 2/5 1990, s. 11. —
-BEREDNING. öltillverkning; jfr beredning 2. ÖrebroT 16/3 1833, s. 4. (Skvattram) har använts .. som ersättning för humle vid ölberedning. NE 16: 580 (1995). —
-BETUNGAD, p. adj. (tillf.) berusad på öl; jfr betunga, v. 2 b β. Dit framsläpade Ontrus den ölbetungade brodren. Runeberg (SVS) 3: 70 (1832). —
(1, 2) -BIL. (last)bil för transport av öl. MorgP 6/7 1903, s. 2. På onsdagen anlände massor av lådor med olika glas och strax efter kom ölbilen. NerAlleh. 4/5 2017, s. 5. —
-BOD. (numera i sht i skildring av ä. förh.) bod (se bod, sbst.1 3) för försäljning l. utskänkning av öl; äv. om förvaringsbod för öl (jfr bod, sbst.1 2). BoupptSthm 7/8 1654. Marknads Bodar .. En krambod i Torsåhs En öhlbod itm. BoupptVäxjö 1749. I fägården fanns svinhus, fähus, stall, källare, kölna, en bod vid kölnan, en liten ölbod och en dubbelport. Fatab. 1957, s. 138. —
-BOLLE. (förr) om ett slags dryckeskärl för öl; jfr bolle, sbst.1 NVedboDomb. Höstt. 1740, s. 1205. Den jättelika ölbollen .. och snibbskålen .. äro tillverkade och målade på karolinsk tid. SvFolket 5: 283 (1939). —
-BRANSCH. jfr bransch a; i sht i sg. best. Två med ölbranschen förtrogna personer .. önska träda i förbindelse med aktadt bryggeri, härstädes för bedrifvande af öltappning. DN(A) 1888, nr 7241 B, s. 4. —
(1, 2) -BRICKA. bricka (se bricka, sbst.3 2) för l. med ölglas; särsk. om sådan bricka med olika sorters öl för provsmakning. PT 17/8 1861, s. 4. Tanken är att man ska kunna välja många olika sorter. Därför har vi en ölbricka där man kan köpa fyra olika smakprov. PiteåT 7/7 2022, s. 11. —
-BRYGD. (ngt ålderdomligt l. arkaiserande) ölbryggning; äv. konkret, om (bryggt) öl. Så kommer det ganska mycket därpå an, vid öl-brygd, ej allenast huru mycket vatten som brukas til syftning .. utan äfven, hurudant vattnet är, som til brygden brukas. Wallerius ChemPhys. 1: 251 (1759). Sedan ett par veckor tillbaka finns deras ölbrygd hos Systembolaget. NerAlleh. 30/4 2016, Sydnärke s. 7. —
-BRYGGARE. person som (yrkesmässigt) brygger öl, bryggare; äv. om person som äger l. driver ölbryggeri. Ty Förstarna och en part aff Adelen, äre nu icke allenast köpmän och krämare, vthan ock Krögare och öölbryggiare. Forsius Fosz 557 (1621). Den första bryggsatsen blev förvånansvärt god om ölbryggaren får säga det själv. BlekLT 25/8 2020, s. 4. —
-BRYGGERI1004 l. 3~002. ölbryggning; äv. (o. i sht) konkret, om bryggeri (se d. o. 2) som tillverkar öl. Ätticke- och Ölbryggerier, Bagerier, Malmgårdar .. (m. m.) äro til salu. DA 13/3 1805, s. 3. Såsom slutord skola vi .. omnämna några ”Hemliga medel för ölbryggeri”. Lindberg Ölbr. 142 (1885). —
-BRYGGNING. bryggning av öl; jfr -brygd, -bryggeri, -tillverkning. At .. (furstarna) hafwa begynt drifwa köphandel, bygdt Skep, hollit öölbrygning, och andre egennyttige handel myckit försökt. Forsius Fosz 436 (1621). —
-BUK. särsk. (numera bl. ngn gg) ss. nedsättande benämning på l. tillmäle till person med ölmage (jfr buk 1); särsk. ss. skällsord: fyllbult, suput (jfr buk 2 o. -drinkare). (T.) Bier-Schlauch .. (sv.) storsupare, öhl-buk. Lind 1: 410 (1749). Vi har tillräckligt med feta ölbukar som vacklar omkring i fyllan med bälte som håller upp ölmagen. VästerbK 7/7 2017, s. 7. —
-BULT. (†) fyllbult, suput; jfr bult, sbst.1 6, o. -drinkare. Den där, han är en Fyllhund, en Öhltapper, en Öhlbulter. Fernander Theatr. 104 (1695). Hagberg Shaksp. 3: 307 (1848). —
-BURK.
1) plåtburk för l. med öl; jfr burk, sbst.1 1. Öl på burkar är för närvarande den stora frågan inom ölindustrien .. I Danmark experimentera nu både Carlsberg och Tuborg med ölburkar. SöderhT 21/2 1936, s. 7. Rodin sparkade undan en tom ölburk som låg på trottoaren. Sjöwall o. Wahlöö MannBalk. 165 (1967).
2) (†) fyllbult, suput; jfr burk, sbst.1 1 c, o. -drinkare. Jag har icke gemenskap .. med sådana der galna, mustascherade, rödnäsiga ölburkar, utan med wälborna och wälaktade. Hagberg Shaksp. 3: 147 (1848). BoråsTidn. 4/3 1862, s. 3. —
-BUTELJ. ölflaska. Jag fägnade Herrarne med min sista öhlbouteille. Fatab. 1953, s. 11 (1821). En liten hylla där man kan ställa sin ölbutelj. GbgP 6/7 2015, s. 9. —
(1, 2) -BÅT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) båt för transport av öl. Hagström Herdam. 2: 111 (1627). Det är de reguljära ångbåtsturerna morgon och kväll med ölbåten som skramlar i kölvattnet. Henschen SkuggBrott 54 (2004). —
-BÄGARE. bägare för l. med öl; jfr -glas, -kappe. En högh Öhlbägare, med bredden förgyldt och på fothen wäger 20 lodh. BoupptSthm 14/10 1659. —
(3) -BÄNK. [fsv. ölbænker] (förr) bänk (se d. o. II) att sitta på vid (gästabud med) öldrickande (jfr dryckes-bänk); äv. metonymiskt, om gästabud l. gille (med öldrickande). På samme dagh kärde .. piga Anna Hansdotter till en stadzens bårghare Simon Beltare om dett han hafwer kommidt henne vthi roop och rychte och opå öllbenkent .. roost vtaf, adt han hafwer belegradt henne. BtÅboH I. 3: 36 (1624). Ther så hende, at någon .. blifuer .. ther medh beslagen, at han exigerar cornuut eller absolutions öll, och sedhan på sådan öll benck dricker eller någre ceremonier brukar, han skall vthan wijdare doom bötha 1 heel R.dal. ConsAcAboP 1: 157 (1645). 1 Ööl Benck. BoupptSthm 7/8 1654. —
-BÄRMA. (†) bottensats vid öljäsning; jfr bärma 1 o. -drägg. IErici Colerus 1: 276 (c. 1645). Sedan mäskningen är wäl igenom arbetat .. bör thet stå och swalas .. thernest .. slås thervtinnan tunner dranck eller ölberma och gammal gäst. Broocman Hush. 2: 224 (1736). Heinrich (1828). —
-CIS. (†) = -accis. Szom wij .. tiillate etc att han beholla och niwta sig tiil gode och vppehelle oss tiil en behagelig tiid All thenn Ölzitz szom Faller wiid Salegruffuo. G1R 10: 212 (1535). 2SthmTb. 3: 102 (1554). —
-DIKE. (†) fyllbult, suput; jfr -drinkare. Hoon blef förmanat, att hon inted herefter skulle wara någon ölflaska eller ööldijcke, och lofuade bätringh. ÄARäfst 22 (1596). —
-DOFTANDE, p. adj. jfr dofta II 4 b. AB 11/1 1860, s. 2. En öldoftande brittisk pub. SundsvT 11/3 2008, s. 27. —
-DRAGARE. (förr) om person som (yrkesmässigt) transporterade öl; jfr dragare 2 a. NVärmlT 17/8 1867, s. 2. En viss specialisering gjorde sig gällande i så måtto, att de olika varuslagen i många städer omhändertogos av särskilda ensidigt inriktade lag, såsom vin-, salt-, korn- och öldragare. Erixon SthmHamnarb. 31 (1949). —
-DRICKANDE, n. (öl- 1779 osv. öls- 1675) drickande av öl; jfr -drickning, -dryck, -dryckja, -pimplande, sbst. o. öla, öls-mål. Rygwärck eller ock Niurewärck, består mästendeels aff starckt Wijn, eller och Öllz-drickande. Lindh Huuszapot. 167 (1675). —
-DRICKANDE, p. adj. som dricker öl; jfr -pimplande, p. adj. En hop öldrickande mindre herrskaper. Barometern 27/3 1844, s. 2. —
-DRICKARE. person som brukar dricka l. dricker öl; jfr drickare 1 o. -drinkare. Watudrickare äta mer än öl- och win-drickare och äro lättare. Linné Diet. 2: 84 (c. 1750). —
-DRICKNING. öldrickande. Om Öldrickningens flor vid denna tiden kan slutas af den befallning, som Gustaf Adolph lät utfärda (1612). Kellgren (SVS) 5: 452 (1790). —
-DRINKARE. (numera bl. mera tillf.) öldrickare; i sht ss. nedsättande benämning på l. tillmäle till i övermått öldrickande person: fyllbult, suput (jfr -buk, -bult, -burk 2, -dike, -efeser, -flaska 2, -holk, -hund, -pipa, -pråm, -svin, -sväljare, -tappare, -tok, -tratt, -trä, -tunna). At ibland tusende, som blifwit skurne för .. (stenliknande bildning i kroppen), har näppeligen en enda warit öldrinkare, utan mäst alla windrinkare. Alm(Sthm) 1749, s. 34. Han lever bland uteliggare i buskar och källare om nätterna, bland sluskar och öldrinkare om dagarna. Koch Arb. 192 (1912). —
-DRYCK. [fsv. öldrykker] öl (ss. dryck); förr äv.: öldrickande (se -drickande, sbst.) (särsk. konkretare, om dryckesgille (jfr dryck 4 o. -dryckja o. öl 3)). Nu rijdher man eller går ifrån kyrkio eller tingz till penningz ööl eller andra ööl drycker .. ; sittia ther hans owänner för honom, dräpa eller göra honom skadha. Lagförsl. 461 (c. 1606). (Porter) blev en öldryck särskilt ägnad åt de högre samhällsskikten till en början. SmålP 11/5 2019, s. C5. —
-DRYCKJA. [fsv. öldrykkia] (†) om dryckesgille med öldrickande; jfr dryckja, sbst. The hade i fiordh höst, öfuerfallitt honom medh hugg och slagh, wtij westerlösa klockare gårdh, wtij ena öldryckio. GullbgDomb. 21/11 1620. Wthi ena ööldryckio .. begynthe .. en kneckt, att trätta medh en drängh .. för ett Quinfolch skull. Rääf Ydre 3: 169 (1625). —
-DRÄGG. (numera mindre br.) bottensats vid öljäsning; jfr drägg 1 o. -bärma. Uptag Blodet i ett Meszingz-Faat, och rör honom ihop med Böök-aska, Wijn eller Öhl-Drägg .. och Rågh-Klij. Rålamb 13: 198 (1690). OrtnVärml. 6: 78 (1942). —
(1, 2) -DRÖG. (förr) släde för transport av öl; jfr drög, sbst.1 1. (Att) Kälkar och de så kallade Öldrögar .. (skall målas) til en alns längd på båda sidor wid främsta ändan af stegen, med derå satt Numer. PH 5: 3058 (1750). —
-DUNST. jfr dunst 1. Et smutsigt rum, svärtadt af rök ock upfyldt med öl-dunster. Eurén Kotzebue Orth. 2: 118 (1794). —
-EFESER. (†) öldrickare; i sht ss. nedsättande benämning på l. tillmäle till i övermått öldrickande person: fyllbult, suput; jfr efesier 2 o. -drinkare. The Ölepheser ä stridbare män, / The Gutårinter hofvera, ja men, / Blifva besatta, / Och skratta / Och supa / Och stupa / Emellan buteljerna sen. Bellman (BellmS) 1: 11 (c. 1768, 1790). Nyblom Vers 114 (1870). —
-FABRIKANT. fabriksmässig öltillverkare; jfr fabrikant 1. Det nuvarande (ölet) är för jemmerligt, och blir det ej bättre, så hotar Carnegieska porterbryggeriet att uppsluka alla de så illa spekulerande ölfabrikanternas beräknade inkomster. GbgP 14/12 1861, s. 1. —
-FAT. (öl- 1529 osv. öle- 1539) [fsv. ölfat] fat (se d. o. 1) för l. med öl; jfr -ankare, -kagge, -lägel, -oxhuvud, -pipa, -trä, -tunna. GripshInvent. 1529. Ölfat beckas invändigt, dels för att fullkomligt hindra luftens inträngning genom träets porer, hvarigenom ölet skulle taga skada, dels ock för att förekomma träsmak. ArbB 248 (1887). —
-FET. fet på grund av hög ölkonsumtion; jfr -stinn. Tyska studenter, till större delen ölfeta unge män i brokiga smaklösa mössor och ej att förglömma stora fula ärr, minnen af de oundvikliga duellerna, i ansigtet. MotalaP 5/5 1890, s. 2. —
-FIK. (numera i sht i skildring av ä. förh., vard.) ölkafé; jfr -servering 2. Reformatorn 1939, nr 20, s. 15. Ölfiken har utgjort naturliga kontaktpunkter med stor betydelse för en stor grupp stockholmares sociala gemenskap. SvD 29/3 1979, s. 10. —
-FIOL. (†) = bir-fiol. Då sku vi på dans-kalas, polimeja, / Öl-fiol och brännvins-bas, pytiheja. Bellman (BellmS) 8: 25 (1764). —
(1, 2) -FLAK. om öppen kartong med låga kanter för förvaring l. transport av (burkar med) öl; särsk. (o. i sht) med inbegrepp av ölburkar; jfr flak, sbst.1 4, o. -back. Kunderna får lyfta sina ölflak själva. AB 5/11 1986, s. 25. —
-FLASKA.
1) flaska avsedd för l. med öl; jfr -burk 1, -butelj. Serenius U 2 a (1734). Han gick över till kylaren igen och öppnade ännu en ölflaska, tömde den lika snabbt som han tömt den första. Larsson MimersBr. 115 (1996).
2) (†) fyllbult, suput; jfr flaska 1 b slutet o. -drinkare. Hoon blef förmanat, att hon inted herefter skulle wara någon ölflaska eller ööldijcke, och lofuade bätringh. ÄARäfst 22 (1596). —
-FLÄCK. fläck (se fläck, sbst.1 1 a) av öl (på tyg l. kläder o. d.). Och kunde hon wäll känna igen .. (kjorteln) om hon finge den see, emedan der på woro någre öhlfläckar. VRP 25/5 1719. —
-FRADGIG, förr äv. -FRAGGIG. (numera bl. tillf.) som är täckt av ölfradga. Han .. stirrade på smörgåsbrickan med dess orörda assietter och det ölfraggiga glaset. Öberg Makt. 2: 113 (1906). —
-FYLLERI1004 l. 3~002. fylleri (se d. o. 1) orsakat av ölkonsumtion; jfr -fylla. Barometern 27/9 1843, s. 3. Det är föga sannolikt att – som absolutisterna befarar – vi skall få tillbaka det gamla ölfylleriet för mellanölets skull. SvD(A) 2/10 1965, s. 4. —
-FÖRENING. förening som ägnar sig åt öl(bryggning); jfr -gille. SvD 9/8 1985, Weekend s. 11. Ölföreningen har tagit upp traditionen att brygga sitt eget öl och de visar även det första mälteriet i Sverige. Ljusnan 3/7 2014, s. 15. —
(1, 2) -FÖRSÄLJNING. försäljning av öl (jfr -sal, sbst.2, -salu, -säljan, -säljande, sbst., -säljeri, -sälning, -tapp, -tappning); äv. konkret, om ölservering (se d. o. 2). Hwilket tienstehion, som fordrar, eller husbonde, som lofwar någon åker, äng eller swedjeland, .. Öl- Tobaks- och Bränwins försälgning eller Påtaske- och Tiärubrännerie .. plikte husbonden och tienstehionet hwardera Tiugu Daler S:mt. PH 5: 3412 (1752). Ölförsäljning på krogen har bromsats under pandemin. UNT 26/3 2022, s. A15.
Ssg: ölförsäljnings-lokal. (numera bl. tillf.) lokal för försäljning (o. servering) av öl. NorrkpgT 30/6 1860, s. 4. —
-GALEN. öltokig; jfr galen 1, 4. Öölgalen, (dvs.) den som dricker Wetet ifrån sig. Verelius 23 (1681). Folk är ölgalna och det känns som om intresset nu är större än någonsin. ÖgCorr. 21/7 2015, s. A13. —
-GEMYTLIG. (numera bl. tillf.) jfr -glad. Men vår körsven – en fryntlig, ölgemytlig bayrare – lät oss icke fördjupa oss i några gammalkatolska drömmerier. Nornan 1891, s. 40. —
-GILLE. gille (se d. o. 2) med öldrickande (jfr -gärd, -lag, sbst.2, -ro 2, -stämma); äv. dels om lokal för öldrickande (jfr gille 6), dels (o. utom i skildring av ä. förh. numera i sht, arkaiserande): ölförening (jfr gille 4). Här (i Rostock) felas intet mindre än i vårt kära Fädernesland i hvar vinkel, allaslags Källare, Liqueur-Kammare och Öl-gillen. Kexél BacchiHbibl. 2: 5 (i handl. fr. 1780). När Präster uti ölgillen få stryk af sina medsupare, borde det intet nedtystas. Lagerbring 1Hist. 4: 295 (1783). På gården finns .. ett mindre ölbryggeri som drivs av Övergrans Ölgille. EnköpP 23/6 2016, s. 12. —
-GLAD. särsk.: upprymd på grund av (lätt) berusning på öl; jfr glad, adj. 1 h, o. -gemytlig. En ung, något ölglad gut .. råkade att, litet osäker som han var på benen, stöta omkull hela den stora (lopp)teatern och .. blifva loppmördare. ArvikaT 15/10 1887, s. 3. —
(1, 3) -GLAM. (tillf.) glam i samband med öldrickande. Endrägt och glädje uppfylle ert hus, / Tärnor och ölglam pryde edra fester! Livijn 1: 62 (1817). —
-GLAS. glas (se d. o. 2 a) för l. med öl; jfr -bägare, -horn, -kanna, -krus, -kupa, -kåsa, -mugg, -sejdel, -skål, -stop, -stånka. TullbSthm 26/9 1584. Cikadorna sjöng och hennes ölglas immade. Naumann Vågorna 157 (1998).
Ssg: ölglas-underlägg. (vätskeuppsamlande) platta av papp o. d. att ställa ölglas på. DN(A) 9/10 1947, s. 18. —
-GRÄS. (numera mindre br.)
1) [sannol. med tanke på att bryggkar gneds invändigt med denna ört före ölbryggning, sannol. dock (åtm. delvis) gm ombildning av sv. dial. äligräs (se älggräs)] älggräs; jfr bytt-gräs 1, kar-ört. Byttgräs, öf[we]r alt så kalladt här i Helsingl[and] Men i Medelpad nämnes thet Ölgräs. Broman Glys. 3: 825 (1724). Retzius FlOec. 702 (1806).
-GRÖT. (i sht förr) gröt gjord på råg- l. kornmjöl o. öl l. svagdricka o. d. Öhlgröt kokad af gamalt dricka. Broman Glys. 1: 663 (c. 1738). Ölgröten har faktiskt kommit tillbaka nu på 2010-talet, bland trendiga frukostkockar. DN 22/10 2016, s. 47. —
-GUBBE. (ngt vard.) av öl mer l. mindre alkoholiserad (äldre) man; äv. (skämts.) om (mans)person som uppskattar l. är intresserad av öl. SD 22/11 1855, s. 1. Det fanns ett stort alkoholproblem i Sverige även före .. (1965), men till alla andra bekymmer lades ett nytt – mellanölseländet. Ölgubbarna var gamla förr. Nu är de oftast unga. SvD 22/5 1971, s. 5. Även om jag är mer en vingubbe än en ölgubbe vet jag vad jag tycker är gott. JönkP 22/3 2013, s. 17. —
-GÅS, sbst.1 (förr) gåsformat dryckeskärl för öl som flöt på ytan av öl i större ölkärl; jfr gås 3 a o. simmare 2 c. Till gästabudsgruppen (bland allmogens inventarier) höra dryckeskärlen, de s. k. ölgässen, stånkor av skilda former .. och de målade gästabudskorgarna. TurÅ 1915, s. 68. —
-GÅS, sbst.2 [elliptiskt för öl-smörgås] (förr) ölsmörgås. Blir det .. ölgåsen som kommer att ersätta den vandrande restriktionsrätten? DN(A) 7/9 1955, s. 8. —
-GÄLD. (†) skuld för öl; jfr gäld, sbst.1 2. De peningar som Christopher her i Åbo vthaf Frijsses öllgelld vpburit hafuer. BtÅboH I. 6: 214 (1634). BoupptSthm 1679, s. 106 b. —
(3) -GÄRD. [fsv. ölgærþ] (†) ölgille; jfr gärd, sbst.1 1. Såsom laagen säger, at man honom skall tilltala som öhlgärden vppehölt. HSH 31: 69 (1661). Ölgärden förekom i Finland under det hedniska bruket ”ukonvakka”, en offerfest för god äring. Cederlöf FinlPrästEkon. 71 (1934). —
-HAJ. (numera bl. i skildring av ä. förh.) person som (i hamnområde) idkade olaglig handel med öl; jfr haj, sbst.1 2 a, o. -kung. Fädernesl. 4/9 1886, s. 2. Ölhajarna. Detta namn, som är ett godt exempel på det träffande i den s. k. sjåarehumorn, ha de fått däraf, att de liksom hajarna, kretsa kring fartygen. Tengdahl Hamnarb. 93 (1897). —
-HAK. [till hak i den från knoparmoj lånade bet.: hörn] (vard.) jfr -kafé, -servering 2, -sylta. Men arbetarna, de kunna finna sig i allting, de få knappast annat än en sejdel öl på ett ölhak. Arbetaren 21/10 1932, s. 6. —
-HALVA. (numera bl. ngn gg) halvbutelj öl; äv. allmännare, om (mindre) ölflaska; jfr halva, sbst. 2 a. Faktum var imellertid att han satte af i pin karier och hade så nära ridit omkull en bryggardräng, som höll den rädda kampen med ena handen och en ölhalfva för munnen med den andra. NorrlP 2/7 1879, s. 2. Besynnerligt nog medförde två supar och en ny ölhalfva ingen ändring till det bättre. Janson Ön 70 (1908). På utskänkningsställena har man sålt 346,275 ölhalfvor (tredjedelslitrar) mindre i augusti i år än i fjol. ST 1909, nr 6004, s. 3. —
-HANDEL. handel (se handel, sbst.2 11 b) med öl (jfr -mångleri); äv. konkret: butik med ölförsäljning (jfr handel, sbst.2 11 b ε). Undertecknad, som förestår Win-, Bränwins- och Ölhandeln i huset .. är försedd med alla sorters Maltdrycker, på hel- och halfbuteljer. SD 10/3 1855, s. 4. Förbättrad nykterhet med friare ölhandel. LD 10/10 1958, s. 2. —
-HELVETE. (numera bl. tillf.) om ölservering (se d. o. 2) uppfattad ss. ett helvete; jfr helvete 3 b. Jag skall bedja att få nämna ett och annat om det vid Katrineholms järnvägsstation existerande ”ölhelvete”, som utgör en skamfläck för platsen. Dagen 31/3 1898, s. 1. —
-HJÄRTA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om hjärtförstoring (som tänktes vara orsakad av hög ölkonsumtion). ”Ölhjärtat” är baksidan af den medalj, på hvars främre sida det berömda tyska ölet står. SthmLT 1/5 1894, s. 2. —
-HORN. (i sht om fornnordiska förh.) dryckeshorn för l. med öl; jfr -glas o. mjöd-horn. AB 4/1 1866, s. 2. Med konungen underhöll han fortfarande vänskapliga förbindelser samt erhöll af honom gåfvor, t. ex. ett svärd, ett ölhorn och en guldring. Hildebrand Isl. 62 (1883). —
-HUND. (öl- 1561 osv. öle- 1559) [fsv. ölhunder] (numera bl. ngn gg) fyllbult, suput; jfr hund, sbst.1 2, o. -drinkare. The slemmeste, som udhi heele hopen finnes kunne, nämpligen icke annet ähnn drinckere och ölehunder, lösachtige och plumpe bängler. G1R 29: 256 (1559). —
-HUS. [fsv. ölhus] ölservering (se d. o. 2); jfr hus 7 b o. -krog. Ja stolar och bencker j kyrkionne äro tome, men torget, gatorna och ölhusen fulle. PErici Musæus 2: 178 a (1582). —
-INDUSTRI. jfr industri 3. NDA 31/3 1873, s. 2. Genom sin fria ställning fungerar ölindustrin som en spjutspets för hela alkoholmarknaden. SvD 18/7 1969, s. 9. —
-JÄST. vid öljäsning använd l. i jäsande öl bildad jäst; särsk. dels om den vid överjäsning (o. bakning) använda svampen Saccharomyces cerevisiae (Desm.) Meyen, bagerijäst (jfr -jäst-svamp o. över-jäst), dels om den vid underjäsning använda svampen Saccharomyces pastorianus E. C. Hansen (synonym: Saccharomyces carlsbergensis E. C. Hansen), lagerjäst (jfr under-jäst, sbst.). Salé 164 (1664). Den jästsvamp, vars förmåga man .. (vid sprittillverkning) begagnar sig av, är i de allra flesta fall öljästen (Saccharomyces cerevisiae Meyen). Simmons Jönsson 344 (1935). Valet av öljäst har betydelse för de biprodukter som bildas vid jäsningen. ModStKokb. 560 (1983). Den öljäst som nu används vid tillverkning av de flesta lageröl i världen är just Carlsbergensis. SmålP 14/10 2016, s. C3. —
-JÄST-SVAMP. (†) om (jäst)svampen Saccharomyces cerevisiae (Desm.) Meyen, bagerijäst. Den vanliga öl- eller alkoholjästsvampen, Saccharomyces cerevisiæ. NF 7: 1527 (1884). VäxtLiv 2: 557 (1934). —
-KAFÉ. (utom i namn numera i sht i skildring av ä. förh.) enklare ölservering (se d. o. 2); jfr kafé a o. -fik, -försäljnings-lokal, -hak, -hall, -hus, -stuga. DN 1894, nr 8911 A, s. 4. Han satt på ett ölkafé och var nöjd med att sakta klämma en halva. Ahlin GillGång 34 (1958). —
-KAGGE. mindre laggkärl för l. med öl (jfr kagge, sbst.2, o. -fat); äv. (vard.) bildl., om ölmage. BoupptSthm 1673, s. 460 b. En ölkagge till mage och mycket korta hjulben. Hellström Lekh. 178 (1927). Bryggeriet där man skållade ölkaggar med ånga. Nilsson HistFärs 111 (1940). —
-KANNA. om (lockförsett) dryckeskärl för l. med öl (jfr kanna, sbst.2 1 a, o. -glas, -stop); äv. (o. utom i skildring av ä. förh. numera i sht, tillf.) om serveringskanna för l. med öl (jfr kanna, sbst.2 1 b, o. -flaska 1). Att edhers fogte .. är en försumelig man, then och ee som offtes tager mykit mere öllkanne til vare än gagnätt. G1R 25: 182 (1555). En ölkanna i form av en gris som familjen serverar mumma ur till jul. SvD 21/5 2022, Perfect guide s. 34. —
-KAPPE, äv. -KAPPA. (†) om (mindre) dryckeskärl för öl; jfr kappe, sbst.3 1, o. -bägare. Att hann hade gräfwitt sigh .. inn i bodhenn, och der vthstullitt en öllkappa, ett par linstrumper .. och enn ledergrima. 3SthmTb. 5: 53 (1603). Celsius Ordspr. 12: 685 (1714). —
-KAR. [fsv. ölkar] kar (se kar, sbst.1 2) för l. med öl l. avsett för l. använt vid ölbryggning; äv. med inbegrepp av ölet; jfr -fat. KryddRSthm 1558 B, s. 33. Den uptagne (påsen med örter, som varit i vin) kan man kasta uti et gäsande öl-kar, om så behagas och tilfället gifwes. Bruno Gumm. 184 (1762). —
-KNEJP. (numera bl. i skildring av utländska, i sht tyska förh.) jfr -servering 2. Familjfadren tillbragte .. (förr) aftnarne i spelklubbar, punschkällrar eller ölkneiper. Snällp. 4/9 1858, s. 3. —
-KONSUMTION. konsumtion av öl; jfr -förbrukning. SP 22/5 1830, s. 3. Sedan 1967 har ölkonsumtionen per invånare över 15 år ökat från 2,11 liter (i ren alkohol) till 2,86 liter i fjol. SvD 21/5 1970, s. 11. —
(1, 2) -KORG. korg för l. med ölflaskor o. d.; äv. (i Finl.): ölback. Södergren .. berättade att han, då händelsen passerade, varit sysselsatt med att lasta ölkorgar på ett åkdon. Fädernesl. 27/12 1862, s. 3. På .. (vagnarna) transporteras ölkorgar, bränsle och andra tyngre förnödenheter. Hufvudstadsbl. 3/6 2014, s. 14. —
(2) -KORK. kork (se d. o. 2 a) för ölflaska; äv. (o. numera i sht) oeg., om annan tillslutningsanordning för sådan flaska (jfr -kapsyl). Faschingerwatten, Buxbomsträd, samt skuren Ölkork, säljas uti Huset N:o 5. DA 13/11 1817, Bih. s. 2. Jag slår av ölkorken mot parksoffskanten och tar en klunk. DN 22/12 1994, s. D3. —
-KORV. [jfr t. bierwurst] (torkad o. kryddig l. rökt) korv som är avsedd att ätas l. äts ss. tilltugg till öl; jfr pilsner-korv. Då det starka III kl. ölet rönt en allt rikligare efterfrågan ha vi med detta i ögonsikte anskaffat till vår restaurang uti Bierets hemland Tyskland i samband med öldrickning mycket gouterad ölkorv. ÅboUnderr. 9/9 1932, s. 1. —
-KRAN. jfr kran 4 o. -tapp. Värden .. trycker med handen på en ölkran af elfenben eller mahogny .. från hvilken den ljusa eller mörka saften rinner ut. NDA 31/12 1861, Bih. s. 1. —
-KROG. (öl- 1572 osv. öle- 1614–1647) krog med utskänkning av öl; jfr -kafé, -servering 2. Nora kyrkebol är en by och besuten med ölkrogar, som lämna vägfarande folk härberge. NoraskogArk. 5: 35 (1565; normaliserat). —
-KRUS. jfr krus, sbst.3 1, o. -glas, -mugg. Florinus Voc. 56 (1695). (Den avgående åldermannen) dricker .. trumman först ifrån sig och till sin successor, då han tager ölkruset i ena handen och bonden i den andra. Fatab. 1931, s. 94 (c. 1760). —
-KRYDDA. krydda (se krydda, sbst. 3) avsedd för l. använd vid ölbryggning. Squattram .. Användes mot utslag; begagnades förr som ölkrydda. Andersson AfbildnVäxt. 1: 57 (1870). —
-KRÖGARE. (numera bl. tillf.) innehavare av l. föreståndare för ölkrog; jfr -skänkare, -säljare. Wijn- och Ölkröghare. Paulinus Gothus MonPac. 412 (1628). —
-KULTUR. kultur (se d. o. 7) i fråga om (konsumtion av) öl. Reformatorn 13/6 1889, s. 3. Vi har fått en ny vinkultur efter kontinentalt mönster och är på väg mot en ny ölkultur. GbgP 7/8 1984, s. 36. —
-KULÖR. (numera mindre br.) sockerkulör använd ss. färgämne i öl; jfr kulör 2 b. GHT 10/11 1868, s. 4. SOS Industri 1958, s. 114. —
(1(, 2)) -KUND. jfr kund, sbst. 2. GHT 1873, nr 73 A, s. 4. De sura ölkunderna omkring mig såg förvånade upp från sina glas. Lo-Johansson Förf. 90 (1957). Systembolaget har tappat ölkunder till kontinenten. DN 10/7 1996, s. A5. —
-KUNG, äv. -KONUNG. kung (se konung, sbst.1 I 1) l. furste o. d. begiven på l. förknippad med öl; äv. (o. numera i sht) om mäktig person inom ölbranschen, särsk. om person som äger ölbryggeri (jfr konung, sbst.1 I 4 (d), o. -fabrikant); förr äv. om langare (se d. o. 2) av öl (jfr konung, sbst.1 I 4 b, o. -haj). Serdeles älskade .. (kurfursten) ölet och kallades derföre Ölkonungen. Fryxell Ber. 6: 201 (1833). ”Ölkungen” Gambrinus, den lycklige uppfinnaren af Ölet. VästernorrlAlleh. 9/8 1882, s. 2. Så .. levererade en dag för ej länge sedan ”ölkungarne” till arbetarne .. under fem dagar ej mindre än – 500 buteljer. NorrtT 10/8 1887, s. 2. Ölkungen Jens Spendrup. Barometern 23/10 2012, s. 4. —
(1, 2) -KUSK. (förr) kusk som körde ut öl till butiker o. d.; jfr -utkörare. Då under tiden en så kallad ”ölkusk” .. anländt och frågat Carlsson om hon behöfde öl. NorrkpgT 16/2 1865, s. 4. Ölkusken och bryggarhästen! Kan det finnas en finare vänskap och en stoltare tradition för ett bryggeri? Expressen 3/6 1991, s. 31. —
-KÅSA. (öl- 1885 osv. öle- 1712 (i vers)) (förr) jfr kåsa, sbst. 1, o. -glas, -stånka. Kring hans Säten skole ståå, / Öhlestånckor Tiugu Twåå, / I hwar hand een Öhlekosa. Runius (SVS) 2: 316 (1712). —
-KÄLLARE. källare (se d. o. 1) för förvaring l. lagring av öl; äv. om källare (se d. o. 2) med utskänkning av öl (jfr -servering 2). Ther tu kunde finne Oss Rådh till någre gode Kellere både till Wijn och ölkellere någerstädz ther på gamble Slottedt. G1R 19: 200 (1548). Husmanshygge i högsätet i Lundabryggeriets ölkällare. Sydsv. 25/3 2022, s. C3. —
(1 (c)) -KÄMPE. särsk. (†): person som förmår o. tycker om att (tävla i att) förtära stora mängder öl (l. andra rusdrycker); jfr kämpe, sbst.1 3. Then som mäst orckar dricka och störste ölkempen är. LPetri Dryck. A 7 a (1557). Schroderus Dict. 62 (c. 1635). —
-KÄRL, förr äv. -KÄRIL l. -KÄRILE. (numera bl. tillf.) kärl för l. med öl; jfr -fat, -flaska 1, -lägel, -pott. Øöl Kärille Tunnor 2 st(ycke)r om Fem Tunnerum. InventSkedvi 1587. —
(1, 2) -KÄRRA. kärra avsedd för l. använd vid transport av öl; särsk. (om ä. förh.) om hästdragen sådan kärra; jfr -vagn. Wikforss 1: 281 (1804). En ölkärra med en fet, lunkande häst och en rödbrusig körsven, for förbi. Geijerstam FattFolk 1: 152 (1884). Redan innan fartyget lämnat Fredrikshamn står folk på kö utanför butiken, med ölkärrorna på släp. GbgP 7/7 2015, s. 12. —
(1(, 2)) -KÖP. [fsv. ölköp] (in)köp av öl. 18 mark till ölköp åt 50 personer vid Nora bergslag. NoraskogArk. 5: 38 (1597). —
(1, 2) -KÖRARE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) ölutkörare; jfr körare 5 a. Dock torde reqvisitioner å hvad som önskas antingen utsändas direkte till Bryggeriet, eller ock upptecknas i en af hvarje ölkörare medförande annotationsbok. GHT 3/4 1855, s. 3. —
-LAG, sbst.1 (öl- 1790 osv. öla- 1802) (i sht i fråga om utländska, i sht tyska förh.) lag (se lag, sbst.1 1) som reglerar ölbryggning. Möller (1790). Att .. (Tyskland) tar sin öl på allvar märks inte minst på ”das Biergesetz” från 1516. ”Öllagen” som var en av världens första livsmedelslagar slog fast ingredienser, alkoholhalt och pris. SvD 1/4 2017, s. 19. —
-LAG, sbst.2 (förr) (deltagarna i) dryckesgille (med öl ss. huvudsaklig dryck); särsk. om sådant gille där deltagarna delade på kostnaderna för ölet; jfr lag, sbst.3 13 c, o. -gille o. hop-öl. Verelius 215 (1681). Som man hade anledning befara, det ungdomen skulle företaga sig den oseden, at genom wist sammanskott af spannemål tilställa på Helgedagar de så kallade Öhllag eller hopöhl. KulturbVg. 2: 103 (1766). —
-LAND. land (se d. o. 3) l. landsdel där öl bryggs l. konsumeras i stor mängd. At, när .. (rika personer) blifwit fattige igen och Brödet med sina Händer måst förtjena, eller en Bonde i Win-Länderna begifwit sig in vti Öl-Länderna, hafwa the aldehles ifrån Podagra blifwit befriade. Aken Reseap. 208 (1746). —
-LYNNE. (numera bl. tillf.) ölsinne; jfr lynne 2. Om än Mollberg .. har ett godt öllynne, så är han så mycket svårare att råka utför ”dagen derpå”. Ljunggren Bellm. 150 (1867). —
(1, 2) -LÅDA. jfr -back. Tomma Öllådor och Spillträd af olika storlekar till billigt pris. HärnösP 7/11 1861, s. 4. —
-MAGE. om stor mage (se d. o. 4 (c)) (som tänks vara) orsakad av hög ölkonsumtion; jfr -kagge. En gammal grå surtout vårdslöst tillknäppt öfver ölmagen. Atterbom Minn. 124 (1817). —
-MALT. malt avsedd för l. använd vid öltillverkning. NerAllah. 20/1 1849, s. 2. En låg proteinhalt anses önskvärd hos korn, som skall användas till ölmalt. LB 2: 321 (1900). —
-MJÖD. om ölliknande mjöd; jfr mjölska. Man hade både watu-miöd, och öl-miöd samt även win-miöd. Dædalus 1954, s. 57 (1783). Mölska(.) Kan också kallas ölmjöd, honungsöl eller maltmjöd. SvD 11/1 2013, Kultur s. 16. —
-MUGG. jfr mugg, sbst.2, o. -glas, -krus. Ty kan wäl inbildningen äga ett mera lifwande föremål, än åsynen af en fraggande ölmugg? SP 11/6 1806, s. 3. —
-MÅNGLERI1004 l. 3~002. (numera bl. tillf.) mångleri med öl; jfr -handel. Medan wij förnim(m)e, at aff thet myckla Öölmånglerij, som widh och omkring Grufwan aff hwar man vthan åtskilldnat är wordet drifwit, mycken bandskap .. sigh förorsaker. PrivBergsbr. 1649, 3: D 1 a. —
-MÄRKE.
1) (†) märke (se märke, sbst.1 2 f) vilket berättigar innehavaren till öl(drickande). MalmöAlleh. 7/1 1854, s. 2. För dem, som åstunda rättighet till endast öldrickande, tillhandahållas ölmärken till pris af 10 kronor för tre månader. SvArbetaren 15/2 1890, s. 3.
2) märke (se märke, sbst.1 6) av öl; äv. om emblem för sådant märke (jfr märke, sbst.1 2 b). Ett ölmärke, som heter ”Bière Arlen”. SvD(A) 8/11 1925, s. 19. Det finns en uppsjö av motiv i shopen, med alltifrån ölmärken, Disney-figurer till dödskallar. JönkP 30/9 2021, 2: 3. —
-OS. (†) ölrus; jfr os, sbst.2 2. Een Kappe Brännewijn eller twå / Skulle det icke dåga, och smaka vppå / Så länge du finge itt annat fnoos / Och gamble öhloset ginge sin koos. Beronius Reb. F 3 b (1674). —
-OST. (förr) om gm blandning av öl l. svagdricka o. mjölk avskiljd ostmassa (jfr ost, sbst.1 1 a); äv. (o. i sht) om av sådan ostmassa tillredd (varm) dryck (jfr ost, sbst.1 3, o. -supa). 1 stoop miöllck och ½ stoop öhl till öhlost. BoupptSthm 1679, s. 724 a, Bil. Ost kan præpareras .. af det att surt dricka, win etc. kommer i mjölk, .. (t. ex.) ölost. Linné Diet. 2: 160 (c. 1750). Ölost och vattvälling kan nog vara godt förstås, men inte blir en just gla’ åt ’et. Adelsköld Dagsv. 1: 300 (1899).
-PENGAR, äv. -PENNINGAR. (öl- 1531 osv. öle- 1682) [fsv. ölpänningar] pengar avsedda för l. använda till köp av öl; äv. (om ä. förh.) i fråga om uppbörd; jfr penning I 5 n. Öllpeninger aff Löszkonor, och annen vpbyrd som ther faller widh gruffuona. G1R 7: 393 (1531). (Kyrkans arbetare) bekomo .. till ööll peningar och till tääre peningar .. 6 daler. BtÅboH I. 1: 97 (1622). Tirolius vägrade .. att låna ut några kronor till ölpengar. DN(A) 28/1 1965, s. 12. —
-PIMPLANDE, p. adj. jfr pimpla, v.2, o. -drickande, p. adj. Ölpimplande studenter. AB 3/10 1861, s. 1. —
-PIPA. [fsv. ölpipa] (†) pipa (se pipa, sbst.1 10) för l. med öl (jfr -fat); äv. bildl.: fyllbult, suput (jfr -drinkare, -tunna). BoupptSthm 1670, s. 1549. Jag lemnar allom Rättsinnigom att döma, antingen en försupen Ölpijpa, eller en okysk och oährlig Qwinna, bätter är. Fernander Theatr. 186 (1695). —
-POTT. (†) om kärl l. flaska o. d. för l. med öl; jfr pott, sbst.3 2. Wittnet (har) sedt honom återkomma med en öhlpott, men eij något Brännewijn. VRP 4/8 1730. —
-PROBERARE. (†) jfr proberare 2 o. -provare. De hos mig .. efterfrågade Öl-Proberare, äro nu färdige. DA 16/12 1793, Bih. s. 1. CarlscrVBl. 23/6 1849, s. 4. —
-PROST. (om medeltida förh.) jfr prost 3. Matthias .. torde snarare hafwa warit en Öl-Probst i Forsza Gillet, än Präst i Forsza Kyrka. Lenæus Delsbo 57 (1764). —
-PROVARE. person som (yrkesmässigt) avsmakar o. bedömer kvalitet hos öl (jfr provare I 1); äv. om instrument använt vid undersökning av alkoholhalt o. d. hos öl (jfr provare I 3 o. -proberare). Bleff Anders benson oh Jakop larson satte till Öll proffuare oh der Effter ransaka. EkenäsDomb. 1: 114 (1647). Areometrar för speciella ändamål äro: syreprovare, ölprovare, mjölkprovare m. fl. Bergholm Fys. 1: 68 (1953). Vi var ett 30-tal ölprovare från hela Sverige som testade åtta märken över nätet. SmålP 16/5 2020, s. C4. —
-PROVNING. provsmakning av öl (jfr prova, v. 1 (b γ), o. -provare); äv. konkretare, särsk. om arrangemang med sådan provsmakning. NorrlKorr. 10/10 1857, s. 3. Det byggdes upp en liten klick med ölentusiaster och vi hade ölprovningar tillsammans. VetlandaP 5/7 2022, s. 11. —
-PRÅM. särsk. (†): fyllbult, suput; jfr pråm 5 o. -drinkare. Hwem skulle icke styggias wid sådana Ord: Den där, han är en Fyllhund, en Öhltapper, en Öhlbulter, Öhlpråmer. Fernander Theatr. 104 (1695). Weste (1807). —
-RO.
1) till 1, om den ro (se ro, sbst.1 1, 2) som öldrickande kan medföra l. om ro under öldrickande. Allt hvad de togo på, det blef genast deras, och de unnade sig knappt en stunds ölro, bara för att få ännu dubbelt upp. Heidenstam Folkung. 2: 6 (1907).
2) (†) till 1, 3: (förströelse l. förlustelse under) ölgille; jfr ro, sbst.1 5 (d), o. jul-ro 2. Under gästabuden druckos skålar eller minne efter behag, men Jungfru Marias skål slutade ölroen. Lagerbring 1Hist. 2: 413 (1773). Strinnholm Hist. 2: 597 (1836). —
-RUS. rus (se rus, sbst.2 1) orsakat av ölkonsumtion; jfr -os. Salt, Ättika och Ruta som Omslag tiänar i Hufwudwärk effter Öhl-Ruus. Roberg Beynon 246 (1697). —
-RÄTTIGHET~002, äv. ~200. utskänkningstillstånd för öl; jfr rättighet 1 e. (Antalet utskänkningsställen) bestämdes lika med föregående år, undantagande att en ”ölrättighet” beslöts utöfver de personliga (för att ersätta den, som innehafts af aflidne konditor Nordahl). SöderhT 5/3 1880, s. 2. —
-SAL, sbst.1 (numera bl. tillf.) jfr sal, sbst.2 2, o. -hall, -servering 2. (Fr.) Cabaret .. (sv.) giästgifware-hus; en öl-sal. Möller 1: 233 (1745). —
-SAL, sbst.2 (†) ölförsäljning; jfr sal, sbst.3, o. -salu. Å sam(m)e dag bliifue alle the, som ööl-sal holle vtan borgmest(ernes) wilia och iaa, h(er) för rette tilsagde och förmanede, att (osv.). VadstÄTb. 74 (1583). Cavallin Herdam. 4: 364 (cit. fr. 1684). —
-SALU, äv. -SALA. [fsv. ölsala] (†) ölförsäljning; jfr -sal, sbst.2 The, som öölsalu vppeholle. PrivSvStäd. 3: 477 (1583). BoupptVäxjö 1822. —
-SEJDEL. jfr -bägare, -glas. NVexjöBl. 18/8 1848, s. 4. En liten man i läderförkläde .. gick omkring och plockade ihop tomma ölsejdlar från bordens röda dukar. Asklund Fanfar 174 (1934). —
-SERVERING.
1) servering (se servera, v.1 2 e) av öl; jfr -skänkning, -utskänkning. ÖgCorr. 31/10 1860, s. 4. Det kommer att vara ölservering och eventuellt lite lättare tilltugg. TranåsTidn. 16/6 2022, s. 17.
2) utskänkningsställe för öl (o. enklare mat); jfr servera, v.1 4, o. -fik, -försäljnings-lokal, -hak, -hall, -hus, -kafé, -knejp, -krog, -sal, sbst.1, -serverings-ställe, -sjapp, -skänkeri, -stuga, -ställe, -sylta, -utskänkning. SD 2/9 1879, s. 1. Kristianstadsfestivalen kan vara så mycket mer. Det kan bli en chans för föreningar att visa upp sig, krogar att ha ölserveringar på torgen, .. konserter och dansbana. KristianstBl. 11/10 2018, s. 2.
Ssg (till -servering 1): ölserverings-ställe. (numera bl. tillf.) ölservering (se d. o. 2). (Att ölpriset är så lågt som möjligt) är väl äfven förhållandet å bryggerierne och de nu inrättade ölserverings-ställena (Bierstuben), men ingalunda å de större värdshusen. NorrkpgKurir. 7/10 1858, s. 1. —
(1 (c)) -SINNE. humör l. sinnesstämning som visar sig efter förtäring av öl (l. andra rusdrycker); särsk. (o. numera i sht) i förb. med dels dålig l. ond, dels god, i fråga om (att ha anlag för) att bli aggressiv l. lättretlig resp. på gott humör efter sådan förtäring; jfr -lynne. ConsAcAboP 1: 27 (1641). Du har intet ont ölsinne. Posten 1768, s. 30. Hos oss yttrar sig ett såkalladt godt ölsinne ofta genom en .. (viss) lallighet. JJNervander 1: 122 (1833). Jag hörde de vuxna säga att Andersson var en fyllbult och att han hade dåligt ölsinne. Siwertz Förtr. 287 (1945). —
-SJAPP. (vard.) jfr sjapp, sbst.2, o. -kafé, -servering 2. Förposten 26/5 1877, s. 2. George skulle väl inte bjuda ut dig på vilket gammalt ölsjapp som helst. Benecke Munro JupitMån. 197 (1985). —
(1 (c)) -SJUK. (numera bl. tillf., vard.) illamående till följd av (alltför) stort intag av öl (l. andra rusdrycker); jfr fyll-sjuk. Så at när man alt reknar tilhopa penningarna som bortdruckna äro, dryckes tijden, och sidhan then tijd han går ööl siuk, gör thet tå een stoor summo. LPetri Dryck. D 4 b (1557). —
-SKRIVARE. (förr) föreståndare för ölförråd; äv. om till hovstaten hörande tjänsteman som förde räkenskap över ölskatt; jfr skrivare 2 a. Nils Ersonn som war oll schriffuar(e) på stocholm slått. HovförtärSthm 1561 A, s. 21. I själfva hofstaten upptogos klädeskrifvare .. öl-, fläsk-, fiskskrifvare och många fler. SvH 3: 246 (1903). —
-SKVÄTT. jfr skvätt, sbst.1, o. -slatt. Bordduken .. var fläckig, .. ölsqvättar stodo och stinkte i glasen. Strindberg Giftas 1: 124 (1884). —
-SKÅL. (förr) skål (se skål, sbst.2 1 a) för l. med öl (jfr -glas); äv. (äv. om nutida förh.) om i öl drucken skål (se skål, sbst.2 3). TbLödöse 387 (1597). Bröderna hwar dagh wtan rop / kommo thär wenligan i hop .. och mångt beslutz tå giftermål / mädan sigh medh en godh ölskål / förlusta. JMessenius i HB 1: 91 (1629). Mellan vitsarna, som oftast tangerar botten, utbringas ölskålar. SvD 1/10 1971, s. 12. —
-SKÄNKARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) innehavare av l. föreståndare för ölservering (se d. o. 2); jfr skänkare I 3, o. -krögare, -säljare. Offentelige Öhl- och Winskänckare. Scherping Cober 2: 232 (1737). —
-SKÄNKERI1004 l. 3~002. (numera bl. i skildring av ä. förh.) ölservering (se d. o. 2). Att anställa ett vin- och ölskänckeri af främmade dricker. SthmPriv. 301 (1650). —
-SKÄNKNING. (†) jfr skänka, v. 5, o. -servering 1. BrinkmArch. 1: 218 (1717). Han .. försörgde sig med öl- och miödskänkning. Roland Minn. 25 (c. 1748). —
-SLATT. jfr -skvätt. Virén Skizz. 98 (1890). I den sista talldungen .. svepte vi ölslattarna och traskade in på det drogfria diskot. GotlAlleh. 2009, nr 7, s. 13. —
-SMAK. smak (se smak, sbst.1 1) (påminnande om den) av öl; äv. om smak på öl. Lind 1: 410 (1749). Några små satser av lite mer speciella ölsmaker såsom blåbär och fläder. NerAlleh. 24/8 2015, Bergslagen s. 6. Citronen är det som dominerar (drycken) smakmässigt, men .. ölsmaken finns där också. VästerbK 28/5 2021, s. 30. —
-SMÖRGÅS~20, äv. ~02. särsk. (om ä. förh.) om smörgås vilken uppfyllde krav på tillhörande måltid vid beställning av (stark)öl på ölservering; jfr -gås, sbst.2 NFörposten 20/11 1889, s. 3. En bångad ölsmörgås ger gästen rätt att dricka både en eller flera flaskor starköl om han vill. DN(A) 16/8 1955, s. 11. —
(1, 2) -SOFFA. (numera bl. ngn gg, vard.) om större ölback; jfr soffa 2. Blom .. erbjöd Butter hälften av ölsoffan, bara han en enda kort sekund ville låta det rycka en aning i den högra mungipan. SvD(A) 7/7 1940, Söndagsbil. s. 7. —
-SOPPA, förr äv. -SUPPA l. -SOPP. soppa med öl ss. ingrediens; särsk. (om ä. förh.) om vällingaktig soppa av öl l. svagdricka, mjölk o. mjöl o. d.; jfr -supa o. drick-soppa, grädd-soppa, käring-badd 2, svagdricks-soppa. VarRerV 27 (1538). Fattigt folk, och som ej hafwa ämne til så mycket ombyte, få nöja sig med Mjölk, Gryn-soppor, Gröt, Öl-soppa, Ölostwaszla och Smörgås. Alm(Gbg) 1757, s. 34. —
-SORT. sort (se d. o. 3) av öl; jfr -typ. HovförtärSthm 1669 A, s. 923. Pripps monopol bröts upp och allt fler svenskar fick smak för andra ölsorter än slätstrukna lager bryggda på ris och majs som substitut för den dyrare kornmalten. Nilsson HemlKock. 206 (2007). —
-SPAD. spad med öl ss. bas (se bas, sbst.1 4). Servera korven i sitt ölspad, kålen med lite smält smör .. och mängder av persiljeklipp. SvD(A) 18/1 1965, s. 14. —
-STANK. Ölstank och tobaksrök blandades broderligen och förqvalmade luften. Nicander Minn. 2: 375 (1839). —
-STARK. (†) som kan dricka stor mängd öl; jfr stark 9 a. Ther till medh, berömes een sådan, att han är .. godh gästabudz man welliger och ölstarcker. Bullernæsius Lögn. 343 (1619). Fernander Theatr. 306 (1695). —
-STINN. stinn (se d. o. 1 b) till följd av hög ölkonsumtion (jfr -fet); äv.: (i hög grad) berusad på öl (äv. i överförd anv., om ngt sakligt). Ölstinna Värdshusmän. Wallenberg (SVS) 2: 161 (1771; uppl. 1999). Du är föreställd i Biskoplig skrud, .. ölstinn i anletet och werkligen förfärlig att skåda. 3SAH XLVI. 2: 234 (1834). Massor med ölstinna ungdomar kommer att vråla ”… för vi har tagit studenten! Fy, fan vad vi är bra!” AB 13/5 2018, Söndag s. 91. Smittskyddsläkaren .. varnar nu för ökad smitta till följd av ölstinna träffar vid storbildsskärmar och packade fotbollsarenor. NorrbK 14/7 2021, s. 4. —
-STOP. [fsv. ölstop] jfr stop, sbst.1 1, o. -glas. G1R 26: 108 (1556). Han drack ut et helt öl-stop i twå dryckar. Serenius Z 3 b (1734). Karlarne, de yngre, läto ölstopet gå omkring. Carlén TatS 1: 46 (1866). —
-STUGA, förr äv. -STUVA. [fsv. ölstuva] (enklare) ölservering (se d. o. 2); jfr stuga 3 o. -kafé, -krog, -källare. OPetri 2: 400 (1531). En gammal gammal brun ölstuga vid skeppsbron, där matroser och hamnarbetare spela domino och dricka öl. Engström Brevbok 71 (1893). —
-STÅNKA. (i sht i skildring av ä. förh.) stånka (se stånka, sbst.1) för l. med öl; jfr -glas, -kåsa. Warnmark Epigr. K 3 a (1688). Gran (används) till margarinlådor, bok till smördrittlar, en till ölstånkor. HantvB I. 2: 8 (1934). —
-STÄLLE. ölservering (se d. o. 2); äv. i pregnant anv., om ölservering med rikligt utbud av öl; jfr ställe, sbst.1 I 3. CIHallman 113 (1777). Det finns många rena ölställen där man kan hitta många sorters öl. ÖgCorr. 11/3 2019, s. 7. Tanken med krogen från början var ett ölställe med enklare mat. NorrkpgT 15/1 2022, s. B12. —
-STÄMMA, förr äv. -STÄMNA. [fsv. ölstämna] (i sht om medeltida förh.) sammankomst med öldrickande; ölgille. Strand NeliSuec. 33 (1753). Frapperande är den ölgillesterminologi som så flitigt förekommer i (de medeltida) lagtexterna. Fästningen skedde vid ölstämma, bruden överlämnades vid ”giftarölet”. DN 22/6 1967, s. 4. —
-SUBBA. (†) ss. nedsättande benämning på l. tillmäle till servitris på ölkafé o. d. Strix 1898, nr 9, s. 5. Att ta parti emot servitrisen, kalla henne både ”ölsubba”, ”krogpiga” och ännu värre öknamn. Arbetaren 22/5 1951, s. 7. Östergren (1971). —
-SUPA. (förr) ölsoppa. KryddRSthm 1559–60, s. 1. Ölsupa .. Svagdrickat kokas upp med sockret och ingefära och hälles i vällingen under kraftig vispning. Högstedt KokB 61 (1920).
Ssg (†): ölsup- l. ölsups-färgad. som har en färg som påminner om ölsoppa. Ehn öhlsupfärija häst. BoupptRasbo 1708. Östergren (1971). —
-SVIN. (†) fyllbult, suput; jfr svin 2 a o. -drinkare. Thenna swelgebukar och öölswijn. LPetri Dryck. B 7 a (1557). GHT 1902, nr 217 B, Bil. s. 2. —
-SVÄLJARE. (†) fyllbult, suput; jfr sväljare I 3 o. -drinkare. Och en hoop medt ölsuälger(e), så som slöse och dricke natt och dagh. 2SthmTb. 1: 163 (1546). —
-SYLTA. (vard.) nedsättande, om enklare ölservering (se d. o. 2); jfr -hak. VästervVBl. 27/5 1884, s. 2. Ute i bostadsområdena kunde vi hitta små ölsyltor. GbgP 27/12 1992, Söndag s. 4. —
(1, 2) -SÄLJAN. [till sälja, v.] (†) ölförsäljning. Sättiendis them vdi theris och andre Borgeris huss, ther the vppeholle öllsälien och horekroger. G1R 18: 52 (1546). —
(1, 2) -SÄLJANDE, n. (numera bl. tillf.) ölförsäljning. Å sam(m)e dag blef m(ester) Hans bårskärer och för rätte stälth för öölsälia(n)de, som hans hustru bruck(er). VadstÄTb. 74 (1583). —
(1, 2) -SÄLJARE. person l. företag l. butik som säljer öl; förr särsk. om innehavare av l. föreståndare för ölservering (se d. o. 2) (jfr -krögare, -skänkare, -säljerska). Ssåsom och icke heller någen annan borgere än som bryggeren och öelsellieren med bryggning och öelkrogningh hafue at bestelle. PrivSvStäd. 4: 299 (1602). (Man berömde) Sölvesborg där alla 15 ölsäljare hälsades på. BlekLT 15/10 2010, s. 9. —
(1, 2) -SÄLJERI. (†) ölförsäljning. Levander Landsv. 88 (i handl. fr. c. 1675). Som landshöfdinge-instruction af år 1734 .. uttryckeligen förklarar, thet öhl- och bränvins-säljerie icke bör räknas för borgerlig näring. 2RARP 16: 77 (1747). —
(1, 2) -SÄLJERSKA. (numera bl. tillf.) kvinnlig ölsäljare. Bleff samptyckt, att huilcke ööllsäliersker, som finnis haffua sålt enn kanna ööll dyrere enn ½ öre böthe 3 m(ark). VadstÄTb. 18 (1578). —
(1, 2) -SÄLJNING, förr äv. -SÄLNING. [fsv. ölsälning] (numera bl. ngn gg) ölförsäljning. Bergxmennen som boo widh gruffuona och bruka ööll sälningh. G1R 7: 144 (1530). —
-SÖL. (†) om hög l. omåttlig ölkonsumtion; jfr söl, sbst.2 2. Alt ölsöl skadar kropp och själ, såom andre starka dryckar, dock .. öfwerwinnes det lättare och med mindre fara af öl, än andra starka drycker. Alm(Sthm) 1749, s. 34. —
-TAPP. ölkran; förr äv. övergående i bet. dels: ölförsäljning, dels: öltappningsaffär; jfr tapp, sbst.1 1. Ath huilkienn som håller öllthap eller brenneuinn sellgier om söndaghiernna eller söndagznether, skall bötha, som lagh förmeller. TbLödöse 106 (1588). Gefle ångbryggeri vill ha öltapp i Hudiksvall. GefleD 7/4 1906, s. 3. Man kommer att satsa mer på ölsorterna .. och har för närvarande tio öltappar. YstadAlleh. 25/4 2022, s. A10. —
-TAPPARE. (i sht förr) person som yrkesmässigt tappar (o. säljer) öl l. svagdricka (jfr tappare 1); ngn gg äv. ss. nedsättande benämning på l. tillmäle till i övermått öldrickande person: fyllbult, suput (jfr -drinkare). H. F. N:de de hafwer än her till inge swar ther opå bekommedt, huru månge som samme bryggiere, öel- och wintappare skole ware. PrivSvStäd. 4: 308 (1602). Den där, han är en Fyllhund, en Öhltapper, en Öhlbulter. Fernander Theatr. 104 (1695). Det trevligaste var uppdraget att .. hämta svagdricka hos en öltappare i närheten. Engström Aftongl. 60 (1932). —
-TAPPNING. tappning (se tappa, v.1 1 a) av öl; äv. övergående i bet.: ölförsäljning (se tappa, v.1 1 b). Hannss Brandeborg .. bleff anklagatt, att hann .. bruker borgare närinng medh ölltapning och annatt och haffuer ingenn borgerskap. TbLödöse 512 (1604). Öltappningen försiggår .. utan någon som helst skumbildning i tappfaten. Lindberg Svagdr. Bih. 63 (1892).
Ssg (förr): öltappnings-affär. affär med tappning o. försäljning av öl; jfr öl-tapp. Ett rum med kök eller del deri önskas hyra af ett nygift folk samt en mindre källare eller annan lägenhet, passande för en mindre öltappningsaffär. GHT 16/2 1877, s. 4. —
-TILLVERKNING~020. tillverkning av öl; jfr -beredning, -bryggning, -framställning. Hvad nytt? 1775, nr 193–194, s. 1. Den humle som används vid svensk öltillverkning är nästan enbart importerad. BoråsTidn. 23/1 2022, s. 8. —
-TOK. (öl- 1651–1828. öle- 1688 (i vers)) (†) fyllbult, suput; jfr -drinkare. Arvidi 30 (1651). Då .. (de) uti fullan fläng .. rätt som gemena öltokar, ridit från den ena tullporten .. till den andra. Schück FUpsala 134 (cit. fr. c. 1730). Heinrich (1828). —
-TOKIG, förr äv. -TOKOT. tokig (se d. o. 1) på grund av (alltför) hög ölkonsumtion; äv. (o. numera i sht): tokig (se d. o. 2 a β) i öl, särsk.: som har ett (överdrivet) stort intresse för öl; jfr -galen. När han dricker, är han öltokut. UppsDP 4/2 1596. Majoriteten här har hög kunskap om öl, det är roligt med ett eget event för dem. Vi träffar bara riktigt öltokiga människor här så vi tar bara med de roligaste ölen, den här publiken har höga krav. GbgP 5/11 2017, s. 11. —
-TRATT. tratt avsedd för l. använd vid öltillverkning; förr äv. bildl.: fylltratt (se d. o. 2), fyllbult, suput (jfr tratt 3 o. -drinkare). När sådana narrar intet få wijdare taga på borgen (ty hwem will betro sådana Wåpar, Öltrattar, och Fullbultor längre?) Begynna dhe .. stiela, röfwa och mörda. Fernander Theatr. 282 (1695). 1 st Öhltratt. BoupptVäxjö 1753. —
-TRÄ, äv. -TRÄD. [fsv. ölträ] (†) träfat (se d. o. 1) för l. med öl (jfr -fat); äv. bildl.: fyllbult, suput (jfr -drinkare, -tunna). Tijerw i Öll trä 3 ½ t(un)na. SkeppsgR 1545. Källare tÿgh .. Öölträ Om 8 t(un)n(o)r. GripshR 1604, s. 124. En Handlande är et afskrap, et ölträ, en skojare, m. m. GbgMag. 1762, s. 299. —
-TUNNA. [fsv. öltunna] tunna för l. med öl (jfr -fat); förr särsk. om tunna (se tunna, sbst. 2) ss. måttsenhet för öl o. d., motsvarande 48 kannor (dvs. 125,6 liter); äv. bildl.: fyllbult, suput (jfr -drinkare, -pipa, -trä). Svart G1 30 (1561). At tweggehanda Tunno-Måhl äro, och wara måste, nembl. Öhl- och Spannemåhls-Tunnor, den ene af 48, den andra af 56 Kannor. Schmedeman Just. 432 (1665). Ers majestät, ljuva mamseller, soldater, öltunnor, luder och borgare i Stralsund! Forssell Gal. 31 (1964). —
-TYP. jfr typ I 2 o. -sort. (Det var) icke ens att förvänta, att allmänheten .. genast skulle helt och hållet afstå från den starkare, gamla öltypen. GHT 1897, nr 57 B, s. 1. —
-TÄLT. större tält inrymmande tillfällig ölservering (se d. o. 2) (på marknad l. festival o. d.). DN 12/6 1880, s. 2. Tivolin ska byggas och öltält ska resas. Efter två års uppehåll kan Tingsryds marknad äntligen återvända. SmålP 23/7 2022, s. A11. —
(1, 2) -UTKÖRARE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) person som (yrkesmässigt) kör ut öl till butiker o. d.; jfr -kusk, -körare. SD 31/7 1855, s. 4. —
-UTSKÄNKNING~020. utskänkning av öl; förr äv. konkret: ölservering (se d. o. 2). En gammal underofficersfru, som .. höll en liten ölutskänkning. GHT 13/12 1860, s. 1. Ölutskänkningen (på Oktoberfest) sker i särskilda tält som rymmer upp till tiotusen gäster och kan ta två månader att resa. BoråsTidn. 17/10 2017, 2: 13. —
(1, 2) -VAGN. (i sht förr) vagn avsedd för l. använd vid transport av öl; jfr -kärra. Sedan numera Iskällaren öppnats, utsändes dagligen uti ölvagnen friskt och mousserande Bäyerskt Öl af bästa qualité. NorrkpgT 26/5 1849, s. 4. —
-VISA. dryckesvisa (som framförs vid l. handlar om öldrickande); jfr visa, sbst.1 1. LLaurentii Nyåhrspr. B 1 b (1618). Till en tysk ölvisa trampar man käckt i marschtakt. UNT 8/3 2005, s. B7. —
-VÖRT. vört avsedd för l. använd till ölbryggning. Polhem ESkr. 3: 283 (c. 1725). Ölvört ska inte förväxlas med vörtkryddor utan kommer från malt som har legat i vatten. FaluKurir. 21/10 2019, s. 15. —
-ÄTTIKA. maltättika; jfr sädes-ättika. HovförtärSthm 1618–19 B, s. 32. Öl-, malt- eller sädesättika, som beredes af ohumlad vört, innehåller, jämte ättiksyra, dextrin och fosforsyrade salter. 2UB 4: 600 (1899). —
(2) -ÖPPNARE. öppnare (se d. o. 2 b) för (öl)flaska. Alla kökssaxars kökssax, rostfri med ölöppnare, skruvlocksöppnare, häftstiftshammare och blad som duger att klippa stekt höns med. DN(A) 2/6 1956, s. 14.
B (†): ÖLA-LAG, se A.
C (†): ÖLE-FAT, -HUND, -KROG, -KÅSA, -PENGAR, -TOK, se A.
D (†): ÖLS-DRICKANDE, n., se A. —
-MÅL. [fsv. ölsmal] (†) fylleri på öl; äv.: berusat tillstånd (orsakat av hög konsumtion av öl), särsk. (o. i sht) i uttr. (ut)i (sitt) ölsmål; jfr -mål (se sp. M 1795) o. dryckes-mål 1, 2. G1R 16: 43 (1544: vdi). The förre missbruk, som allmogen emellan medh bänckie Troolofninger, aftonsnack och ööllsmåål förelupne ähro. KulturbVg. 3: 92 (1674). Woro han wijsare i sitt öhlssmåhl, så giordhe och talade han wijssare. VDAkt. 1689, nr 206. ÖoL (1852).
Avledn. (till 1): ÖLA, v. (vard.) dricka (stor mängd) öl; ss. vbalsbst. -ande äv. konkretare, om enskild omgång av öldrickande. DN(A) 27/7 1939, s. 10. Men ölandet var faktiskt i full gång även nu på morgonen, hur det nu var möjligt. SvD(A) 2/2 1966, s. 12. Du som inte ölar kanske vill ha ett glas bubbelvatten med en splash vitt vin i stället? AB 2/6 2019, Weekend s. 3. —
ÖLSK, adj. (ölsker) (†) berusad (på öl); jfr ölskad. Omsider bekende han sigh, och först sade han: kan skee iag war då ölsker. ÄARäfst 158 (1596). —
ÖLSKAD, adj. (ölskader) [jfr ölsk] (†) = ölsk. Effter han var .. (vid frieriet) någott öllskadher, vill han nu behielpa sigh aff Kongl: KiorkioLaghen; såsom ogilt. VDAkt. 1690, nr 356.
Spoiler title
Spoiler content