publicerad: 2023
ÖVERFLÖD ø3ver~flø2d, n. (Stiernhielm Herc. 343 (1658, 1668) osv.) ((†) r. l. f. IErici Colerus 2: 316 (c. 1645), För hundra år sen 1: 122 (1809)); best. -et; pl. (numera bl. tillf.) = (VFörsök 3: 9 (1756) osv.) ((†) -er Kolmodin QvSp. 2: 33 (1750; i rim)); äv. (numera i sht i bet. 1) ÖVERFLÖDE ø3ver~flø2de, n.; best. -et; pl. -en.
Ordformer
(över- (-f(f)u-, -f(f)v-, -f(f)w-) 1577 osv. -flod (-oo-) 1599–1734. -flöd (-öö-, -dh) 1577 osv. -flöde 1674 osv.)
Etymologi
[fsv. ivirflöþ, ivirflöþe; liksom d. overflod efter mlt. övervlōt, ssg av över (se ÖVER) o. vlōt (se FLOD, sbst.3; jfr FLÖDE), sannol. med anslutning till ÖVER-FLÖDA; i bet. 2 sannol. åtm. delvis efter lat. superfluitas, ssg av super (se ÖVER) o. en avledn. av fluere, flyta (se FLUIDUM); åtm. i bet. 2 c β äv. efter t. überfluss, ssg av über (se ÖVER) o. fluss, av fht. fluz, i avljudsförh. till fht. fliozan (t. fliessen (se FLYTA, v.1)). — Jfr ÖVERFLÖDELIG, ÖVERFLÖDIG]
1) (numera företrädesvis i formen överflöde) om förhållandet att vatten (l. annan vätska) flödar l. svämmar över; äv. konkret(are) (jfr ÖVER-SVÄMMA 1 c); jfr 2. Om Lands öfwerflöde genom inbrot af Siön. Serenius EngÅkerm. 44 (1727). Vanligen varar flodernes stigande några dagar, derefter försvinner öfverflödet med hast i hafvet. Agardh o. Ljungberg II. 2: 358 (1856). Hamnchefen .. uppgav att utsläppet berodde på ett överflöde i maskinen som ledde till att dieselolja hamnade i vattnet. DN 13/7 2009, s. 13.
2) (numera bl. i formen överflöd) om förhållandet l. omständigheten att ngt (l. ngra) föreligger l. är för handen i (mycket) stor o. (fullt l. mer än) tillräcklig mängd l. myckenhet, (stor) ymnighet l. riklighet l. rikedom; särsk. (o. i denna anv. utan klar avgränsning från 1) i fråga om tårar o. d.; äv. (jfr 3) i fråga om (i sitt sammanhang) alltför l. onödigt stor sådan mängd osv. (se särsk. c α); särsk. samordnat med (o. ställt i motsats till) brist; äv. dels konkretare, om enskilt tillfälle av sådant förhållande, dels konkret, särsk. liktydigt med: överskott; jfr ÖVERLOPP 5, ÖVER-MÅTT 2, ÖVER-SVALL. IErici Colerus 2: 316 (c. 1645). Pleonasmus är en eftertryckelig öfwerflöd uti ett talt. Cellarius LatGr. 98 (1703). Då lära stå kring mig all sällhets öfwerflöder. Kolmodin QvSp. 2: 33 (1750). Och vil liksom brista / I tårars öfverflöd för dig. Bellman (BellmS) 1: 184 (c. 1775, 1790). Att eldens förnämsta werkan är ricktad på Metallens bränbara ämne och att öfwerflödet däraf, äfwen så wäl som bristen, kan förorsaka skörhet. Rinman JärnH 303 (1782). (Bakelserna) öfversållas med strösocker, hvars öfverflöd aflägsnas. Grafström Kond. 284 (1892). Jenny utstrålade liksom ett rikhetens skimmer, ett odefinierbart överflöd. Aronson Medalj. 61 (1935). — jfr PENNING-, VARU-ÖVERFLÖD. — särsk.
a) i förb. med prep.-uttr. inlett av av l. på, angivande vad ymnigheten osv. gäller. Ther (är) en sådan öfwerflödh aff Tranor .. Änder och annan små Fugel at the nästan betäckia Jorden. Rålamb Resa 14 (1658, 1679). Det öfwerflöd af fåfänga, som härskar i människans hjärta, är ofta en tröst i de största förtreteligheter. Riccoboni Catesby 59 (1761). Bristen eller öfwerflödet på födoämnen. Holmström Ström NatLb. 2: 88 (1852). Öfverflödet af stora bokstäfver är betydligt inskränkt. OPetri Kr. Erinran (1860). Bruken hade sannerligen intet överflöd på likvida medel. De Geer Bergsl. 8 (1951).
b) i uttr. i (stort o. d.) överflöd, i (stor) ymnighet l. riklighet, (mycket) ymnigt l. rikligt; jfr c α. Här .. wäxer ock Windrufwor i stor öfwerflöd. Holm NSv. 42 (1702). Umeå Län .. Järnmalm är i överflöd. Djurberg GeogrUngd. 217 (1781). Fritt tillgängliga nyttigheter, som erbjuda sig i praktiskt obegränsadt öfverflöd. EkonS 1: 13 (1891). Tid fanns det i överflöd innan barnen kom. FeminaMånMag. 2003, nr 3, s. 87.
c) i uttr. till överflöd.
α) liktydigt med: i överflöd (se b); äv. (o. numera nästan bl.) dels: fullt tillräckligt l. till fullo, dels: i alltför l. onödigt stor mängd l. myckenhet, till övermått (jfr 3 slutet). The bruka flux mun, giffva spotzke ord, penalizera frijt och till öffverflödh. OxBr. 12: 69 (1638). Upsala Län .. bär Spanmål til överflöd. Djurberg GeogrUngd. 197 (1781). (Det) bewisar till öfwerflöd .. att Tackjärnet, för att blifwa smidigt, bör mista något af sitt Bränbara. Rinman JärnH 1052 (1782). Det är en till öfverflöd upprepad sanning .. att menniskan har en odödlig själ. Genberg VSkr. 2: 24 (1872). Boken är till överflöd detaljrik. 3SAH LXV. 2: 122 (1955).
β) [jfr motsv. anv. av t. zum überfluss] (†) i satsadverbiell anv., liktydigt med: vidare l. ytterligare; till yttermera visso l. därtill l. dessutom; till på köpet l. till råga på allt; äv. i uttr. till mera överflöd. Lijkväll kann jagh till öffverflödh icke underlåte min broder någott vidlifftigare och i synderheet der om tilschrifva. OxBr. 5: 6 (1612). Till mehra öffuerflödh kallade jagh dhem för migh. VDAkt. 1651, nr 94. Jag, som så nyligen ledit en ansenlig och känbar skada på min egendom, måste nu till öf(v)erflöd sakna det förnämsta jag hit intils ägt, nem(lige)n hälsan. VDAkt. 1751, nr 281. Under-Officerarnes vid Artilleriet stationer och deras göromål, är igenom Reglementen och författningar så noga utstakat, at intet något härstädes til öfverflöd behöfver anföras. FSjöbohm Görom. 17 (1791). Till öfverflöd satt Howsers dotter lady Howser bredvid hr Suckling. Thackeray Pend. 1: 115 (1850). särsk.
α') i mer l. mindre pleonastisk förb. med än(nu) (en gång) l. utan ock. Matz Månszon skall än en gång citeres till öffuerflödh. 2SthmTb. 5: 276 (1577). Bör han icke allenast från sin tienst sättjas utan ock till öfwerflöd med ett hårdt straff för desz skadelige försummelse beläggias. Stiernman Com. 5: 359 (1692). Man har ännu til öfverflöd velat förekomma en annan undanflykt. Höijer 4: 180 (1796).
β') i uttr. till ngts överflöd l. till överflöd av ngt l. till allt överflöd, till råga på ngt resp. allt. Till all olijkos öffuerflödh ähr dän påiken, iagh hade när bror war här senast, wthaff samma slags krankheet siuk bleffuen. Ekeblad BrClEkeblad 91 (1653). Och til alt öf(ve)r flödh stodh H:r Jon siälf på predikestolen icke länge sedan och expre begiäradhe afskedh ifrån församblingen. VDAkt. 1680, nr 271. Hvarjemte han till öfverflöd af olycka hade i Hertigen af Lerme en oskicklig Premier Minister. 1SAH 4: 82 (1791, 1809).
3) (numera bl. i formen överflöd) [eg. specialanv. av 2] om förhållandet l. omständigheten att ngn (besitter l.) konsumerar materiella tillgångar utöver vad som är (l. anses vara) nödvändigt l. behövligt; särsk. (vanl. med mer l. mindre klandrande innebörd) i fråga om (förment) överdriven välfärd l. vällevnad, särsk. liktydigt med: lyx l. extravagans (jfr YPPIGHET 3), äv.: omåttlighet l. överdåd (se särsk. slutet); äv. konkret(are), om onödiga l. obehövliga tillgångar. Leva i överflöd. Schroderus Comenius 797 (1639). Landet war i tämmeligen godt tilstånd; men öfverflöden hade likväl en tid insmugit sig, som kan dömas af omkostnaderne wid RiksRådets Birger Pehrsons (Brahes) begrafning. Dalin Hist. 2: 438 (1750). Öfwerflöd / Och fredstid gör pultroner. Hagberg Shaksp. 6: 86 (1849). Aldrig kunna öfverflöd och elände erbjuda så slående motsatser som här (i Polen). Tegnér Armfelt 1: 25 (1883). Men midt i öfverflödet är lifvet armt, om det är tomt på idealer. Quennerstedt Ögonblicksb. 14 (1894). Italien har skänkt oss skönhet – låt oss nu inför den materiella nöden skänka av vårt överflöd. Form 1951, s. 157. Arvid kan se de dukade borden, överflödet. Jörgensdotter BergDöttrar 260 (2009). — särsk. i fråga om överdrivet ätande l. drickande, ofta liktydigt med: frosseri; särsk. i uttr. överflöd (ut)i mat och dryck, förr äv. dricka ngt till överflöd (jfr 2 c α). Dagligit öfwerflöd vti Maat, och i Dryck höfwer ingom / Wijsan man. Stiernhielm Herc. 343 (1658, 1668). Många rätter, många krämpor .. (dvs.) Aff öfwerflöd föllia många Siukdomar. Grubb 549 (1665). Til Öfwerflöd drucken, har .. (punsch) samma Werckan, som om Winer berättadt är. Aken Reseap. 147 (1746). Swen- och Mö-qwällar förbjudas och alt öfwerflöd på Bröllop, Barns- och Graf-Öl, som förswagar Almogen. Wallquist EcclSaml. 1–4: 360 (1767). Efter julhelgens överflöd i mat och dryck. SvD(A) 30/12 1952, s. 11.
Ssgr: (3) ÖVERFLÖDS-ARTIKEL. lyxartikel; äv. bildl.; jfr artikel III 3 o. -vara o. yppighets-artikel. Sådana öfwerflöds-articlar, hwilka uti 1762 års Bewillnings-Förordning utsättas. PH 9: 209 (1770). Det är vanligt att våre högre Embetsmän, äfvenså väl som de lägre, räkna Poësien bland öfverflödsartiklar. Tegnér Brev 2: 149 (1822). Momsen (bör) användas för att göra nödvändighetsvaror billigare och överflödsartiklar dyrare. DN 30/11 1974, s. 5. —
(3) -AVGIFT~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om skatt på lyxartiklar. AdP 1789, s. 856. (Förslaget) uteslöt all öfverflöds-afgift utom för bruket af tobak. Adlerbeth Ant. 1: 147 (c. 1792). —
(3) -BEHOV. (numera bl. tillf.) behov av l. åstundan efter lyxkonsumtion l. lyxartiklar; jfr lyx-behov. Det .. wälsignade Frankrike befinner sig nu ej mindre enerverat genom sin Nationella skuld, hwaruti Krig .. och tilltagande öfwerflödsbehof störtat det Landet. AdP 1789, s. 680. —
(3) -BESKATTNING. (numera bl. tillf.) beskattning av lyxartiklar. AdP 1789, s. 823. Den blivande överflödsbeskattningen (måste) helt och hållet bedömas efter hur skatteobjekten väljs. DN(A) 13/6 1947, s. 3. —
(2) -ENERGI. överskottsenergi; jfr energi 2 b. Apparat för magasinering och tillgodogörande af öfverflödsenergi. SvD(A) 23/11 1903, s. 7. —
(3) -FÖRBUD. (förr) förbud mot nyttjande av lyxartiklar. SP 19/12 1792, s. 2. Utom de öfverflödsförbud som gälde hela riket och hvilka på 1600-talet sökte inskränka lyxen så väl i gästabud som kläder, finnas särskilda sådana för Stockholm. Lundin o. Strindberg GSthm 471 (1881). —
(3) -FÖRORDNING. (förr) om förordning (se d. o. 3) som förbjöd l. begränsade import l. bruk av (förmenta) lyxartiklar, yppighetsförordning; jfr -lag. Här (i Lausanne) äro eljest Öfverflöds-Förordningar, här som i Geneve. Björnståhl Resa 2: 95 (1773). Mössornas politik förutsatte en sträng sparsamhet. I linje härmed utfärdades 1766 en överflödsförordning, som riktade sig mot lyxkonsumtion .. Allt bruk av kaffe .. och åtskilliga viner förbjöds, och noggranna föreskrifter gavs mot yppighet i fråga om kläder, möbler, porslin och likkistor. Carlsson o. Rosén SvH 2: 180 (1961). —
(2) -GODS. (numera bl. mera tillf.) överflödigt l. obehövligt gods (se d. o. 2); äv. bildl. (jfr gods 2 b); jfr överlopps-gods. AftonT 1835, nr 14, s. 4. Äfven de utredande noterna äro främmande för allt lärdomsprål och skrymmande öfverflödsgods. KyrkohÅ 1900, s. 320. Ryssarna har vräkt all taggtråd och annat överflödsgods i sjön. SvD(A) 20/9 1956, s. 20. —
(2) -GÄRNING. överloppsgärning (se d. o. 2); jfr -verk. Phosph. 1812, s. 50. Inför en publik av övertygade kommunister är det en överflödsgärning att kväll efter kväll spela kommunistiska tendenspjäser. Skådebanan 1933, nr 7, s. 60. —
(2) -HORN. (numera mindre br.) ymnighetshorn; äv. bildl.; jfr horn 3 c o. överflödighets-horn. (På medaljen visas ett) Fruntimmer, vid en pelare, som håller i högra handen en oljoquist och i den vänstra et öfverflöds horn. SvMerc. 1765, s. 76. Ett sant överflödshorn av lössluppen erotisk lek. Expressen 17/11 1973, s. 34. —
(2) -KILO. (ngt vard.) i sht i pl., om i förhållande till önskad kroppsvikt överflödiga kilon. AB(A) 16/1 1932, s. 7. Den idag mest omtalade orsaken till låg kroppsvikt är .. anorexia nervosa, som ofta kan börja oskyldigt i ett stillsamt försök att bli av med några överflödskilon. Rössner KonstMåBra 98 (1993). —
-KONSUMTION. särsk. till 3: konsumtion av överflödsvaror; jfr lyx-konsumtion. BoråsTidn. 20/10 1892, s. 3. Klyftorna leder .. till .. att överflödskonsumtionen gynnas på nödvändighetskonsumtionens bekostnad. SkånD 2/2 2015, s. A22. —
(3) -LAG. (numera bl. tillf., om ä. förh.) jfr -förordning. Kronprinsen var grufligen ond öfver den artikeln i öfverflödslagen .. som innefattar bannlysning af guld och silfver på uniformer. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 86 (1816). —
-SAK. särsk. (numera bl. tillf.) till 3; jfr sak, sbst. 11, o. -vara. Regeringen (i Konstantinopel) har förbudit hwar och en Turk, som icke är af hög rang, at bära brillanterade Ringar .. och dylikt, emedan, för sådane öfwerflödssaker, en myckenhet penningar dragas ur landet. SP 9/6 1792, s. 1. —
(3) -SAMHÄLLE~020. [efter eng. affluent society] samhälle kännetecknat av överflöd. In i överflödssamhället är vi på väg. SvD(A) 10/10 1958, s. 10. Överflödssamhällets ohämmade exploatering av miljön. ICAKurir. 1987, nr 44, s. 13. —
-TID. särsk. till 2, om tid(speriod) kännetecknad av överflöd. Thomander 2: 396 (1853). Men efter den närvarande öfverflödstiden kunna tider komma, då Bohusläns fiskarebefolkning nödgas taga en vidsträcktare del i det stora Nordsjöfisket än hittills. LAHT 1892, s. 237. —
(3) -VARA. lyxvara (jfr -artikel, -sak o. yppighets-vara); äv. bildl. (jfr vara, sbst.1 2). 2RARP 14: 575 (1743). Då Tobakens nyttjande redan blifwit .. så allmän, at Tobak nu mera näppeligen kan räknas ibland öfwerflöds-, utan snarare til nödtorftighets waror. PH 6: 3924 (1756). Den Indiska litteraturen är numera ingen lärd öfverflödsvara. Frey 1845, s. 483. Införsel af vin, hvilket räknas till öfverflödsvaror, är i de flesta länder belagd med hög tull. 2NF 32: 616 (1921). —
-VATTEN. [fsv. ivirflöds vatu] till 1, om vatten som flödar l. svämmar över, översvämningsvatten; äv. till 2: överskottsvatten. Nu kan bro bortgånga med öfwerflodswatn eller eld: .. ther äga the färjo och flota hålla, til thes bron gill warder. FörarbSvLag 6: 199 (1723). Under hvalfven kan öfverflödsvattnet afrinna, och uppsamlas detta i en på nedra sidan murad bassäng, från hvilken det ledes i floden. TT 1890, s. 195. Skölj igenom ärterna med kallt vatten morgon och kväll – häll noga av allt överflödsvatten. DN 19/6 1984, s. 28. —
(2) -VERK. (numera föga br.) överloppsgärning (se d. o. 2); jfr -gärning. (Tidningen) Minervas utläggning öfver bränvinsslutsedlarnes vanliga innehåll till lefverantörens fördel, var ett öfverflödsverk; ty vi hade icke yttrat annat, än att (osv.). AB 7/3 1832, s. 3. SvD(A) 27/3 1937, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content