SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2023  
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
ÖVER-LAST, sbst.2 [fsv. ivirlast; jfr d. overlast, mlt. överlast, t. überlast]
1) (i sht i fackspr.) till II 1 (a), om last (se last, sbst.2 1) som placeras l. befinner sig överst på fartyg (ovanpå annan last). VetAH 1743, s. 274. (Torvindustri)föreningens underhandlingar om transport af torfströ som öfverlast å rederiernas malmångare. ST(A) 18/5 1907, s. 2.
2) (†) till II 2 b, 3 c slutet γ, motsv. -lasta 1: övergrepp l. kränkning l. övervåld; förtryck; i vissa språkprov utan klar avgränsning från 3 b (se särsk. slutet). Är vor villie atj fare lempeliga med them, ath them icke skeer nogon offuerlast. G1R 10: 109 (1535). (Han) må för sin bedreffne våldzverkan och öfverlast .. straffuat blijffua. AOxenstierna 2: 71 (1612). At befrija bem:te Woywodskap ifrån den Tyske Militiens öfwerlast. PT 30/10 1699, s. 4. särsk. i uttr. göra l. tillfoga ngn överlast, begå övergrepp l. kränka l. utöva våld mot ngn, äv. (med anslutning till 3 b) mer l. mindre liktydigt med dels: skada ngn, dels: betunga l. besvära ngn. At tessze wåre tienere sig szå skicke At the ingen öffuerlast göre bönderne. G1R 6: 213 (1529). (Ståthållaren skall) flijtigen tilsij, att Fogterne .. icke tillfoge Allmogen någon öfuerlast med Måål, wicht, eghne Pålaghor eller annadt sliktt. LReg. 107 (1616). Julianus gaff alle Skalkar och Bofwar then Frijheten, at the medh Försmädande och hwarjehanda Mootwilligheet motte bespotta och tilfoga them Christnom Öfwerlast. Schroderus Os. 1: 445 (1635). Att angrijpa 3 fahnor af Wisnowitskis follk, som kring Colo giorde adelen stoor öfwerlast. KKD 9: 54 (1703). För att Turkiet icke skall tillfoga dem någon öfverlast, hafva de blifvit ställde under ryskt beskydd. GHT 3/10 1848, s. 1.
3) till II 8, motsv. -lasta 3. särsk.
a) motsv. -lasta 3 a: alltför (o. lagstridigt) stor last; i sht förr äv. utvidgat l. bildl., motsv. -lasta 3 c. Möller 1: 1393 (1745). Det är nog för denna gång, emedan, för att tala i sämre folks språk, åsnan väl bär lasten men icke öfverlasten. Stiernstolpe DQ 4: 394 (1819). Almqvists romaner .. trötta genom öfverlast af taflor, händelser och personer. Lysander Almqvist 380 (1878). Antagligen har olyckan förorsakats därigenom att båten .. intagit vatten på grund af öfverlast. Arbetet 2/1 1892, s. 3. Dagens villkor för åkare och anställda förare leder till överlaster och alldeles för höga farter. DN 13/10 1987, s. 37.
b) (†) motsv. -lasta 3 b: (i hög grad l. alltför betungande) börda l. besvär(lighet) l. olägenhet l. pålaga; skada l. förfång; särsk. i uttr. ha överlast av ngt l. ngn, ha olägenhet l. lida skada av ngt l. ngn; jfr 2 (slutet) o. last, sbst.2 3. Stiernman Com. 1: 613 (1614). Som hoffcantzleren sielff ögenskijnligen hafver seedt mine besvär och öfverlast, alltså hafver (osv.). AOxenstierna 13: 502 (1635). Skulle ock hända, at något Krono-Hemman .. funnes med större Ränta belastat, än det förmådde utgöra, och kunde genom slik öfwerlast lätteligen ödeläggas och Åboerne utmattas. LMil. 1: 414 (1684). En skrifwelse .. hwarutinnan anföres, hwad öfwerlast de hafwa af de hopetals ankommande Saltzburgiske emigranter. PT 27/3 1732, s. 2. Tyska rikets försäkringslagar, hvilka hufvudsakligen tillkommit för att skydda fattigkassorna och arbetsgifvarne för öfverlast. Arbetet 22/9 1902, s. 2.
c) (†) motsv. -lasta 3 g, i fråga om alltför stort intag av (mat o.) (alkohol)dryck. Genom öffwerlast mädh maath och drick. HSH 31: 56 (1661). Rydberg Frib. 153 (1857).
Ssg (till 3 a; i sht i fackspr. Anm. Nedan anförd ssg kan äv. hänföras till -lasta): överlast-avgift. straffavgift för överlastning. En särskild lag om överlastavgift för lastfordon träder i kraft den dag regeringen bestämmer. GHT 31/5 1972, s. 5.
-LASTA, -ning. [jfr d. overlaste, mlt. överlasten, t. überlasten]
1) (†) till II 2 b, 3 c slutet γ: ge sig på l. attackera l. utöva våld mot (ngn); äv. med mer l. mindre tydlig anslutning till -lasta 3 b, särsk. i fråga om att ge sig på l. överhopa ngn med skällsord. Hwar och Konung Christiern .. med mord och oskyldigt blodzvthgiutelse icke bedriffuit, och så månge Frwer, Jungfruer och ährlige Hustruer öffuerlastet, medh flere slijke skadelige beswäringer. G1R 18: 289 (1547). Ingen (skall) then andra i nogon moto med schiällande oc onyttig ord öffuerlasta. VRP 1609, s. 200. Deras blodiga händer öfwerlastade mig med slag och sår. Mörk Ad. 1: 424 (1743).
2) till II 3 b, med avs. på last (se last, sbst.2 1): flytta över (till l. på ngt l. ngn); äv. bildl., med avs. på skuld l. börda o. d. (jfr last, sbst.2 3). GHT 24/7 1878, s. 1. Då man .. måste räkna med, att oljan .. förbrukas i så stora kvantiteter, att en överlastning och länsning av alla erforderliga tunnor bör bli besvärlig, vill man gärna tänka sig en transport i större utrymmen. AB(A) 15/10 1916, s. 9. Det underliga är .. att denna moraliska skuld efter faderns död överlastades på brodern. SvD 29/7 1994, Bil. s. 23.
3) till II 8, i fråga om att ngt tillförs l. påförs l. anbringas (o. därigm föreligger l. är för handen) i alltför stort mått l. stor mängd; ofta liktydigt med: överbelasta (se särsk. b, d, e); numera i sht dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -ning; i sht förr äv. med refl. obj. (se b, g); ofta i förb. med prep.-bestämning inledd av med (se särsk. b, c, f, g), i p. pf. äv. av (se särsk. c, g slutet), med styrt led betecknande vad (l. vem) som tillförs osv. särsk.
a) med avs. på fartyg l. fordon l. lastdjur o. d.: till övermått lasta (se lasta, v.2 1); äv. (i denna anv. utan klar avgränsning från b) med avs. på person; jfr c. Överlastade bilar, gummibåtar. Itt .. Skep, hwilket, tå thet öfwerlastas, förgås och siunker til grund. Schroderus Urs. I 4 b (1626). När de voro resfärdige, klagade de, at skepen voro med gods så öfverlastade, at de ej kunde härbergera någon passagerare. Brelin Resa 139 (1758). Män om man öfverlastar honom (dvs. renen), så lägger han sig. Landsm. VII. 5: 30 (1888). Jag och den stackars Anders, öfverlastade med instrument, gjorde en .. marsch på tre mil. TurÅ 1896, s. 180. Ett svenskt ångfartyg .. (har) förbjudits att till följd af öfverlastning afsegla, innan omkring 45 ton af lasten åter utlossats. GHT 14/1 1898, s. 3.
b) med avs. på person: (till övermått) belasta l. betunga l. besvära (med ngt (l. ngn)); överhopa; äv. utvidgat, med avs. på institution o. d. (jfr c); jfr a, 1 o. lasta, v.2 5 b α, o. -belasta d. Överlastade med ärenden. Överlastad akutsjukvård. Att han icke öfverlastar bönderne i Pojo sochen med alt för många dagzverken. G1R 26: 814 (1556). At wij .. wille .. lyfta then Bördan, med hwilken Kongl. M:tt öfwerlastat är. Stiernman Riksd. 1775 (1678). Hvar och en hushållare känner lätt igen, huru mycket hans hushållning betungas med den mängd af årstjenare han måste öfverlasta sig med. Chydenius 403 (1779). Upphörandet af en mängd mindre väsendtliga åligganden, med hvilka man ovisligen öfverlastat Faculteten. Boström 3: 441 (1846). Att fråntas arbetsuppgifter eller tvärtom överlastas med jobb. HbgD 16/10 2019, s. 5.
c) med avs. på ngt sakligt (jfr a): överfylla l. belamra l. fullproppa (o. därmed belasta l. betunga) (med ngt); förr äv. ungefär liktydigt med: gå utöver l. överskrida; jfr b. Ett överlastat schema. Överlastad med detaljer. Mobilen är överlastad med onödiga funktioner. At låta sig benöya med måttelighet, och icke öfwerlasta sitt förråd och ämne. Schmedeman Just. 553 (1668). Åkermullen blifwer öfwerlastat med tiockare och flera sädesfrön än hon mächtar nära och underhålla. Stridsberg Åkerbr. 95 (1727). (Avhandlingen) har en af lärdom öfverlastad framställning. Bolin Statsl. 1: 261 (1870). särsk.
α) med avs. på rum l. plats l. lokalitet o. d.; jfr γ o. -belasta a. Rinman JärnH 361 (1782). Jag träffade honom hemma, sittande framför ett bord, öfverlastadt af böcker och papper. Blanche Bild. 3: 90 (1864). Att öfverlasta ett rum med makartbuketter bevisar likväl dålig smak. Idun 1890, s. 625. Gårdagens överlastade interiörer har ersatts av ett fåtal närmast symboliska ting på grund av stöldbegärligheten. Kulturen 1992, s. 131.
β) med avs. på minne l. tanke(förmåga) o. d., äv. närmande sig bet.: överanstränga. At .. minnet likwäl icke öfwerlastas, såsom gemenligen sker med mycken läsning utan til. Nordberg C12 1: 13 (i handl. fr. 1690). Man bör aldrig öfverlasta soldatens begrepp med många och konstiga föreskrifter; men de få som gifvas, böra vara enkla, bestämda och nyttiga. Lefrén Förel. 2: 37 (1817).
γ) med avs. på (innehåll l. form l. stil l. utsmyckning i) konstnärligt l. litterärt l. arkitektoniskt verk; numera nästan bl. dels i p. pf. i adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -ning; särsk. (o. i denna anv. ibland utan klar avgränsning från α) i förb. med prep.-bestämning inledd av med l. av o. med styrt led betecknande det varav verket är överfyllt osv. Den som tagit sig före at afmåla en högfärdig, får icke öfwerlasta sin bild med pensel-drag af en girig. Sahlstedt CritSaml. 158 (1759). Att bruka .. med oskickeliga försiringar öfwerlastade begynnelse-bokstäfwer, röjer ingen god smak hos Sättaren. Täubel Boktr. 2: 18 (1823). Renaissansens byggnadskonst urartade till den s. k. ”barockstilen”, utmärkande sig genom förkonstling och öfverlastning af prydnader. Pallin NTidH 167 (1878). (Skildringen) är lättsam, om än överlastad med klichéer och förutsägbara scenbilder. DI 16/1 1996, s. 51. särsk. utan prep.-bestämning; äv. (o. i sht) i p. pf. i adjektivisk anv.: i alltför hög grad l. överdrivet (o. till förfång för kvaliteten) utsmyckad l. utstofferad, ofta mer l. mindre liktydigt med: prålig l. svulstig. Överlastad stil, ornamentik. Ett överlastat språk. Det hela (dvs. minnesvården) har ingen liflighet, utan är öfverlastadt, och af ett tvungit utseende. Stiernstolpe Arndt 1: 45 (1807). (Skådespelarens) kraftiga, men ej öfverlastade spel framkallade täta bifallstecken. Nicander Minn. 1: 77 (1831). Den spanska konsten, som vid denna tid betänkligt led af prål och öfverlastning. NF 2: 352 (1877). En hel del formuleringar som känns krystade och överlastade. NerAlleh. 22/8 2019, s. 16.
d) i sht tekn. med avs. på teknisk anordning ss. maskin l. ventil o. d.: överbelasta (se d. o. b). Eldningen är vanligtvis anförtrodd åt simpla arbetare, hvilka icke hafva någon erfarenhet och hvilka ganska ofta öfverlasta ventilerna. JernkA 1835, s. 310. Varför lagret sprack vet vi inte riktigt .. Materialfel eller överlastning är troliga orsaker. NorrtT 25/10 2018, s. 10.
e) med avs. på dels (i sht el.-tekn.) elektriskt nät (se nät, sbst. 3 c) l. system l. elektrisk anordning, dels (i sht tele. l. datal.) nät osv. för tele- l. datakommunikation: överbelasta (se d. o. c). Överlastning av elnätet. Dynamon .. har vid flere tillfällen öfverlastats. TT 1895, Allm. s. 75. Under det att jag skrivit dessa rader har min överlastade ordbehandlare flera gånger varit nära att krascha. DN 9/9 2019, Bil. s. 6.
f) (†) med avs. på (kemiskt) ämne l. mineral o. d., liktydigt med: övermätta (se d. o. b slutet) (med ngt); nästan bl. i p. pf. En Blyerts-lik materia, som finnes vara en med Phlogiston öfverlastad Järn-jord. VetAH 1774, s. 5. Stark gödsel kallas den, som mycket finnes öfwerlastad med salier af förrutnade wäxter, diur, eller ock i fall tilfälligt något sådant ifrån mineral-riket blifwit tilblandadt. Gadd Landtsk. 3: 206 (1777). JernkA 1892, s. 284.
g) i fråga om att äta l. dricka för mycket; särsk. dels med avs. på mage, dels (o. i sht) i fråga om alkoholdryck (se slutet); jfr -fylla 2 a, -lada, -mätta a, -pläga o. belada 2 a α. (Moses) öfwerlastade sig icke: vtan drack och plägade sig motteliga. Swedberg SabbRo 1070 (1690, 1712). At barnet ingalunda öfwerlastas med för mycken mat. PH 6: 3866 (1755). Indigestion betecknar den sjuklighet, som upkommer genom magens öfverlastning med svårsmälta ämnen. Collin Ordl. (1847). Magen får sålunda (vid magsår) aldrig överlastas genom att samla all näringen till endast ett par stora måltider per dag. Svartz MatsmältnSj. 64 (1932). särsk. i fråga om alkoholdryck, dels i förb. med prep.-bestämning inledd av med l. av o. med styrt led betecknande sådan dryck, dels (o. numera nästan bl.) med utelämnad sådan bestämning (se slutet). Effter dedh var mycket ijskänckt och Bönhart tillförende medh drick öfverlastat var. RP 2: 72 (1631). Har förare vid färd med automobil .. varit synbarligen överlastad av starka drycker .. äger polismyndighet .. omhändertaga körkortet. SFS 1934, s. 443. särsk. utan prep.-bestämning; särsk. dels med refl. obj., i fråga om att dricka sig berusad, dels (o. numera i sht) i p. pf. i adjektivisk anv.: drucken l. berusad (äv. om tillstånd); jfr lasta, v.2 5 a, o. -förfriska slutet, -hopa c. Som Hamn förmärckt, att Cron warit drucken och öfwerlastad, dy haar han förmant honom, att han wille förfoga sig hem att lägga sig. ConsAcAboP 8: 486 (1705). Drickande om någon gång .. dock alldrig till öfverlastning. HSH 8: 25 (1739). Om Ahlstedt ej öfverlastat sig, så hade han nog utan trappa kunnat komma up (ur hytten). TörngrenMål. 18 (1801). Jag (har) aldrig varit så öfverlastad, att jag icke varit herre öfver mina ben och tankar. De Geer Minn. 1: 41 (1892). En rattfyllerist, som i överlastat tillstånd kört upp i en snövall då han skulle väja för en buss. Expressen 29/4 1948, s. 15.
Ssg (Anm. Jfr äv. under -last, sbst.2, anförd ssg): överlast-skydd. särsk. (el.-tekn.) till -lasta 3 e: överbelastningsskydd. SvD(A) 9/5 1955, s. 1. Det går att skydda en elmotor med exempelvis ett elektriskt överlastskydd. RådRön 1989, nr 11, s. 11.
-LASTIG. [till -last, sbst.2, l. -lasta; jfr t. überlästig] (†) särsk. motsv. -last, sbst.2 3 b, o. -lasta 3 b: (till övermått) betungande l. besvärande. Mine öfwerlastige syslor. HSH 32: 246 (1634). All otillbörligh och öffuerlastigh Skiutzning affskaffa. HFinlH17Årh. 201 (1637).
(II 1) -LAVETT. artill. övre del av lavettage. Den fasta artillerimaterielens lavettager .. fördelas vanligen uti en öfre del, den egentliga lavetten eller öfverlavetten, samt en undre del, som .. utgöres af en släpa, en bäddning eller en pivå-ställning m. m. Holmberg Artill. 3: 87 (1883).
-LEDA, -ning.
1) till II 3 b: leda över (ngn l. ngt) (ngnstans hän); särsk. med avs. på dels vatten(drag) (jfr leda, v.2 1 b β α'), dels (i sht i fackspr.) elektrisk ström (jfr leda, v.2 1 b β β'); äv. utan obj., särsk. om ngt sakligt abstrakt: leda över (se leda över 4) (till l. i ngt); numera i sht ss. vbalsbst. -ning. (Isen var) dock ännu intet starckare .. än att dragonerne ett godt stycke emellan hwarandra till fot sina hästar öfwerleda måste. KKD 2: 47 (1707). Det kan .. utan öfverdrift påstås, att hvarje vetenskap, om den konsekvent betänker sig själf, öfverleder till psykologi. Vannérus WundtPsyk. 6 (1896). Ledningars afstånd sinsemellan .. skall vara så stort, att kontakt eller öfverledning icke är att befara. SFS 1902, nr 137, s. 5. Det (är) ofta lätt nog att överleda svenska platåsjöars avlopp till norska sidan. Globen 1924, s. 60. Den sista halvversen får tjänstgöra som överledning till temat, som återvänder lätt förändrat. SvLittTidskr. 1966, s. 85. Vid myastenia gravis är det ett fel på överledningen av den elektriska impulsen i nerven. VLäkarb. 381 (1982).
2) till II 7 b, ss. vbalsbst. -ning: högsta ledning; äv. konkret (jfr ledning, sbst.2 1 slutet, o. -ledare). En allmän federation .. hvilken lämpligen bör ställas under öfverledning af .. den store Lafayette. SP 5/4 1831, s. 4. Striden vid Spicheren, som man tryggt kan säga ej låg i den tyska öfverledningens afsikter. GHT 1895, nr 221 B, s. 1.
-LEDARE. särsk. till II 7 a: högre l. högsta ledare (särsk. (o. numera i sht) inom idrott); jfr -leda 2. Snällp. 5/6 1862, s. 5. På sommaren 1616 anställdes .. en ny överledare för slottsbyggnadsarbetena. Fornv. 1931, s. 102. Som team manager blir han överledare för landslaget. BlekLT 7/6 2019, s. 31.
(II 1) -LEDSEGEL~020. (förr) övre ledsegel (se d. o. 1); jfr -läsegel. Roswall Skeppsm. 1: 49 (1803). Fram emot aftonen sattes segel, och sedan styrbords överledsegel hissats kom vi upp till 6 knops fart. Hägg Örl. 25 (1943). jfr stor-överledsegel.
(II 1 a) -LERA. (†) övre lager av lera. Af den vanliga åkerleran finnas två slag: öfver- och underlera .. Den förstnämnda af dessa leror är den yngsta af dem alla, af en ljusare färg än underleran. Arrhenius Jordbr. 1: 29 (1862). Nathorst JordH 1049 (1894).
(II 9, 10 (c)) -LEVA, sbst. (numera bl. ngn gg) om ngt (förr äv. ngn) som finns l. blivit l. lämnats l. lever kvar; lämning l. kvarleva (se kvarleva, sbst. 1) l. rest l. återstod; särsk. i fråga om dels byggnad(sverk) l. minnesmärke o. d., dels sedvänja l. föreställning o. d., dels (o. numera i sht) mat (se a); förr äv. närmande sig bet.: kvarlåtenskap (se d. o. 2 (slutet)) (jfr kvarleva, sbst. 2 b); i sht i pl.; jfr leva, sbst.1 2. (Människor) som theres lön haffua j theres lijffs daghar, them tu buken fyller med tinom skatt, haffua barn nogh, och låta sina offuerlewor sinne affödho. Psalt. 17: 14 (öv. 1536). Förlåteliga synder .. som lodha widh oss .. aff naturen, såsom öffuerleeffuor effter omwendningen. PErici Musæus 5: 158 a (1582). Nattwardens nödwändiga meddelande åt dem, som i sin siukdom woro nära döden, ansåg han för en Papistisk öfwerlefwa. Bælter Cerem. 84 (1762). Beskrifningar öfver .. minnesmärken .. öfver gamla borgar, fästen, grifter eller deras öfverlefvor. Schück VittA 6: 327 (i handl. fr. 1786). Att samla de spridda af längesedan hädangångna generationers kulturhistoriska öfverlefvor till ett mera sammanhängande helt. Frey 1846, s. 517. En överleva från den tid då det inte fanns andra sätt att göra sig hörd. AB 24/1 1957, s. 2. särsk.
a) i pl., om matrester; jfr kvarleva, sbst. 1 b, lämning 2 a. Majus .. lägg Swijn til at gödas öfwer Sommaren med Miöl afskräde och öfwerlefwor. IErici Colerus 1: 136 (c. 1645). Öfverlefvor af stek .. skäras fint och blandas efter behag med likaledes finskurna murklor. Langlet Husm. 482 (1892). Flickan, som sitter nedanför, får äta upp Majs överlevor. Lo-Johansson Stat. 1: 11 (1936).
b) (†) om lämning l. avlagring av djur l. växt; särsk. om sådan lämning från tidigare geologisk period, mer l. mindre liktydigt med: fossil (jfr lämning 1 d). Öfwerlefwor af andra hafsdiur. UHiärne 2Anl. 372 (1706). (Grästäcket på åkervallen) samlar en fond af vegetabilisk föda, genom ruttnande blad och rötter, öfverlefvor af insekter och maskar och spillningen af betande kreatur. QLm. 3: 28 (1833). Sandstenen företer äfven, ehuru i mindre mängd, öfverlefvor af förgångna vexter. Frey 1841, s. 36.
c) (†) i pl., om (rester av) avliden persons kropp, kvarlevor (se kvarleva, sbst. 1 c) l. stoft (se stoft, sbst.5 2 h); äv. (i fråga om helgon): relik(er) (se relik 3); särsk. i uttr. jordiska överlevor; jfr lämning 3. Frese Pass. 122 (1728). Man började visa mycken vördnad för Martyrerne och Helgonens öfverlefvor. Möller Kyrkoh. 124 (1774). Clara församlings kyrkogård, der hans jordiska öfverlefvor skulle förvaras. Enberg hos Leopold 4: XIX (1831). Hans öfverlefvor begrofvos .. nordost om kyrkan. SvBL 2: 325 (1859).
d) (†) i fråga om grupp av personer; särsk. om dels återstod av i strid upplöst l. till större delen förintat militärt förband, dels kvarlevande del av folk(stam) o. d., spillra (se spillra, sbst.1 1 e slutet); jfr kvarleva, sbst. 1 e. Celsius G1 1: 112 (1746). Samlen den dystra öfverlefvan af våra vänner. Ossian 2: 67 (1794). Karagasser .. En ringa öfverlefva af en fordom talrikare stam. Palmblad HbGeogr. 1: 152 (1826). Öfverlefvorna af den slagna hären räddade sig in på det sachsiska området. Carlson Hist. 7: 495 (1885).
-LEVA, v. -else (se d. o.), -nad (se d. o.); -are (se avledn.), -erska (se avledn.). [fsv. ivirliva; sannol. efter mlt. överleven, möjl. (liksom eng. survive, fr. survivre) ytterst efter lat. supervivere]
1) (†) till II 8, i fråga om alltför vidlyftig livsföring (jfr leva, v.1 3 a); särsk. tr., med avs. på inkomst. Den man som på ett år med två tusen kronor öfverlefver sina inkomster är ingen hjelp värd. Agrell Dram. 1: 240 (1883).
2) till II 8 b, 10: leva längre än l. leva kvar efter (ngn annan, särsk. make l. maka); särsk. i förb. med adverbiell bestämning angivande längden av den överskjutande levnaden; äv. dels med sakobj. (förr särsk. (i denna anv. svårt att skilja från 4) ngn annans död(sdag) l. livstid o. d.), dels abs. (se särsk. a), dels oeg. l. bildl. (se särsk. b); jfr leva över 1. Men ther hon öffuerleffuer hennes manz Marcus Machtelentz dödh, dhå skall (osv.). 2SthmTb. 6: 28 (1578). Han blifwer then bäste ibland sina Bröder, öfwerlefwer och så sina Föräldrar. Bondepract. C 8 b (1662). Om hon dess Moders Lifstid skulle öfwerlefwa. VDAkt. 1723, nr 27 (1721). Detta wisar icke blott möjligheten af själens öfwerlefwande efter döden .. utan ock (osv.). Kölmark InlPhilos. 86 (1785). Skulle fjäriln öfverlefva puppan, men själen icke stofthyddan? 2SAH 30: 250 (1858). Född 1759 överlevde hon sin man fem år. Lagergren Minn. 1: 89 (1922). Gamla män borde inte överleva sina hustrur. Mankell Villospår 39 (1995). särsk.
a) abs., övergående i bet.: leva kvar l. vidare, fortleva; särsk. om art l. släkte (av djur l. växt), motsatt: dö ut; utan klar avgränsning från 5 b. Sigh sielff till hugnadt och ähra sampt Fäderneslandet till förswar, tröst och bijstånd länge och wäl öfwerlefwa. RARP 4: 475 (1650). I synnerhet wele Wij, at dher någon förmögen döör, och efter den samma öfwerlefwe anten Barn, Slächt, Förwanter eller Wänner .. dhe sökie at (osv.). Schmedeman Just. 409 (1664). Andra (släkten), bland hvilka myskoxen och renen, (drog sig) från Seine- och Thamesdalarne långt upp mot den höga norden, der de öfverlefvat ända till våra dagar. Samtiden 1874, s. 202. Det har .. inte saknats röster som försäkrat att detta är den riktige Fröding, den ende som har några utsikter att överleva. 3SAH LXIX. 1: 19 (1960).
b) om ngt sakligt abstrakt (ss. minne l. rykte l. (uttryck för) känsla o. d.); med sakobj. ibland utan klar avgränsning från 5 a β. Män, hvilkas namn skola öfverlefva Hjeltars och Monarkers. Kellgren (SVS) 5: 268 (1793). Såsom talare har Upmarck vunnit det rykte, som öfverlefver honom. 2SAH 40: 530 (1866). En konflikt som verkade olöslig. Den skulle överleva oss alla eftersom den handlade om barnen. Östergren SistCig. 28 (2009).
c) (numera bl. mera tillf.) i p. pr. (förr äv. p. pf.) i adjektivisk anv.: efterlevande l. kvarlevande; äv. substantiverat; i vissa språkprov svårt att skilja från 5 c; jfr -bliven 2 a. HSH 9: 188 (1640). De som taga till ächta een öfwerlefwad Mestare Enkia eller dotter och winna dermedh Embetet. HdlCollMed. 1691, s. 707. Ett vänskapsband, hvilket .. döden först upplöste, till den öfverlefvandes beständiga sorg. Rosenstein 1: 285 (1796). (Han) tog reda på de få överlevande släktingarna. Siwertz JoDr. 418 (1928). Snart skall bara havren som ännu odlas åt några överlevande hästar / lysa upp åkergläntan. Martinson GräsThule 91 (1958).
3) [utvecklat ur 2] i fråga om att ngn lever l. finns kvar alltför länge (o. därigm förbrukar sina (själs)krafter l. förlorar sin (skapande) förmåga l. blir otidsenlig l. irrelevant); särsk. (o. i sht) med refl. obj., i uttr. överleva sig själv (äv. oeg. l. bildl., om ngt sakligt); i sht förr äv. med avs. på ngt sakligt (särsk. ngns tid l. rykte o. d.); jfr leva över 3. Des Gemål Drotning Cathrina, som öfwerlefde sin Herre, öfwerlefde sig äfwen sjelf. Lagerbring 1Hist. 2: 376 (1773). Det är äfven hos utlänningen bekant, att denna fordom berömda läkare redan öfverlefvat sitt rykte. Leopold 5: 303 (c. 1804). En gammal gubbe, som hade öfverlefvat sin tid. 2SAH 55: 377 (1879). Begreppet äkta porslin har alltjämt en magisk klang i mångas öron, trots att det för länge sedan överlevt sig själv. Fatab. 1951, s. 87. (Schelling) hade upplevt den tragik, som består i att överleva sig själv. Aspelin TankVäg. 2: 196 (1958). särsk. (numera mindre br.) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels om person: utlevad, dels om ngt sakligt: föråldrad l. otidsenlig l. irrelevant (jfr ut-levad slutet). En gammal, sin tid öfverlefvad, qvarlefva af forntiden. Læstadius 2Journ. 192 (1833). Att den gamla herrn .. är öfverlefvad och oduglig att sköta det. NordT 1886, s. 406. Proletariatets diktatur t. ex. vore en överlevad fras, som partiet ej längre skulle använda sig av. Höglund Branting 1: 329 (1928). Östergren (1971).
4) (†) till II 10 b: uppleva l. erfara l. vara med om (ngt) (jfr genom-leva 2); särsk. (o. i sht) med avs. på tid(speriod): leva från början till slutet av, genomleva (se d. o. 1); äv. med avs. på ålder: uppnå (jfr upp-leva 3 a); jfr 2, 5 a α o. ut-leva 2. Kan therföre ingen Menniskia döö .. för än hon öffuerleffuat haffuer the Åhr, Månadher och Daghar, hwilka Gudh henne förordnat och förresatt haffuer. PPGothus Und. K 1 a (1590). (Jag önskar) migh kunna öffverleffva den dagh, att jagh finge frögda mig aff E:s N:ds .. lycksalige hemkombst med önskeligh segher. OxBr. 12: 57 (1634). Dugtigt Manskap .. af god kropps-styrka och stälning .. som i det minsta upfylt 17 år, och icke öfwerlefwat 36 års ålder. PH 11: 703 (1779). Vi hafva nyligen öfverlefvat en märkelig brist på slagtkreatur i Stockholm. LBÄ 29–31: 204 (1799). En sådan afton, såsom denna, har jag förr ej öfverlefvat. Ridderstad SDikt. 1: 102 (1856). Cannelin (1921). särsk. i p. pf. i adjektivisk anv. Voigt Alm. 1687, s. B 5 a. Ofta påminte han sig väl dessa öfverlefda dagar. Cederborgh UvT 1: 34 (1809). Snart lärde han sig att mildra detta lidande genom .. berättelser om sina öfverlefvade äfventyr. Gumælius Bonde 28 (1828).
5) till II 10 c, i fråga om att i samband med hotande död förbli l. hålla sig vid liv; äv. i mer l. mindre försvagad bet., i fråga om att ta sig igenom l. klara av svårighet l. besvärlig situation o. d., ungefär liktydigt med dels: klara sig (igenom l. undan) (i sht ekonomiskt), dels: uthärda; äv. oeg. l. bildl., om ngt sakligt (se särsk. a β).
a) tr., särsk. med avs. på olycka l. sjukdom l. mer l. mindre livshotande händelse(förlopp) l. behandling o. d.: ta sig igenom l. klara sig undan med livet i behåll. Överleva kriget, cancern, misshandeln, skammen. Bara ett fåtal passagerare överlevde kraschen. Biskoparna måtte gifwa thesse Präster (som vårdar de pestsmittade) wiss försäkringh om befordran till god tienst, om the pestilentien öfwerlefwa. KOF II. 2: 260 (c. 1655). Om någon öfverlefde så många äfventyr, släpades han ännu till aflägsna länder, för att (osv.). Kolmodin TacAnn. 1: 29 (1833). Gustafva visste aldrig huru hon öfverlefde detta slag. Idun 1888, s. 376. Flaskbarn äro .. , även om de överleva den onaturliga uppfödningen, ofta klena och sjuka. Jundell Barn. 2: 28 (1927). I en värld med ändliga resurser kan vi på sikt inte överleva jakten på oändlig tillväxt. Björk LycklDag. 105 (2012). särsk.
α) med avs. på tid(speriod); i ä. språkprov ibland svårt att skilja från 4; äv. i anv. som motsvarar β; jfr -hinna. Växterna överlevde inte den kalla vintern. Ingen sig försäkra kan, Öfwerlefwa Morgondan. Celsius Ordspr. 12: 371 (1714). En af de små flygtiga tilfällighets verser, som Ephémeriska i sin Natur, ej kunna vara ämnade at öfverlefva dagen. Kellgren (SVS) 4: 147 (1780). Att han fruktade, att han icke skulle öfverlefva natten. De Geer Minn. 1: 48 (1892). Vargflocken sover helt översnöad i en liten sänka .. Alla valparna utom en har överlevt sommaren. Larsson BlodSpill. 274 (2004).
β) oeg. l. bildl., med saksubj.; jfr α o. 2 b. Kommer flygbolaget att överleva krisen? Nordanvinden .. öfverlefver icke middagsstundens värma. 1SAH 2: 140 (1787, 1802). Tankarna från Bauhaus har överlevt moderinstitutionen. Form 1952, s. 112. En fällande dom skulle aldrig överleva ett överklagande, det skulle bara förlänga alltihop i onödan. Nesser FallG 247 (2003).
b) utan obj.; jfr 2 a o. -bliva 2 a, -vinna 2 c. De flesta av patienterna överlever. Överleva på vatten och bröd. Överleva på stipendier. Af en rysk division, som på morgonen räknade 30,000 man, öfverlefde blott 8,000. Lockhart Napoleon 345 (1871). Människor antas .. välja bort sådant de ogillar, och därmed påverka vilka företag som överlever. SäljSkiten 139 (2009). Prematura flickor har större chans att överleva och klara sig utan skador än prematura pojkar. Malmquist Ögonbl. 24 (2015).
c) i p. pr. (förr äv. p. pf.) i mer l. mindre adjektivisk anv.; äv. substantiverat; jfr 2 c o. -bliven 2 a. De överlevande offren för attentatet. Anhöriga till de överlevande. Femtontusen menniskor vore af svält omkomna, och de öfverlefda liknade mer benrangel än lefvande varelser. 1SAH 4: 91 (1791, 1809). De .. sin sinliga död öfverlefvande menniskorna. Ljunggren Est. 2: 181 (1860). Vid kulorna låg döda arbetare i stora klasar. Överlevande sprang förtvivlat framför bilen för att få lift. Karnstedt Slamf. 292 (1977).
Avledn.: överlevare, m.//ig. till -leva 5, om person som överlevt l. (gm tur l. fallenhet o. d.) förmår överleva fara l. livshotande händelse o. d.; äv. till -leva 2, om person som lever kvar l. fortsatt lever (efter ngn annans död) (jfr efterlevare); jfr överleverska. Överlevare från koncentrationslägren. Serenius Hhh 3 a (1734). Grefvarne Bonde och Bjelke, de sista öfverlefvare af 1738 års partihvälfning. Geijer II. 5: 144 (1838). Jimmy är en överlevare och han klarar både halvsvälten, den japanska brutaliteten och de amerikanska flyganfallen. ICAKurir. 1988, nr 13, s. 12. Beatles återförenas! .. Och genast började det pratas om en ny skiva med de tre överlevarna Paul, George och Ringo. GbgP 21/9 1993, s. 20.
överleverska, f. (numera bl. mera tillf.) till -leva 5, om kvinnlig överlevare; förr äv. till -leva 2, liktydigt med: änka (jfr efterleverska). När Rix-Cantzleren uthgick, taltes om saligh Banerens öfverlefverskas nådheåhr, det samptlige Herrarne tycktes skäligt vara, att det henne efterlåthas skulle. RP 8: 741 (1641). (Hon) spelade den gravida överleverskan Natalie i Tjechovs ”Tre systrar” på Stockholms stadsteater. DN 13/12 2009, s. 37.
-LEVELSE. [till -leva, v.] (utom ss. förled i ssgr numera bl. tillf.) motsv. -leva 2 (a), 5 (b): överlevnad. En hvar har hört uttrycken ”naturligt urval, kampen för tillvaron” och ”den mest lämpliges öfverlefvelse”. SDS 1/6 1902, s. 2. Markvärmens och markfuktens betydelse för skogsplantans överlevelse och tillväxt. DN 4/9 1980, s. 42.
Ssgr: överlevelse-försäkring. (numera bl. ngn gg) om försäkring som vid försäkringstagarens död utfaller till efterlevande. SöderhT 27/4 1880, s. 1. Av försäkringstekniska skäl har bolagen i sina grunder dessutom undantagit livsfallsförsäkring och överlevelseförsäkring från rätten till återköp. SOU 1993, 108: 42.
-ränta. (numera bl. ngn gg) jfr ränta, sbst.1 3, o. -levelse-försäkring. HforsD 16/12 1875, s. 4. Överlevelseräntan .. utgår .. till en hustru endast för det fall, att hon överlever sin man, och fortsätter att utgå så länge hon lever efter mannens dödsfall. 3NF 13: 41 (1930).
-tal. (i sht i fackspr.) överlevnadstal. En jämförelse av överlevelsetalet för kvinnor i åldern 30 år. EkonT 1945, s. 240.
-LEVERA, -ing, -ning. [sannol. åtm. delvis ombildning av -leverera (jfr levera); jfr äv. d. overlevere] (†)
1) till 3 b: överlämna (ngt l. ngn) (till ngn); äv. med indirekt personobj.; ss. vbalsbst. -ing äv. liktydigt med: överföring (se -föra 1 c α; jfr -leverera 1 b); jfr -leverera 1. I dagh klockan 3 hadhe Vnderhusset public audience, öfuerlefuerandes Kongen dhe rajsoner huarvppå dhe grunda dheras sidsta accusation. BrinkmArch. 2: 136 (1675). Mercurius hade öfwerlefwerat dem (dvs. trälarna) til Charon tillika med deras Konung. Ehrenadler Tel. 735 (1723). Balancen i kredit utgjorde 7,389,185 hwaraf öfwerlefweringar 26,325, skulder 3,988,185. SD 20/3 1848, s. 1.
2) till 8: överleverera (se d. o. 2) (ngt); anträffat bl. ss. vbalsbst. -ning. Att widh Hospitalett skolle wara giordh någor öfwerlefwerning. VDAkt. 1664, nr 50.
(II 8) -LEVERANS. motsv. -leverera 2, om större leverans (av vara l. produkt) än vad som bestämts l. avtalats; äv. (ngt vard.) oeg. l. bildl., särsk. i fråga om att ngn presterar bättre l. ngt har högre kvalitet o. d. än vad som (med tanke på sammanhang l. pris o. d.) kunde förväntas, särsk. ungefär liktydigt med: överprestation. För öfwerlefwerancen (har utbetalats) till M. Krokium .. 14 4/6. VGR 1684, s. 67. Hvareffter Clewe hos EKM. för giord öfverlefverants skulle få at fordra (osv.). 2RA 1: 27 (1719). Det måste ju bli ett bra resultat (av projektet), helst en överleverans så att folk pratar vidare om det. BoråsTidn. 15/10 2018, s. 12. Italiensk .. (vinsort). Klar överleverans för priset. AB 9/2 2020, Bil. s. 78.
-LEVERERA, förr äv. -LEVRERA, -ing, -ning (†, VDAkt. 1664, nr 50).
1) (numera bl. tillf.) till 3 b: överlämna (ngt l. ngn); särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av till l. åt (förr äv. med indirekt obj.), angivande mottagare; särsk. med avs. på dels brev l. skrivelse o. d., dels penningmedel l. penningbelopp o. d. (se särsk. b), dels ngt mer l. mindre abstrakt, förr äv. stad l. fästning o. d. (se a); jfr leverera över 2. Wij kenne oss och fast swage och betröste oss jngelunde ath öffuerleffuerere the .. (2000) marcer lödige, wij same tijd vtloffuade. G1R 11: 28 (1536). Såsom barnet ännu Spädt och Vngt är, att modren thet icke så kan äller will ifrån Sig och till förmyndarne öfuerlefuerera. AvvittrSthm 20/10 1659. Thidhningar i går berättade, att han hadde öfrlefwererat Commende åht Capt: Gen: Corner. SvBrIt. 2: 11 (1689). Han tog .. (solfjädern) strax up och öfverlefvererade hänne den. Chenon Heywood 2–3: 210 (1773). Jag proponerade strax för H. E. Amiral-Generalen med öfverlevererandet af H. K. M. Bref de desseiner som H. K. M. mig anbefallt att föredraga. KrigVAH 1816, s. 42. Den traditionella (korsfästelsebild), som har överlevererats av den kristna konsten. SvD(A) 12/3 1950, s. 13. särsk.
a) (†) med avs. på fästning l. stad l. rike o. d.; jfr -ge 1 b. Chesnecopherus Skäl X 4 b (1607). The .. wille öfwerlefwerera Staden, om the kunde hafwa sigh thet förbehållit, at icke något Swenskt folck blefwe ther infördt. Widekindi KrijgH 434 (1671). 1733 blef efter accord fästningen Kehl honom öfwerlefwererad. Posten 1769, s. 826. Palmblad Fornk. 2: 459 (1845).
b) (numera mindre br.) i fråga om bokföring: överföra (se d. o. 1 c α) l. transportera (post l. summa); ss. vbalsbst. -ing äv. konkret(are). Credit. Per Balance Öfwerlefwererat enligit 1741 åhrs Räkning. KlädkamRSthm 1742, s. 2. Skuld för öfverlefvereringar. 66: 9. PT 14/11 1850, s. 2. Det finns många exempel på att allmänheten underlåtit att utkvittera överlevererade bagatellartade belopp. SvD(A) 16/12 1953, s. 5.
2) till 8: leverera mer l. större mängd av (vara l. produkt l. penningmedel o. d.) än vad som bestämts l. avtalats; äv. (o. numera nästan bl.) abs., äv. (o. i sht) i oeg. l. bildl. anv., ungefär liktydigt med: överprestera; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret(are); jfr -levera 2 o. leverera över 1. Stiernman Com. 5: 53 (1688). Det .. synes wara rättwist och skiäligt, dhet .. hans Ehrewyrdighet för detta bör gådtgiöras af Dombkyrckio Cassans behåldning, dhe öfwerlefwererade 58 daler 91: silvermynt. VDAkt. 1711, nr 122. Har .. (salpetersjudaren) någon öfwerlefwerering, inlöser Inspectoren til Kronones behof för samma pris, som den ordinarie lefwereringen. PH 1: 414 (1723). (Han) vägrade tro att de kunde vara nöjda med det han presterat .. Han överlevererade och ”okynnesjobbade” på helger och kvällar. DN 11/1 2009, Bil. s. 26. Anta att Axfood överlevererar med procent i både årlig tillväxt och i rörelsemarginal på sikt. Affärsvärld. 2020, s. 45.
-LEVNAD. [till -leva, v.]
1) (numera föga br.) motsv. -leva, v. 1, om alltför vidlyftigt levnadssätt (särsk. i fråga om mat l. dryck, mer l. mindre liktydigt med: frosseri). Överlevnad och gourmandise. HallandsP 7/7 1906, s. 2. Efter slutad överlevnad tog man igen sig på hotell Boudie i Carennae. Expressen 22/7 1956, s. 15.
2) motsv. -leva, v. 2 (a), 5 (b), om förhållandet l. möjligheten att överleva l. fortleva (trots fara l. livshotande händelse(förlopp) l. ogynnsamma (livs)villkor o. d.); särsk. i fråga om art l. släkte av djur l. växt; förr äv. motsv. -leva, v. 4, i fråga om genomlevd tid(speriod); jfr -levelse o. överblivsel. Mänsklighetens, växtartens, företagets överlevnad är hotad. (T.) Überlebung .. (sv.) öfwerlefnad, längre lifstid. Lind 1: 1577 (1749). Then (sjuklighet), hwilken får sin grund uti många Prästeårs öfwerlefnad, effter academiens bewistande. VDAkt. 1757, nr 279. De bäst anpassades överlevnad (i Darwins lära). ArbT 26/8 1938, s. 5. Förfallet var så långt gånget att frågan om flera byggnaders överlevnad var akut. Kulturen 1995, s. 8. Vi är transportörer. Vi förflyttar fordon. Vi är också experter på överlevnad och mygel. Lundberg Yarden 103 (2009). Kirurgisk radikalitet, mikroskopisk marginal mellan tumörvävnad och frisk vävnad, är av stor betydelse för att minska risken för lokalrecidiv och öka överlevnaden. LäkT 6/5 2020, s. 29.
Ssgr (till -levnad 2): överlevnads-chans. chans att överleva. Gäddynglets överlevnadschans. AB 9/5 1950, s. 4. Överlevnadschanserna för barn födda i 24:e graviditetsveckan har ökat. GbgP 20/11 1986, s. 2.
-dräkt. om visst slags skyddsdräkt som (gm att skydda från nedkylning o. fungera som flytväst) möjliggör överlevnad under längre tid i kallt vatten. GbgP 27/6 1978, s. 21. (I) en överlevnadsdräkt .. kan man klara ett dygn i iskallt vatten. Den används på borrtornen i Nordsjön. DN 7/3 1985, Bil. s. 13.
-fråga. jfr fråga, sbst. 3. I OECD märks en växande aktivitet kring överlevnadsfrågorna. DN 10/4 1967, s. 22.
-instinkt. instinkt att (försöka) överleva. SvD(A) 23/12 1962, Bil. s. 5. Det är inte ett val från barnets sida att älska sina föräldrar. Kärleken är oskiljaktig från beroende, från ren överlevnadsinstinkt. Björk LycklDag. 151 (2012).
-konstnär. [jfr levnads-konstnär] jfr konstnär 3. DN 15/7 1974, s. 4. Stenarbetarna och deras familjer var överlevnadskonstnärer. TurÅ 1990, s. 69.
-kurs. särsk. om (kortare) kurs (se d. o. 7) med syfte att lära deltagarna att överleva (under primitiva förhållanden i naturen); äv. oeg. l. bildl. ProvinstDalsl. 25/8 1975, s. 5. US Open är mer än en tennisturnering – det är en överlevnadskurs, två veckor av störande moment som testar den mentala och fysiska nivån på spelarna. DN 13/9 1988, s. 44. Vad gör du om du går vilse i skogen och vad ska du prioritera? Det fick ett 20-tal personer lära sig när de .. var med på Friluftsfrämjandets överlevnadskurs utanför Rimforsa. ÖgCorr. 27/8 2019, s. 18.
-möjlighet. möjlighet (se d. o. 1) att överleva; ofta konkretare (jfr möjlighet 2). SvD(A) 23/12 1962, Bil. s. 5. Dalslandsbrukens överlevnadsmöjligheter låg under 1700-talet i satsningen på järnmanufaktur. TurÅ 1981, s. 226.
-strategi. strategi (se d. o. 2) för att överleva; ofta mer l. mindre försvagat; jfr -levnads-teknik. De utstötta .. utbildar en överlevnadsstrategi och försvarsmekanismer i kampen för tillvaron. GHT 17/5 1968, s. 3. (Avhandlingen) handlar om ogifta kvinnors överlevnadsstrategier i början av 1800-talet. DN 2/6 1992, s. A11.
-tal. (i sht i fackspr.) jfr tal, sbst.1 2, o. överlevelse-tal. En livsföring som leder till förbättrade överlevnadstal. SvD(A) 1/12 1962, s. 19.
-teknik. jfr teknik 1, 2 o. -levnads-strategi. Prövostenen på överlevnadsteknik är att överleva, och det hade ryssarna gjort. Expressen 3/4 1960, s. 25. Nya överlevnadstekniker – öppen hjärtkirurgi med hjärt-lungmaskiner, intensivvårdsavdelningar, hjärtinfarktenheter (osv.). SvD(A) 27/11 1966, s. 5.
-tid. (i sht i fackspr.) om den tid(slängd) ngn l. ngt överlever l. beräknas överleva. Blodkropparnas överlevnadstid. SvD(A) 29/4 1951, s. 9. Den som haft en infarkt och har alla sex riskfaktorerna under kontroll har samma överlevnadstid som den som inte haft en infarkt. NorrbK 20/11 2019, s. 22.
-villkor. villkor (se d. o. 5) för ngns l. ngts överlevnad. GHT 26/4 1969, s. 15. För djur med mycket få ungar är .. anpassningsförmågan .. ett överlevnadsvillkor både för arten och individen. DN 5/6 1977, s. 4.
-värde. (i sht i fackspr.) i fråga om arters överlevnad, särsk. i uttr. ha l. vara av överlevnadsvärde; jfr värde 3 a. Gorillan hävdar sitt revir – hans aggression har överlevnadsvärde. Expressen 4/7 1955, s. 4. Därav följer att sådana populationsreglerande mekanismer, som är av överlevnadsvärde för arten, gynnas genom utvecklingens ständigt pågående selektion. Ymer 1962, s. 273.
-LEVRERA, se -leverera.
(II 11) -LIDA. [fsv. ivirlidha] (†)
1) om tid(speriod): nå sitt slut l. gå till ända; anträffat bl. i p. pf.: tilländalupen l. förbi; jfr lida, v.1 3 (b), o. fram-lida 2 b, förlida 3. När dagh förelagdan .. war öfwerlijdin hafuer Wällärde her Zacharias dragitt dijtt. HammarkDomb. 25/11 1619. AOxenstierna 5: 24 (1630).
2) om person: avlida; jfr lida, v.1 1 f, o. fram-lida 2 c, förlida I 5. När Dionysius fick the tijender, at Alexander Magnus vthi Babylonien öfwerlijdin war, bleff han aff Glädhie .. rörd. Palmchron SundhSp. 200 (1642). Dess betjänt hade under utresan af sjukdom öfverlidit. Thunberg Resa 2: 236 (1789).
-LIGGA, -eri (se d. o.), -ning; -are (se d. o.). [fsv. ivirliggia]
1) till II 1 (a): ligga över l. ovanpå l. vila på (ngt, äv. ngn); företrädesvis (o. numera bl.) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr övervara 1), särsk. (i sht i fackspr.) om dels byggnadselement, dels berg- l. marklager o. d., äv. bildl., förr äv. (med anslutning till över II 6) liktydigt med: överlägsen (jfr ligga över 1). Överliggande våningar, avlagringar. Therföre och Tataren altijdh hafwer warit them öfwerliggiande, effter the icke hafwa warit sin emellan endrechtige och samhellige. Petreius Beskr. 2: 22 (1614). (Sparvhökarna) lägga .. 2. 3. el. 5: ägg; hwilka Hönan öfwerligger, men intet Hanen. Broman Glys. 3: 457 (c. 1740). Denna olika ålder bedömmes ursprungligen af berglagrens läge öfver hvarandra, så vida det är otvifvelaktigt, att ett underliggande lager blifvit förr bildadt än ett öfverliggande. Svea 1: 5 (1818). Nu hvälfde sig rättskänslan från bottnen af Hermans bröst och blef den öfverliggande. Knorring Ståndsp. 1: 137 (1838). Kolonnerna hafva ornerade kapitäl med öfverliggande underkälad platta. Ekhoff StClem. 95 (1912). Blus som har dubbelkrage med överliggande spets. KatalJosefsson 1989, Höst. s. 87. Motor: 4-cylindrig Boxer-diesel med turbo, dubbel överliggande kamaxel, kamkedja, 4 ventiler per cylinder. KarlskogaT 28/9 2016, s. 18.
2) (†) till II 2 b: (enträget) ansätta l. besvära (ngn) (särsk. med böner l. uppmaningar o. d.), ligga över (se ligga över 5) l. ligga på; äv. med saksubj., om betungande arbetsuppgift l. bekymmer o. d. De månge beställningar med Rijkzdags wäsende, som mig dageligen öfuerliggia. Schück VittA 2: 24 (i handl. fr. 1668). En swår börda ock bekymmer, som mig alt här tils öfwerlegat. Hermelin BrBarck 142 (1707). Batallionerne (var) aldeles förswagade sampt af fiendens force öfwerlegna och ifrån oss andra aldeles afskurna. KKD 8: 89 (c. 1709). Härmästarens .. Ministrer öfverlågo Konungen med deras böner. Dalin Hist. III. 1: 479 (1761). Ahlman (1872).
3) (†) till II 8 b(, 10): bli kvar l. bli liggande (jfr ligga 2 a γ, 10) längre än (urspr.) ämnat l. planerat; särsk. om dels postförsändelse, dels fartyg: kvarstanna (längre än ämnat osv.) i hamn, dels ärende l. göromål o. d.: inte behandlas l. uträttas inom avsedd tid; i sht i dels p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels p. pf. i adjektivisk anv.: alltför gammal (o. därmed obruklig) (äv.: förlegad l. föråldrad); jfr ligga över 4 b, c. Nieu Eyland eller nya öen .. hwarest Swenska Ostindiska Compagniets skepp Göta Leyon, en gång sedan passaden war förlorad, blifwit öfwerliggande. Osbeck Resa 88 (1751, 1757). Maxime Venerandi Consistorii Hög-Gunstiga Skrifwelse, som flere månader på wägen öfwerlegat, hade jag med wördnad ähran, förleden få emottaga. VDAkt. 1781, nr 279. 2/3 Tunna öfwerlegat Linfrö. BoupptVäxjö 1835. Det är .. på postkontoret i Hamburg, de två (breven) längre tid blifvit öfverliggande. Crusenstolpe Tess. 1: 46 (1847). Vid årets slut öfverliggande ärenden. SocDem. 2/2 1892, s. 2. Gamla överlegade institutioner, såsom monarkien. Norrskensfl. 5/7 1919, s. 3. SAOL (1973).
4) till II 10: ligga över (se ligga över 4 a) l. övernatta l. stanna över (särsk. i samband med (järnvägsanställds) arbete på annan ort (än där den anställda är stationerad)); i sht (o. numera nästan bl.) ss. vbalsbst. -ning, äv. dels konkretare, om enskilt tillfälle av övernattning, dels konkret: övernattningslokal (jfr -liggnings-lokal). Att hela denna styrka måst beredas inqvartering, öfverliggning och förplägning en dag på köpet uti Arboga stad. ArbogaT 29/5 1868, s. 4. De inom postkupéexpeditioner tjenstgörande postiljoner, som öfverlåge mera än fyra timmar å vänd- eller öfverliggningsort. BtRiksdP 1897, I. 1: nr 7, s. 17. Han gick på osäkra träbottnar mellan de låga husen till överliggningen. Johnson Slutsp. 335 (1937). (Arbetet som lokförare) innebar .. mycken bortavaro och överliggningar. ÖgCorr. 28/7 2017, Bil. s. 10.
Ssgr (i allm. till -ligga 4): överliggnings-dag. 1) (†) till -ligga 3: överliggedag. Ett af kaptenen under målet framstäldt yrkande om att erhålla godtgörelse för 10 öfverliggningsdagar. PT 1878, nr 58 B, s. 2. UNT 5/7 1899, s. 3. 2) (numera bl. tillf.) till -ligga 4; särsk. i fråga om (järnvägs)personals uppehåll på annan ort än stationeringsorten; äv. om dag (se d. o. I 3) för vila l. återhämtning för marscherande truppstyrka. Det åligger hvarje konduktör att på sina öfverliggningsdagar flitigt öfva sig i bruket af dessa (telegraf)apparater. NDA 21/2 1879, s. 4. En marsch på 45 mil under snörik vintertid med sina åtföljande öfverliggningsdagar tager ju sin tid. Quennerstedt Torneå 2: 94 (1903).
-lokal. (numera bl. tillf.) övernattningslokal; jfr -liggnings-rum. De i posthuset i Nässjö befintliga nio rum, hvilka användas till öfverliggningslokal för vederbörande postexpeditörer och betjente. JönkP 2/5 1882, s. 1.
-ort. (numera bl. tillf.) övernattningsort. SD 3/1 1882, s. 2. Viloperiod på överliggningsort bör omfatta minst sju timmar för åkande personal vid statens järnvägar och minst sex timmar för personal vid järnvägsposten och sjöfartsverket. SFS 1969, s. 1237.
-rum. övernattningsrum; jfr rum, sbst.3 9 b, o. -liggnings-lokal. Förhyrande af öfverliggningsrum i Storlien för vid jernvägsposten å linien Östersund–Storlien tjenstgörande expeditörer och betjente. PT 1884, nr 228 B, s. 1. I en del fall hade man (på handelsgårdarna) överliggningsrum för långväga kunder. Paulsson SvStad 1–2: 19 (1950).
-LIGGARE. [till -ligga] särsk.
1) motsv. -ligga 1, om ngt som ligger (mer l. mindre horisontellt) över l. ovanpå (o. bärs upp av) ngt (i vertikalt läge) underliggande; särsk. dels (i sht i fackspr.) om byggnadselement (särsk. i fråga om tak l. övre del av fönster- l. dörrinfattning o. d.), dels (mål)ribba i bollsport o. d.; äv. om övre del av press (se press, sbst.1 2) o. d. (På stadens auktionskammare säljs) en stor Präss med öfwer- och underliggare af gutit Järn. DA 1793, nr 232, s. 2. En så kallad Kummelgrotta (Jättestuga), som .. hade, då gräfningen i högen företogs .. endast en öfwerliggare eller takhäll, som knappt betäckte hälften af sjelfwa grottan. Iduna 9: 285 (1822). Fönstrens af kalksten utförda öfverliggare och solbänkar. TT 1901, Ark. s. 66. Trissan tog i överliggarens undersida och gick i mål. IdrBl. 1935, nr 1, s. 9. Den äldre pressningsmetoden i presskista med slägga och överliggare. Fatab. 1941, s. 180. Häckarna (i häcklöpning) är gjorda av metall med en överliggare av trä. IPCStSportlex. 16 (1995). jfr port-, portal-överliggare.
2) motsv. -ligga 3, om ngt l. ngn som blivit l. dröjt kvar l. blivit liggande längre än (urspr.) ämnat l. planerat.
a) (numera mindre br.) om ngt sakligt; särsk. om fartyg: vinterliggare (se d. o. 1 a; jfr -vintrare a). Möller (1790). Silkesdukarne – flera år gamla öfverliggare i mitt varulager. AB 25/2 1833, s. 2. För att icke låta de .. (norrifrån) åt sydligare orter destinerade brefven blifva alltför länge öfverliggare i Stockholm. AB 18/2 1852, s. 3. (Fartyget) ämnar försöka utkomma i Wenern, men de fyra senare blifva troligen öfverliggare, emedan 6 tums is finnes i Karlsgraf. AB 26/11 1856, s. 3. IllSvOrdb. (1964).
b) om person (ngn gg äv. djur); numera nästan bl. i slutet. AB 17/11 1832, s. 2. En del svärmande kyrkogängare besökte i hemväg krogar, på hvilka många blefvo öfverliggare till Måndag. GHT 7/6 1833, s. 3. Så stor afgång (vid studentexamen) lärer aldrig hafva inträffat; men den skall hafva härrört deraf att examinandi, till största delen, voro öfverliggare eller så kallade complettanter, som redan förut befunnits brista i vissa kunskapsgrenar, och nu skulle fullständiga hvad som felades. DA 23/2 1846, s. 3. En dåsig fluga, en öfverliggare från sommaren. Nordensvan Pens. 178 (1883). särsk. (numera företrädesvis i skildring av ä. förh.) om student som ligger mycket länge vid universitet utan att ta examen. En gammal öfverliggare vid akademien. GHT 23/5 1849, s. 3. En överliggare, en sådan, som stannar i Uppsala år efter år och läser och läser, men som det aldrig blir något av. Lagerlöf Holg. 2: 188 (1907). Bakom hans yviga skämt låg kanske något av den gamla överliggarens självförakt. Siwertz Pagoden 48 (1954). jfr student-överliggare.
Ssgr: överliggar-, äv. överliggare-historia. till -liggare 2 b slutet; jfr historia II 6. GHT 1885, nr 279 A, s. 2. Hela tiden underhöll han mig med tentamenshistorier, spexhistorier, öfverliggarhistorier, ja, där var ingen ända på historier. Lindqvist Stud. 126 (1906).
-sten. (i sht i fackspr.) till -liggare 1. Portalen från Skogs i Hamre, som har ett genuint gotländskt drag i sitt tympanon, dageröppningens överliggarsten. 2SvKulturb. 5–6: 273 (1936).
-typ. till -liggare 2 b slutet; jfr typ I 3. DN 1885, nr 6385 B, s. 3. Vi hade till vikarie en .. originell historiker, en fil. dr av överliggaretyp. Wigforss Minn. 1: 94 (1950).
(II 8 b(, 10)) -LIGGE-DAG. (i fackspr.) liggedag (se d. o. 2) utöver den fastställda l. avtalade; i sht i pl.; jfr -ligge-tid o. överliggnings-dag 1. GT 18/7 1809, s. 4. Kan avlastaren av en eller annan anledning ej tillhandahålla last eller köparen ej mottaga godset under de .. stipulerade liggedagarna, inträda därefter s. k. överliggedagar. HbSkogstekn. 525 (1922).
Ssgr (i fackspr.): överliggedags-ersättning. ersättning l. gottgörelse för överliggedagar; jfr -liggedags-pengar. Kärandena yrkade öfverliggedagsersättning under anförande, att det .. ålåge svarandena, att .. träffa öfverenskommelse med dockbolaget för fartygets mottagande och beredande af plats för lossningen. AB 29/8 1879, s. 3.
-pengar, äv. (numera mindre br.)
-penningar. överliggedagsersättning. Åläggande oss .. att betala öfverliggedagspenningar för nio dagars uppehåll. AB 13/11 1849, s. 2.
-LIGGERI30~002, äv. 10104. [till (-ligga l.) -liggare] (i sht i skildring av ä. förh., mera tillf.) om förhållandet att vara överliggare (se d. o. 2 b slutet). AB 24/4 1882, s. 3. Man sökte kunskapen för dess egen skull, ej med direkt afseende på någon examen, och det s. k. öfverliggeriet var vanligt äfven bland de mest begåfvade. 3SAH 13: 19 (1898).
(II 8 b(, 10)) -LIGGE-TID. (i fackspr.) jfr liggtid 7 o. -ligge-dag, -tid 1 c. NDA 30/12 1873, s. 3. För överliggetid njute bortfraktaren särskild ersättning. SFS 1936, s. 429.
(II 8) -LIKVID. ekon. om företag l. bank o. d.: som har överlikviditet; jfr likvid, adj. 5. Överlikvida industriföretag. DN(A) 6/6 1933, s. 21.
(II 8) -LIKVIDITET. ekon. onödigt stort disponibelt kapital; jfr likviditet 2. DN(A) 27/4 1930, s. 22. Bolagen har lyfts av att det har funnits otroligt mycket billigt kapital .. men förr eller senare måste den där överlikviditeten minska. Affärsvärld. 2014, s. 43.
(II 2 a) -LIMMA, -limning. (numera bl. tillf.) limma (ngt, i sht papper) (över (helheten av) ngt) o. därmed täcka detta (jfr -klistra); äv.: bestryka (helheten av ngt) med lim (äv.: kalkstryka (jfr limma 5)); i sht i p. pf. (Bilden var) gjord af bambu- och rottings-ribbor, med öfverlimmadt papper. Bladh o. Hornstedt 118 (1783). Medel (mot videspinnare). Avskrapande eller överlimmande av äggfläckarne på hösten. Trägårdh Skogsins. 126 (1914). Framtagandet av kyrkans medeltida målningar, överlimmade under 1800-talet. DN(A) 7/2 1944, s. 28.
(II 2 a) -LINDA, -ning. (numera bl. tillf.) linda l. omvira (helheten av ngt) (med ngt); i sht i p. pf. Tarmsträngars hopfästning. Man brukar upprispa och hopfläta dem så godt man kan, och sedan öfverlinda stället hårdt med vax- eller becktråd. Luttropp Svarfk. 144 (1839). Hållbar skarv med 4 nitar, överlindad m. kulört plast. DN(A) 16/9 1957, s. 26.
(II 1) -LINJE, förr äv. -LINIE. övre konturlinje; särsk. (o. numera i sht, hippol.) hos häst. Det säges, att .. höjden nedifrån till bryggans öfverlinie lär vara 215 fot. AB 16/10 1875, s. 3. Hästarnas arabtyp, huvud och hals, kropp och överlinje .. poängsattes (vid hästutställningen). NorrbK 14/8 2012, s. 25.
Spoiler title
Spoiler content