publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
ÖVER-SLAMMA, -slamning.
1) byggn. till II 2 a, med avs. på (helheten av) mur l. vägg o. d.: bestryka l. överstryka med kalkslam l. kalkfärg, överkalka; jfr slamma, v. 3 slutet. För rappning och öfwerslamning i begge Scholaehusen. VGR 1802, s. 3. Valven murade i tegel, och ofta överslammade med kalkfärg. GbgP 13/2 1984, s. 25.
2) till II 2 a, 3 d β, om lera l. annat slam: flyta ut över o. täcka ((helheten av) ngt); äv. (numera bl. tillf.) bildl., om ngt oönskat l. orent; jfr slamma, v. 3. Schultze Ordb. 4474 (c. 1755). Til dess Djupsens Källor utbrusto och den allmänna Floden ändteligen bräckte den fasta Skorpan, hvarigenom .. ofantelige Stenhopar upvräktes, gömde Klippor blottades och lägre Orter öfverslammades med mångfaldiga ämnen. Rinman 1: 107 (1788). Som knappast någon art af svensk folktradition blifvit till samma grad som gåtorna öfverslammad af yngre lager, antingen hitförda genom danska ock tyska spörsmålsböcker eller upprunna ur egen inhemsk obildning. Landsm. II. 8: 3 (c. 1830, 1882). —
(II 2 a) -SLINGA. (†) anträffat bl. i p. pf. i adjektivisk anv.: (i sin helhet) försedd l. prydd med slingor (av ngt); jfr slinga, v.1 III 3. Cordoner med swart Silke öfwerslingade. HusgKamRSthm 1769, s. 307. —
(II 2 a) -SLINGRA. om växt: slingrande täcka ((helheten av) mur l. vägg o. d.); numera i sht i p. pf. Överslingrad av l. med klängrosor. AB 3/8 1857, s. 3. Här och där växte vinrankan vildt, och den hade då vanligen öfverslingrat något helt stort träd. Kræmer Span. 178 (1860). —
-SLIPA, -ning. särsk. till II 2 a; jfr slipa, v.2 2. TT 1872, s. 312. Arbetet öfverslipas med smergelduk, dock så, att icke mattningen försvinner. MeddSlöjdF 1892, s. 96. —
-SLIPPA. särsk. (†) till II 9: bli över l. återstå; jfr slippa, v.2 7 m, o. slippa över 1. Hwad som öffuerslipper (av kyrkotiondena) ähr wändt till åthskillige Rickzens nödhtorffter. RARP 3: 74 (1638). OfferdalKArk. N I 1, s. 29 (1696). —
(II 8 (d)) -SLUG. (numera bl. mera tillf.) synnerligen l. alltför slug (se slug, adj. 1, 2); äv. överfört, om ngt sakligt. Dahlgren Släktprof. 2: 20 (i handl. fr. 1838). J moget kloke, J öfversluge, / Er har jag föga att bjuda på! Snoilsky 1: 1 (1869). Verkningarna av en överslug källkritik. HT 1951, s. 452. —
(II 3 b) -SLUSSA, -ning. slussa över (ngn l. ngt); i sht ss. vbalsbst. -ning; jfr slussa 2 o. -flytta 2. Överslussning av pengar. SvD(A) 12/1 1958, s. 23. Överslussningen av personal från konkurrenssvaga låglöneföretag till konkurrenskraftiga höglöneföretag har uppmuntrats av LO. DN 24/10 1976, s. 14. —
-SLUTEN, p. adj. särsk. (skogsv.) till II 8, om (skogs)bestånd o. d.: alltför sluten (se d. o. 13 d). PT 1916, nr 179 A, s. 2. I bestånd, som är överslutna och för sent gallrade, blir stammarna gängliga och kronorna så små att träden är föga livskraftiga och lätt faller offer för storm, snötryck, svampsjukdomar och insektsangrepp. Selander LevLandsk. 288 (1955).
Avledn. (skogsv.): överslutenhet, r. om förhållandet l. egenskapen att vara översluten. Med full slutenhet .. afses det tillstånd, som anses bäst öfverensstämma med fordringarna på god skogsvård, medan öfverslutenhet, gleshet och luckighet ange afvikelser från idealtillståndet. 2NF 38: Suppl. 392 (1926). —
(II 1) -SLÅ, r. l. m. övre l. upptill anbragd slå (se slå, sbst.2 1, 2); jfr -trä o. överslag 1 b. Andersson Väfn. 9 (1880). På den kant, som skall bilda överslån, kan man klippa bort litet inuti .. innan man fållar till kanten. MärthaskolHb. 29 (1941). Borra två hål i överslån och skruva upp tidningshyllan på väggen! AB 1977, nr 268 A, s. 14. —
-SLÅ, v. -slagning, -slåning (†, Ekblad 304 (1764)). [fsv. ivirsla; jfr mlt. överslān, t. überschlagen] särsk.
1) till II 2 a, om person.
a) (numera bl. tillf.) med avs. på (del av) byggnad o. d.: täcka l. överhölja (med ngt) (jfr slå, v. I 9); äv. (med mer l. mindre framträdande anslutning till över II 1) dels i fråga om valvslagning (jfr slå, v. I 41 d), dels med avs. på bro l. brygga över vattendrag: uppföra l. anbringa (jfr slå, v. I 41 a, o. slå över 10) (förr äv. (med anslutning till över II 3 c slutet β') med avs. på vattendrag: uppföra osv. bro osv. över, överbygga (se d. o. 3)); förr äv. bildl., ungefär liktydigt med: dölja; i sht i p. pf. Så wele wij att Samme Chraen (dvs. kranen) skal .. blifwe al öfwerslagen med bräder och Snickere arbete, och sedan .. förmåles. HB 2: 223 (1588). Vid Bugen, där kongl. maj:t en reel brygga öfverslagit hade att passera bägge strömmarna Weichseln och Bugen. Kurck Lefn. 91 (1705). I Löndom sin förtret moth frögden öfwerslår. ÖB 101 (c. 1712). Bägge Sacristidörrarne (skall) väl omlagas, med järn öfverslåss och med starcka bomar försess. VDAkt. 1790, nr 524. En flod med tvenne med bryggor öfverslagna mynningsarmar. 3SAH 12: 183 (1897). Framför trapphuset var .. ett fritt utrymme, en av ett trävalv överslagen indragning. UpplFmT 44: 30 (1932).
b) hälla över ((helheten av) ngt), slå över (se slå över 12); särsk. i fråga om matlagning; särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av med, angivande vad som hälls över (förr äv. i uttr. överslå ngn l. ngt ngt, hälla l. tömma ngt över ngn l. ngt); i sht i pass.; jfr slå, v. I 62, o. -hälla 1. Vngt Oxekött at koka medh en Lööksoppa öfwerslaghen. Kockeb. B 6 b (1650). Thet kalla watnet, som man mig så mycket öfwerslog, förorsakade at jag snart hade förkylt alla lemmar. Humbla Landcr. 71 (1740). Då alla pannkakorna äro gräddade, öfverslås det hela med grädden. HemKokb. 207 (1903).
c) (†) i fråga om handslag; jfr slå, v. I 1 k ϑ. Här på han måns slog mig i hand, som och wittne öfwerslogo, at ofwanstående sålunda i sanning är passerat. VDAkt. 1737, nr 349.
2) till II 2 a, 3 d β, om våg l. sjö o. d.: skölja över (se skölja över 1) ((helheten av) ngt l. ngn); i sht i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr slå, v. I 2 e, o. -skölja 2 o. slå över 2 d. SvFlH 2: 473 (1691). Marvatten öfverslår Achats den tappras däck. Wallin (SVS) 1: 471 (1808). Den nödställdes livräddningsflotte var hela tiden utsatt för överslående sjö. GHT 1971, nr 245 A, s. 5.
3) (†) till II 2 c: beräkna l. räkna ut l. över ((helheten av) ngt (särsk. kostnad(er) l. tillgång(ar) l. antal o. d.)), göra ett överslag över; äv. ungefär liktydigt med dels: inventera l. överse, dels: tänka över l. begrunda l. överväga; jfr slå, v. I 38, o. -räkna o. beslå IV, slå över 9. Så skåle .. och ther epter öffverslaghedth bliffve, huru mykit folck hvar skuldhe och vildhe holle til hest och footth. G1R 21: 48 (1550). (Jesus) förmante .. at wij skole öfwerslå och begrunda, om wij wele lijdha medh Christo. Schroderus Os. 1: 14 (1635). När wi nu .. öfwerslå rymden af denna sahlen. Triewald Förel. 1: 18 (1728, 1735). Han hade sjelf öfwerslagit alt förrådet i fästningen, och knapt funnit det tilräckeligt för 3 eller 4 weckor. Loenbom Stenbock 4: 137 (1765). Nu talade vi endast om gardintyget, och mor och dotter öfverslogo gemensamt kostnaden. Carlén Rosen 224 (1842). Dessförinnan avdelades en man .. att överslå tillgångarna. AB 2/5 1949, s. 8.
4) (†) till II 3 c α′, med avs. på blad l. sida i bok: bläddra förbi; jfr slå, v. I 21 a, o. slå över 7. Jag ledzen tiugu blad och mehra öfwerslår. Düben Boileau Skald. 4 (1721).
5) till II (4,) 8.
a) (†) om häst: = slå över 1 b; nästan bl. ss. vbalsbst. -slagning, liktydigt med: övertramp; jfr slå, v. I 1 g. God är endast den trafvare, som förenar ett rent sträckt lopp med mycken öfverslagning och kringt fotskifte. Ehrengranat HästRör. 62 (1818). Billing Hipp. 158 (1836).
b) i fråga om att ngn l. ngt överskrider l. rör sig över l. förbi ett jämvikts- l. normalläge (o. därmed övergår i ngt annat); särsk. dels ss. vbalsbst. -slående, dels (o. numera i sht, mera tillf.) i p. pr. i adjektivisk anv. (särsk. ungefär liktydigt med: överdriven); jfr slå över 2 (b slutet, c α), 4 b. En full och måttligt stark ton, som är långt aflägsnad från öfverslående. Drake Töpfer 249 (1850). En väldig, ej sällan i det groteska öfverslående fantasikraft. NordT 1896, s. 480. Det hör just till tråkigheterna i hegelska framställningar, att det dialektiska överslåendet inbjuder till jongleringskonst. Larsson Världskris. 53 (1920). Den schablonbild av överslående känslosvall som förknippas med assyrisk fotboll i Sverige. SvD 3/11 2004, s. 20.
6) (†) till II 9: bli över l. återstå. At låta wärdera hans böcker, och sällia dem, på det Consist. måtte få sine böter och Holm det som kan öfwerslå till sitt underhåld. UUKonsP 15: 153 (1682). —
-SLÄNGA.
1) till II 2 a: gm slängande täcka l. hölja (ngn l. ngt) (med ngt); äv. med avs. på det varmed ngn l. ngt täcks osv.; jfr -kasta 1 o. kasta över 2. (Katten) sprutades våt och drypande, han öfverslängdes med sand. Beskow SvBarn 84 (1896). Sittmöbler med överslängda tygstycken. SvD 2/10 1982, s. 26.
2) till II 3 b: slänga l. kasta över (se kasta över 1) (ngt) (ngnstans hän); jfr -kasta 2. Få extra smörgåsar överslängda från kaj. Expressen 14/8 1959, s. 7. —
(II 3 b) -SLÄPPA. släppa över (ngn (l. ngt)). Om Syltman .. på mine ordres till fienden öfwersleptes. KKD 2: 295 (1718). Inte en enda gång har jag blivit översläppt vid det övergångsstället. VestmLT 11/12 2019, 2: 18. —
1) (numera bl. tillf.) med avs. på (helheten av) ngt konkret: göra slät l. släta ut; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare; jfr släta över 1. Berget är klufwit .. / Medh sand är thet alt öfwerslätat. Forsius Fosz 210 (1621). Sina vårdslösa pannlockar som stodo ut i alla väderstreck, gaf hon en hastig öfverslätning framför spegeln. SD 30/6 1884, s. 2.
2) i bildl. anv. av 1 l. motsv. släta, v. 2 f, med avs. på yttrande l. beteende l. handling o. d.: släta över (se släta över 2); äv. närmande sig bet.: skyla över l. dölja (särsk. i fråga om att (söka) mildra verkan av nederlag l. skada o. d.); förr särsk. i sådana uttr. som översläta ngt med harfoten (jfr har-fot 1 c) l. hartassen (jfr har-tass 1); äv. abs.; numera i sht dels i p. pr. i adjektivisk anv. (se slutet), dels ss. vbalsbst. -ande; jfr -stryka 1 a β. Tå (den spanske kungen) Philippus widh sin affreesa wille lembna Spansk Besättning qwar vthi Nederland, och samma förhatelige Saak någorlunda til at öfwersläta, vpdrogh befählet ther vthöfwer åth Printzen aff Oranien, och Grefwen aff Egmond, slogo the thet rundt aff. Brask Pufendorf Hist. 62 (1680). Kan händha mehr än alt för myckit medh haarefoothen öfversläthess understundhom. VDAkt. 1691, nr 255. Det är just en sådan utgång, ett sådant öfverslätande med hartassen som måste förebyggas, om icke betänkliga följder för framtiden skola uppkomma. SvD 29/9 1885, s. 1. Sålunda har engelska regeringen åtminstone formelt lyckats öfversläta det nederlag, den led i sessionen. NPress. 1894, nr 77, s. 3. Å fan, skrek han plötsligt till .. Han skyndade sig att översläta: – Å, jag menar förlåt, förlåt mig! Krusenstjerna Pahlen 6: 361 (1935). Det leder till .. ett överslätande av hans ofta systematiskt våldsamma beteende. ÖstersundP 22/2 2021, s. 24. särsk. i p. pr. i adjektivisk anv.; ofta ss. adv. En överslätande attityd, omgivning. Det är en simpel historia vi få lära känna, .. framstäld utan all konvenabel öfverslätande fernissa. DN 23/11 1883, s. 2. Han blev lite purken men log åter överslätande. Lo-Johansson Förf. 12 (1957). De utväxlade några överslätande artigheter. Anderson Brev. 397 (2004). —
(II 2 a) -SLÖJA, -ning (tillf., Atterbom VittH 90 (1845) osv.). med slöja täcka l. hölja ((helheten av) ngn l. ngt); i sht (o. numera bl., mera tillf.) mer l. mindre bildl. l. motsv. slöja, v. 2 (särsk. med avs. på naturföreteelse); jfr slöja över. När eftersommar-natten / Månklar öfverslöjar skog och vatten. Atterbom SDikt. 1: 224 (1809). När .. ämnets beskaffenhet medförer nödvändigheten att omtala vissa föremål, hvilkas egenteliga benämningar skulle såra blygsamhetens eller ömtålighetens billiga fordringar, böra uttrycken .. öfverslöjas genom tjenliga synonymer. Moberg Gr. 75 (1815). Då framsprang en af jungfrurna, hvilken, (liksom de öfriga) var öfverslöjad. PoetK 1817, 2: 46. Skulle ni se att himlen börjar överslöjas av tunna moln på hög höjd som drar upp från sydväst är troligen en väderleksförsämring i antågande. DN(A) 14/5 1958, s. 40. —
(II 7 a) -SMED(S)-MÄSTARE. (förr) (ss. titel för) smedmästare i överordnad ställning; särsk. liktydigt med: smidesdirektör. JernkA 1823, s. 141. För att bibringa Smederne vid hammarverken undervisning uti jernets smältning, färskning och räckning, med hvad till kolbesparingen hörer, kommer en Tjensteman, under benämning af Öfver-Smeds-Mästare att .. antagas. SPF 1841, s. 389. (Han) var 1827–34 smidesdirektör (öfversmedsmästare) på Järnkontorets stat. 2NF 28: 389 (1918). —
(II 2 a) -SMETA, -ning. (i syfte att täcka l. dölja l. skydda o. d.) smeta (se smeta, v. I 1 c) ((helheten av) ngt l. ngn) (med ngt), smeta över; äv. med obj. betecknande det varmed ngt täcks osv. (jfr smeta, v. I 1 a); särsk. i fråga om dels bestrykande av fog l. vägg o. d. med lera (jfr smeta, v. I 1 c α, β, o. -klena), dels (slarvigt l. vårdslöst) påstrykande av färg; äv. bildl.; jfr -klistra. Owålige murmästare pläga öfwersmeta alla fogar med ler så fort de mura; men sådant är till stort mehn och bör ingalunda tålas, emedan mycket flärd och klåpwärk derunder kan skylas. VetAH 1739, s. 161. Att wi .. söke för oss fördölja eller öfwersmeta den sanningen, att der är en Guds wrede öfwer menniskorna. Thomander Pred. 1: 149 (1849). När resterna av en gammal fresk skymta fram bakom översmetat murbruk. Bjerre SjälLäk. 140 (1923). Huset där han tidigare bodde har blivit översmetat med målarfärg. Expressen 17/4 2009, Fotboll s. 18. —
-SMIDA, -ning.
1) (†) till II 2 a: smida (helheten av metallgods). Almroth Karmarsch 41 (1838). På en jemn öfversmidning beror det naturligtvis att plåtarne blifva plana och ej buggliga. JernkA 1864, s. 96. JernkA 1900, Bih. s. 297.
2) till II 8.
a) (†) med avs. på smidesjärn: åstadkomma översmide av; särsk. i uttr. översmitt järn, översmide. Börandes Bruks-Patronerne .. rätta sitt Smide efter det quantum Hammar-Skatt, som hwart och et Wärk .. tillagdt är, vid 8 Daler Sm:ts plickt för hwart Skpp:d som öfwersmides. PH 3: 1631 (1740). För det öfwersmidda jernet böte Bruksegaren hälften af jernets wärde. SFS 1831, s. 542.
b) i fråga om alltför långtgående smidning; särsk. ss. vbalsbst. -ning, särsk. konkretare. Ett varmfräst skär är fritt från alla översmidningar och insmidningar av glödspån etc. TT 1936, Bergsv. s. 96. —
(II 8) -SMIDE. (förr) om den kvantitet stångjärn med vilken hammarsmedja o. d. överskred det som den beviljats privilegium att tillverka; särsk. i fråga om frälsesmide; jfr smide 1 c o. -järn 3 o. under-smide. At ther en Frelseman skulle wid thes Frelsewerk kunna hinna drifwa smidet högre, än efter then utsatte Hammarskatten, han då för et sådant öfwersmide med någon tilökning i Hammarskatten ej må beswäras. Bergv. 1: 714 (1731). Betecknande för situationens snabba förändring är, att medan ännu 1807 en förnyad förordning mot olovligt översmide utfärdats, måste man nästa år tills vidare suspendera bestämmelserna i 1803 års stadga om en viss tid för undersmidens återtagande. ForumNav. 7: 125 (1946). —
-SMINKA, -ning.
1) till II 2 a: (i syfte att hölja l. dölja) sminka ((helheten av) ngt); äv. bildl. (jfr sminka, v. 2 c (slutet)). Schultze Ordb. 4617 (c. 1755). Phariseerna .. voro atheister i grunden, fastän öfversminkade med gudaktighetens sken. Melin JesuL 4: 25 (1851). Flera vittnen berättade om blåmärkena i kvinnans ansikte som trots översminkning syntes tydligt. PiteåT 25/5 2018, s. 8.
2) till II 8: alltför kraftigt l. till övermått sminka (ngn l. sig, äv. (del av) ansikte o. d.); särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.; jfr -måla, v.1 2. DN(A) 24/8 1947, s. 14. För att inte se översminkad ut ska foundation, concealer och puder ha exakt samma nyans som din naturliga hudton. Femina 2003, nr 1, s. 129. Gammaldags opera med översminkade ansikten och tillgjorda gester. Expressen 15/9 2016, s. 30. —
(II 3 b) -SMUGGLA, -ing. smuggla över (ngt l. ngn). NDA 20/5 1862, s. 2. Ett från Finland öfversmuggladt parti mjöl. SD(A) 1902, nr 179, s. 7. Översmugglingen av de svenska spionerna. Expressen 22/3 1994, s. 22. —
-SMÄLTA, -ning. särsk. (numera bl. tillf.) till II 2 a: efter smältning övergjuta ((helheten av) ngt) (med det smälta), smälta över; äv. med avs. på det smälta. Med Silfwer öfwersmälta messingz Råck knappar. KlädkamRSthm 1733, s. 116. Järnets yta bibehålles, under den öfwersmällta Glasskorrpan, så klar och ren, som Silfwer. Rinman JärnH 216 (1782). Friska rosor om vintern .. Man afskär knopparne just som de äro färdiga att slå ut, öfversmälter stjälkändarne med vax och (osv.). Norrlänn. 18/10 1887, s. 4. —
-SMÖRJA, -ning. särsk. (numera bl. mera tillf.) till II 2 a: (täckande) smörja (se smörja, v. 1 (c), 10 b α) ((helheten av) ngt) (med ngt) (jfr smörja över 1, 3); äv. med avs. på bil(motor): rundsmörja (jfr smörja, v. 2); förr äv. bildl. (jfr smörja över 2). Linc. P 2 b (1640). De lärde Turkarna pläga med .. fabler öf:rsmörja alla sina andeliga saker, på det att de olärda desto bättre måge begripa de samma. KKD 5: 200 (1711). Tag sedan et groft kläde, hwarpå utstrykes rått smör med en sked, och när klädet är öfwersmordt, så lägg det uti et djupt stenfat. Warg Bih. 76 (1765). Målaren, .. klädd i ett skinn-förkläde öfversmordt med färger. Runeberg (SVS) 6: 19 (1862). Han tog en färgvals och öfversmorde en del af ansiktet, så att blånaden ej syntes. HudiksvP 4/7 1903, s. 4. En Kaiser körd 1300 mil. Översmörjning 800 mil. I övrigt skick som ny. SvD(A) 7/7 1949, s. 12. —
(II 6) -SNILLA, -ing. [jfr ä. t. überschnellen] (†) förfördela l. lura (ngn); äv. (med anslutning till över II 3 b) med avs. på ngt sakligt: försnilla l. lura till sig. Att riksens mynte varder svårligen öffversnelladt och til riksens store och merckelige förderff förringeredt. G1R 21: 50 (1550). Att ingen Part må blijfua öfuersnillat, eller ohörd, för Nämbdens hastande skull. Stiernhielm (SVS) III. 1: 175 (1655). Att man(n) then Fattige ey täncker öfwersnilla. Vultejus Post. O 3 b (1686). —
-SNITT. särsk. (bokb.) till II 1, om snittkant upptill på skuren bok; jfr snitt 3 a. Key Amatörbokb. 49 (1916). Elegant .. (halvfranskt band) med förgylld översnitt. KatalBjörckBörjesson 241: 11 (1928). —
(II 2 a) -SNÖA, i sht förr äv. -SNÖGA, förr äv. -SNJÖGA. övertäcka l. överhölja (ngt l. ngn) med snö (jfr snöa 2); i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; äv. mer l. mindre bildl. (se särsk. slutet); jfr snöa över. År 1709 war en owanligt stoor winter med frost och sniö, så att så wäl boningshus som Ladugårdshus warit öfwersnögade. Ahlquist Öl. 1: 358 (cit. fr. 1709). Der Mannaminnen stå som ättehögar, / Dem glömskans vinter fåfängt öfversnögar. Wallin (SVS) 2: 67 (1817). Alltså hade han inte annat att göra än att lägga sig och låta sig översnöas. Engström Hemsp. 153 (1921). Det (blir) allt svårare att hitta rätt plats. Platsmarkeringarna är översnöade. Lundberg Yarden 40 (2009). särsk. bildl., särsk. mer l. mindre liktydigt med dels: övertäcka l. överhölja (o. dölja) (ngn l. ngt) (med ngt), dels: överpudra l. överströ (ngt). Dessa med prydnader helt och hållet öfversnöade personer. Leopold 5: 487 (c. 1820). Körsbärsträd, som om våren äro alldeles öfversnöade af blom. Ramberg Svarta 187 (1911). —
(II 1 (a), 3) -SNÖ-FORDON. fordon använt l. avsett för färd l. transport på l. över snö. SvD(A) 31/3 1955, s. 11. Särskild anledning till oro från naturvårdssynpunkt ger den nuvarande oreglerade trafiken med översnöfordon (bl. a. snöskoters). FoFl. 1972, s. 154. —
-SOCKRA, -ing.
1) till II 2 a: beströ ((helheten av) ngt) med socker; äv. bildl. (jfr sockra 1 c); jfr 2. En öfwer-suckrad Galla. Wexionius Sinn. 3: B 1 a (1684). (Av marängsmeten) tages .. med en sked bollar .., hvilka läggas på smordt papper, öfversockras .. och sättas på plåtar. SvKock. 140 (1837). Att man .. dels spefullt, dels på allvar uttalade sitt, ofta med smicker öfversockrade förakt för qvinnan. BEMalmström 2: 541 (c. 1860). Servera .. (våfflorna) varma, översockrade med florsiktat socker. ST(A) 2/5 1915, s. 11.
2) till II 8: i alltför hög grad l. till övermått sockra (ngt); äv. bildl.; ibland (i sht i bildl. anv.) svårt att skilja från 1; jfr -söta. Det lite översockrade slutet på historien. SvD(A) 30/8 1942, s. 16. Översockrade oregelbundna måltider orsak till magsår. Expressen 7/4 1960, s. 24. —
(II 10) -SOMRA, -ing; -are (tillf., AB 2/9 1859, s. 3, osv.). [jfr -vintra o. t. übersommern] om person l. djur (särsk. fågel): tillbringa l. stanna över sommaren (på viss plats) (jfr somra 3); äv. (mera tillf.) om ngt sakligt, särsk. om snö: bli kvar över sommaren; äv. tr., särsk. med avs. på växt o. d.: få att klara sig över sommaren. Wid en sjö uti Nordmalings socken säges wara första stationen i Norden, der Wildgässen .. öfwersomra och lägga sina ägg. Zetterstedt SvLappm. 1: 64 (1822). Bland kända personer, som öfversomra i Vaxholm, vill jag nämna fysikern professor Edlund, justitierådet Södergren, bank- och tidningsmannen Ekgren (osv.). DN 16/7 1880, s. 2. Vi har tänkt oss att kunna översomra lökarna och driva dem på nytt nästa vinter. Expressen 16/2 1978, s. 16. Sådan ”översomrad” snö kallar vetenskapsmännen firn. Expressen 23/12 1984, s. 23. —
(II 2 a) -SOPA, -ning. sopa över (ngt); äv. bildl. Tilas Ant. 1: 31 (1765). (Plåtarnas rengöring) går så till, att sedan de öfversta vrakplåtarne borttagits, öfversopas den derunder öfverst liggande plåten med en stor granrissopa, som förut blifvit doppad i vatten. JernkA 1864, s. 96. Då .. (konspirationen) involverar höga ämbetsmän och polischefer är det .. bara naturligt att alla spår är så metodiskt översopade. AB 14/4 2002, Söndag s. 37. —
(II 2 a) -SOTA. (numera bl. tillf.) sota ner ((helheten av) ngt); jfr sota, v.2 2 (b). Tranér HomIl. 79 (1812). Spiselöppningen (gapade) svart och hånfull mitt på den översotade väggen. Trenter AldrNäck. 114 (1953). —
(II 2 a) -SPACKLA, -ing. spackla över (yta o. d.). Fädernesl. 12/10 1898, s. 2. Till bredspackling, då hela ytan överspacklas, användes en spackelfärg av tunnare konsistens. HantvB I. 1: 203 (1934). —
(II 3 c) -SPANNA. (†) jfr spanna, v.3 2 b. Stora octav-Columner .. och andra stora Columner, som med händerna swårligen kunna öfwerspannas. Täubel Boktr. 1: 94 (1823). —
(II 8) -SPEKULATION. överdriven l. alltför långtgående spekulation (se d. o. 6) (på börsen); äv. konkretare. Man hade .. sett spekulationerna lifvas, men i stället för att uppmuntra dem, borde försigtigheten fordra, att man sökte förekomma, att de drifvas allt för långt. Öfverspekulation var alltid skadlig. PT 6/3 1837, s. 2. Genom att förpakta en del af brännerirättigheten sökte han åter rikta sig, men råkade genom öfverspekulationer på obestånd. FinBiogrHb. 220 (1896). —
(II 8) -SPEKULERA. ägna sig åt överspekulation (jfr spekulera 6); äv. tr., med avs. på ekonomisk tillgång l. marknad o. d., särsk. (o. i sht) i p. pf. i adjektivisk anv.: som är l. varit föremål för överspekulation. Överspekulerad aktie, fastighetsmarknad. Att det icke är endast importörerne, utan äfven de inhemska producenterne, som hafva öfverspekulerat. Friskytten 1857, nr 103, s. 2. För ett land som nått förtroendet finns också en risk: att valutan överspekuleras så att den tillverkande industrin får svåra konkurrensproblem. DN 19/11 1996, s. A2. —
(II 8) -SPEL. särsk.
1) (numera mindre br.) i fråga om kortspel: överstick; jfr spel, sbst.1 7 l γ. För hvart och et Öfverspel betalas en point. UnderrBostSp. 4 (1803). SAOL (1973).
2) motsv. -spela 5, om överdrivet l. alltför vidlyftigt l. våldsamt agerande l. beteende; särsk. (o. i sht) i fråga om skådespeleri (jfr spel, sbst.1 6 e). Expressen 30/12 1947, s. 9. Kriminalitet och avvikelser från sociala normer skylls ofta på alkoholen – allt från mord och inbrott till överspel på fester. ForsknFramst. 1979, nr 1, s. 36. Teatralt till max. För mycket överspel när diva kolliderar med ung uppstickare. DN 18/12 2020, s. B15. —
1) (numera bl. ngn gg) till II 2 d, med avs. på musik- l. teaterstycke o. d.: ss. övning l. repetition spela igenom; i sht ss. vbalsbst. -ning, äv. konkretare; jfr spela över 3 a, 5 (se spela, v.1 särsk. förb.). Polyfem I. 30–31: 6 (1810). Om någon till billigt pris will wara en liten flicka behjelplig wid desz öfwerspelning wid Fortepiano, torde (osv.). SD 16/1 1851, s. 4. Det befinnes att det samtalande paret är tvenne – skådespelare, hvilka uppsökt en skuggrik plats för att öfverspela sina roller till morgondagens spektakel. GHT 27/7 1859, s. 3. För många av oss (pianoelever) var det motigt i början, med notläsning och överspelningar. DN 7/12 1983, s. 42.
2) till II 3 b, i fråga om att ngt överflyttas l. överförs l. överlämnas. särsk.
a) (†) med avs. på makt(innehav) l. händelseförlopp o. d.; anträffat bl. dels i pass. övergående i dep., dels ss. vbalsbst. -ande; jfr spela över 4 (se spela, v.1 särsk. förb.). Striden har öfverspelats till nordliga delen af guvern(ementet). GHT 7/10 1863, s. 2. Högsta maktens öfverspelande i abbasidernas händer. Lindberg Hârûn 47 (1900). Partiet .. (drog) tillbaka kandidaturen, på det att mandatet icke skulle överspelas i högerns händer. DN(A) 23/12 1932, s. 1.
b) med avs. på (innehållet i) ljud- l. filminspelning o. d.: överföra (se d. o. 1 c ε) l. spela över (se spela över 6 (se spela, v.1 särsk. förb.)); äv. (o. numera i sht, med anslutning till över II 2) i fråga om radering av sådan inspelning. (Ljudbanden) är inte autentiska, det har redigerats och klippts i dem, och sedan har de överspelats. DN(A) 25/5 1965, s. 30. Överspelning från smalfilm till videokassetter. GbgP 2/4 1989, s. 42. Jag lät dig bli överspelad på bandet. Malmsten DagKastanj. 243 (1994).
3) till II 6, 8, med avs. på motståndare i (idrotts)match: överlista; äv.: grundligt besegra l. utklassa (jfr -springa 1); äv. i utvidgad anv., med avs. på politiker l. makthavare o. d. Bogoljubov mötte Reti i ett skotskt (schack)parti, där Reti redan från början blev överspelad. DN(A) 27/11 1919, s. 13. Det (finns) åtskilliga tecken som tyder på att kungen i själva kuppögonblicket blev överspelad. DN 23/4 1967, 1: 2. Förra matchen var vi totalt överspelade men idag tycker jag vi är det bättre laget. NorrbK 26/3 2013, s. 30.
4) [utvecklat ur 3 med anslutning till över II 11] göra (ngt) ogiltigt l. inaktuellt l. irrelevant; nästan bl. dels i pass., dels (o. i sht) i p. pf. i adjektivisk anv.: som förlorat sin giltighet l. aktualitet l. relevans, förlegad l. passerad, utagerad. Överspelade frågor, konflikter. DN(A) 25/7 1933, s. 10. Medan citys trafikleder höll på att byggas blev förutsättningarnas trafikprognoser överspelade. SErikÅb. 1967, s. 26. Marx .. insikt att kapitalismen föder ständigt nya motsättningar är på inget sätt överspelad. DN 2/3 1989, s. 4. Domstolens beslut kommer i praktiken att överspelas av den tekniska utvecklingen. SvD 1/11 2010, s. 18.
5) till II 8, särsk. [jfr eng. overact] i fråga om överdrivet l. alltför vidlyftigt l. våldsamt agerande l. beteende: spela över (se spela över 3 b (se spela, v.1 särsk. förb.)); särsk. (o. i sht) om skådespelare (äv. tr., med avs. på roll l. scen o. d.); i p. pf. i adjektivisk anv. äv. överfört, om känslouttryck o. d. Utan att på något sätt överspela rollen utlämnar Krauss fullkomligt Richard på nåd och onåd. DN(A) 30/6 1934, s. 10. Överspelning är något vanligt på fängelser. Plötsligt slår det slint i skallen. Strömstedt MittLiv 2: 19 (1982). Jag har fått ett schysst jobb i disken, sa hon med överspelad entusiasm. Larsson BlodSpill. 290 (2005). Karaktärerna .. kastar sig i marken och brölar och överspelar på ett sätt som till en början känns lite punk och uppfriskande respektlöst mot åskådarens bekvämlighet. Hufvudstadsbl. 7/10 2020, s. 27.
Ssgr: överspelnings-rum. (numera bl. ngn gg) till -spela 1: övningsrum l. repetitionsrum. Rummet .. der utanför skulle användas till öfverspelningsrum åt orgelelever. AB 1878, nr 232 A, s. 2.
-tekniker. till -spela 2 b. Under en upptagning spelas ljudet in på ljudband, som därefter överförs på magnetfilm. Detta arbete utförs av överspelningstekniker. SvYrkeslex. 2: 330 (1973). —
(II 2 a) -SPIKA. spika över (ngt) (med ngt); äv. med avs. på det varmed ngt spikas över. Överspikade bräder. CarlscrVBl. 4/12 1811, s. 4. Kaptenen .. undersökte om skeppet var i sjunkande tillstånd, men då så ej var, öfverspikades hålet i bogen med segelduk. SD 30/10 1895, s. 5. —
-SPILLA, -ning.
1) (numera bl. mera tillf.) till II 2 a: spilla (se spilla, v.1 5) vätska över ((helheten av) ngt l. ngn); särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av med, angivande slag av vätska; i sht i p. pf. Om jag hade gjort som ni ville, så hade skadan ännu varit större; då hade mina bästa kläder blifvit öfverspilda. Envallsson Tosorden 46 (1798). På hemlig befallning öfverspillde en Page honom med vin. BL 6: 51 (1840).
2) till II 3 d β, om vätska: rinna l. flöda över; äv. (o. numera nästan bl.) bildl.: spilla över; särsk. (o. i sht) ss. vbalsbst. -ning. Vid tappningen af det kolsyrade vattnet uppstår alltid öfverspillning genom trycket. Fädernesl. 18/7 1896, s. 2. Organiserade rastaktiviteter ger en positiv överspillning på övrig utbildning. DN 3/7 2018, Tema s. 27.
Ssg (till -spilla 2): överspillnings-effekt. särsk. bildl.; jfr överspridnings-effekt. Oron för överspillningseffekter på metallvarumarknaden. DN 8/3 1986, s. 10. —
(II 2 a) -SPINNA, -ing. (i syfte att skydda l. hölja) spinna över (ngt) (med ngt); särsk. med avs. på tråd l. sträng o. d. (jfr spinna, v.1 2 c); äv. om spindel l. insekt(slarv) o. d., i fråga om att med nät l. väv övertäcka l. innesluta ngt (jfr spinna, v.1 3), äv. bildl. (se slutet); numera i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret, om gm spinning åstadkommet (skyddande) hölje; jfr -väva o. om-spinna. Överspinna trå med guld. Schultze Ordb. 4790 (c. 1755). Man nyttjar (vid telegrafering) .. af koppar bestående ledningstrådar .. Desza trådar öfwerspinnas .. och öfwerstrykas med fernisza, för att under jorden kunna motstå hwarje främmande åwerkan. JournLTh. 1811, s. 673. Wäfwarmalen lefwer på wexternas blad och öfwerspinner dem med så fina trådar att de knappt kunna ses med blotta ögonen. Holmström Ström NatLb. 4: 23 (1852). Violinen .. har fyra tarmsträngar, af hvilka den lägsta är öfverspunnen med metalltråd. Wegelius Musikl. 2: 172 (1889). En tråd är ordentligt fästad uti sin kontaktklämma om dess från överspinning befriade och renskrapade ända är lagd under muttern och denna hårt tilldragen. RTKatal. 1924, s. XIII. jfr metall-överspunnen. särsk. bildl., betecknande att ngt övertäcker ngt liksom ett spindelnät; särsk. i fråga om dels växt(lighet), dels ornamentik; jfr spinna, v.1 4. Den af silfver öfverspunna ängden. Atterbom LÖ 2: 188 (1827). De radikale, som .. öfverspunno landet med ett nät af demokratiska klubbar. NF 1: 1424 (1876). Om flera plantor samtidigt utsända stoloner åt olika håll, kan marken på kort tid bli överspunnen av ett helt nätverk av utlöpare. VäxtLiv 1: 129 (1932). Det praktfulla taket som är överspunnet med buktande ornamentmotiv. SvD 26/5 1991, 2: 2. —
-SPOLA, -ning.
1) till II 2 a, om person: spola över (se spola över 1) l. överskölja (ngt l. ngn) (med vatten l. annan vätska); ss. vbalsbst. -ning äv. konkret(are). Däcket och öfvervattenskeppet böra .. i heta luftstreck ännu oftare öfverspolas. Roswall Skeppsm. 1: 216 (1803). Under operationen öfverspolades .. operationssåret flera gånger med sublimatlösning. ÅrsbSabbatsbSjukh. 1891, s. 36. Kallt vatten i form af öfverspolning är utom för hufvudet nyttigt äfven för magen, likaledes vid ansvällning och smärtor i lederna. Odenius 2Celsus 59 (1906).
2) till II 2 a, 3 d β, om ngt flytande (särsk. dels våg l. vatten(samling) o. d., dels tårar): spola över (se spola över 3) l. överskölja (se d. o. 2) (ngt l. ngn); äv.: översvämma (se d. o. 1 b); äv. bildl.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret(are). Att sagde fartyg .. blifvit i sjön öfverspoladt af vatten. AB 16/12 1831, s. 2. Så stark vardt .. denna nya strömning, att .. visdomsråden att ”vara nöjd med något” öfverspolades af yrkandet på grundlagsenligt tillvägagående. Wieselgren Bild. 484 (1882, 1889). Tårgången .. leder tårarna, sedan de öfverspolat ögat, ned i näsan. Wretlind Läk. 7: 5 (1899). Älven (måste) i ett tidigare skede ha överspolat terrängen i ett bredare bälte, innan den hann gräva sig ner och få sin slutliga fåra. SvGeogrÅb. 1946, s. 15. Just som han nästan nått relingen, kom en kraftig överspolning rakt emot honom. Wallander KnäppKanin 167 (1984). —
(II 2 a) -SPOTTA, -ning. (numera bl. tillf.) spotta ner ((helheten av) ngt); äv. bildl.: bespotta l. håna. Dähnert 91 (1746). Inom få ögonblick hade jag en tom matsäck, ett öfwerspottadt golf. JournLTh. 1813, nr 22, s. 3. Allt som gör ungdomen till ungdom misskrediterades, öfverspottades, förlöjligades. SDS 3/5 1892, s. 1. —
-SPRIDA, -ning. särsk.
1) (numera bl. tillf.) till II 2 a: sprida ut (ngt) över (helheten av) yta l. område; äv. med avs. på sådan yta osv., dels: gm spridande täcka (med ngt), dels: sprida ut sig över. Ther med (dvs. med stenblock) ser man ofta hela slättmarcker öfwerspridde och strödde. Swedenborg RebNat. 1: 13 (1719). Den höga rodnad hvilken öfverspred hans bleka ansigte. Fädernesl. 21/3 1863, s. 4. Somliga pläga öfversprida jorden omedelbart efter myceliets nerstickning. ÖgCorr. 18/12 1886, s. 6.
2) till II 3 b, i fråga om spridning från ett område till ett annat (särsk. (o. numera i sht) i fråga om ngt abstrakt); i pass. äv. övergående i dep.; i sht ss. vbalsbst. -ning. En mängd fruktträd .. hindrade elden att öfverspridas till ladugården och öfriga uthus. SmålP 6/5 1884, s. 3. Överspridning av övningseffekt från ett område till ett annat, s. k. medövning .., är i hög grad beroende av s. k. identiska element inom de bägge områdena. PsykPedUppslB 2199 (1946).
Ssg (till -sprida 2): överspridnings-effekt. jfr överspillnings-effekt. DN 2/12 1970, 1: 4. Vi vet att en överspridningseffekt gör sig gällande vid betygsättning: betyg i ett ämne påverkar bedömningen i andra. DN 22/9 1982, s. 2. —
1) till II 3 c: springande passera över (ngt), springa över (se springa över 4); äv. dels utan obj., dels med personobj.: springa över o. därigm mer l. mindre skada (äv. bildl. (jfr 3), särsk. (med anslutning till över II 8) ungefär liktydigt med: (gm springande) överspela (se d. o. 3) l. utklassa (jfr -köra 2 b slutet)); numera nästan bl. i p. pf. l. p. pr.; jfr 2. Lindfors (1824). Den Kungliga armén .. (fruktar) att insurgenterna skola fly så hals öfver hufvud, att de lyckas öfvergå eller öfverspringa portugisiska gränsen innan hon hunnit upp dem. AB 29/9 1868, s. 2. (Hon) höll på att bli öfversprungen af den skrämda hästen. Fädernesl. 8/3 1902, s. 2. Olyckor med överspringande barn. ÖstersundP 23/4 2010, s. 10. Antingen är vi nära och vinner mot topplagen eller så blir vi översprungna. VestmLT 5/2 2018, 2: 15.
2) till II 3 c, d α, med avs. på ngt hindrande (ss. upphöjning l. vallgrav o. d.): hoppa över (jfr -hoppa, -spränga 2 o. springa över 1); numera bl. med anslutning till 1, med huvudsaklig tanke på att springande hoppa över ngt. PErici Musæus 5: 281 a (1582). Hwilcken som äger okyndigt fää som gill gärdesgård .. öfwerspringer, gälde den skada som det i annars ägor giör. FörarbSvLag 4: 327 (1694). Stormkolonnerna .. öfverspringa grafven, bestiga brescherne och kasta fienden tillbaka. Busch Fästn. 129 (1880).
3) i bildl. anv. av (1,) 2. särsk.
a) (†) i fråga om elektrisk urladdning; särsk. om elektrisk gnista; jfr springa, v. I 3. Afbrott i ledningstråden, hvarigenom elektriciteten nödgades i form af gnistor öfverspringa. Wrede ÅrsbVetA 1840, s. 113. (Elektrisk ström kan döda en människa) genom överspringandet av en gnista. Nyström Kir. 1: 162 (1926).
b) (†) övergå (se d. o. 5 a γ, b) (till l. i ngt); särsk. ss. vbalsbst. -ande: övergång; jfr springa över 2 slutet. SP 30/12 1831, s. 2. Ett öfverspringande från mineralriket till vextriket. Melin JesuL 2: 136 (1843). En tysk lärare säger sig ha gjort den erfarenheten, att de andliga krafterna lika så litet som de fysiska från tillståndet af hvila genast öfverspringa i den högsta arbetsförmåga. NVärmlT 7/6 1906, s. 3.
c) (numera mindre br.) hoppa över (se hoppa över 2 a) (ngt); äv. (med anslutning till över II 3 c slutet γ'): passera l. gå utöver l. överskrida (gräns o. d.); jfr -hoppa. Thet jagh förnimmer wår farbror uti mykin bestelningh tiläventyrs översprungit haffver. VgFmT II. 6–7: 120 (1587). Grofwa tryck-fel med öfwerspringande af ord, meningar och hela verser. Stiernman Com. 5: 273 (1691). Ett fullkomlighets-ideal, som vida öfverspringer det timliga lifvets gräns. 2SAH 41: 154 (1866). Inga led i utvecklingen överspringas, utan de upptagas i bred redogörelse. Wrangel Dikten 234 (1912). Östergren (1971).
4) (†) till II 3 c, 8, om tak o. d.: skjuta fram över (ngt underliggande), överskjuta (se d. o. 4); anträffat bl. dels abs., dels (o. i sht) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; äv. bildl. (jfr -skjuta 6 (c)); jfr springa, v. I 8. Denna spiskupa skall betäcka hela eldstaden och på sidorna öfverspringa minst ¾ fot. Rothstein Byggn. 446 (1859). Dessa öfverspringande 3,000 kronor. NerAlleh. 12/10 1885, s. 2. Från den närbelägna bangården leder .. ett sidospår, hvilket skyddas af ett öfverspringande tak. BoråsTidn. 18/2 1903, s. 2.
(II 2 a) -SPRITA, -ning. (numera mindre br.) med avs. på (helheten av) växt o. d.: duscha l. överskölja (med ngt); jfr sprita, v.3 I 4, o. sprita över. DA 14/5 1846, s. 3. Under förgroningstiden bör då och då potatisen överspritas med kylslaget vatten. ArbT 12/5 1945, s. 8. SOU 1978, 51: 161. —
-SPRUTA, -ning. särsk. till II 2 a: spruta vätska över ((helheten av) ngn l. ngt); ofta i förb. med prep.-uttr. inlett av med, angivande slag av vätska; äv. om vätska. Andre eldfängde saker, som redan kommit i full brand .. må man utan fruktan angripa med Släcknings-ämne: Elden qwäfwes samma ögnablick, som de därmed öfwersprutas. Aken Eldsl. 76 (1797). Vid en liten gölhåla roade sig 10 till 12 unga elefanter med att öfverspruta hvarandra med vatten. TIdr. 1882, s. 196. Den frätande vätskan öfversprutade honom. AB 8/11 1895, s. 3. (Vid smittrening skall) sängkläder, filtar, kläder o. dyl. översprutas rikligt på alla sidor. Wirgin Häls. 3: 264 (1933). —
-SPRÅNG. särsk.
1) (numera mindre br.) till II 1, i fråga om vävning: överskäl; jfr språng, sbst.1 I 8. 2UB 8: 285 (1900). När ett rätskott skall införas, (bör) rätvarpens trådar parvis befinna sig i översprånget, parvis i undersprånget. HantvB I. 8. 2: 116 (1940).
2) (numera bl. ngn gg) till II 3 (d), om handlingen att hoppande (l. springande) ta sig över ngt, överhopp; särsk. i fråga om gymnastik l. idrott (jfr språng, sbst.1 I 1 b); äv. (o. i sht) mer l. mindre bildl. (jfr språng, sbst.1 I 4 i), särsk. mer l. mindre liktydigt med: skifte l. övergång, förr äv. (med anslutning till över II 8): överdrift. Man må wel bekänna, att alla werldenes historier äro fulla med exempel på sådana öfwersprång. Rydelius Förn. 232 (1722, 1737). Ju mer en ting utom sin naturliga krets går til öfwersprång, desto närmare är det sin, ofta totala, förändring. EP 1792, nr 27, s. 2. Det gifves naturer, för hvilka gränslinien mellan alla ytterligheter blott är af ett fotstegs bredd och öfversprånget af ögonblickets hastighet. GHT 20/2 1855, s. 1. Stegen mellan hvarje häck (i häcklöpning) skola så noga afpassas, att de blifva jemt tre, utom öfversprånget. Balck Idr. 2: 498 (1887). —
(II 1, 2 a) -SPRÅNGNING. (†) jfr språnga, v.2 1; äv. konkret. 2SthmTb. 4: 58 (1570). Sammeledes och aflyses thet silke och flammesk, som vdi .. (borgarnas) gästebudz hwss nw allmentt brukas, och blifue widh theris korssöm och öfuersprongning, som fordom dagz brukedes. PrivSvStäd. 3: 664 (1589). Ett Silkes förlåth med öfuersprångning. ArvskifteSthm 6/12 1625.
-SPRÄNGA. särsk.
1) (†) till II 2 a: begjuta l. beströ l. bemänga ((helheten av) ngt) (med ngt); särsk. (o. i sht) i p. pf.; jfr spränga, v.1 I 5 b α, β, o. -strö, -stänka o. bespränga, v.1 1, 2, spränga över 1. Linc. Hhh 5 b (1640). Hans Hufwud och Ansichte med Blod öfwersprängdt. Dryselius Måne 253 (1694). The nyfödde barnen finnas ock stundom med sådane såår öfwersprängde. Lindestolpe Frans. 35 (1713). (De) funno sig .. så översprängda av sot att de genast måste återvända hem. DN(A) 11/6 1914, s. 6.
2) till II 3 c: spränga över (dike o. d.); jfr -springa 2. Dessa diken, som Gustaf Adolf öfversprängde i spetsen för Smålands kavalleri. Geijer I. 3: 160 (1825). —
-SPÄND, p. adj. Anm. Beträffande här icke upptagna verbala anv. av p. pf. överspänd se under -spänna. [till -spänna l. efter t. überspannt] särsk. motsv. -spänna 2: i hög(sta) grad l. alltför spänd.
a) motsv. -spänna 2 a, om ngt sakligt konkret, särsk. dels kroppsdel (jfr spänd 5 a, d), dels sträng o. d.; äv. i bild (jfr b). Överspända muskler. De öfverspända nervers känsloharpa. Fahlcrantz 2: 90 (1826, 1864). Afsvuren fiende till allt hvad man kallar exaltation, tyckte hon om att stämma ner alla strängar, dem hon tyckte vara öfverspända. Bremer Nina 82 (1835). I takt med stress och oro kan det skapas en spänning i underlivet som gör att hela bäckenbotten blir överspänd och öm. NerAlleh. 27/2 2021, Helg s. 4.
α) om person: som kännetecknas l. ger intryck av (omotiverat l. alltför) stor (o. mer l. mindre stadigvarande) anspänning l. nervositet (jfr spänd 7 o. -nervös); äv. närmande sig bet. dels: forcerad l. överdriven (se d. o. a), dels: verklighetsfrämmande l. svärmisk; jfr β. Atterbom SDikt. 1: 179 (1808, 1837). Detta prof wore .. tillräckeligt, för att urskilja det stora antalet wältänkande män ifrån några få orolige, och i sina begrepp öfwerspände. UpsT 1809, nr 18–19, s. 7. Ack, det stackars lilla överspända barnet, hon hade inte vetat vad hon pratat. Thorén Herre 216 (1942). Han kanske skulle tycka jag var överspänd och jobbig och äckligt beundrande. Ström Bensin 24 (1997). Bilden av det överspända eller sjuka geniet. Johannisson MelankRum 84 (2009).
β) i överförd anv. av α, om ngt mer l. mindre abstrakt (särsk. handlande l. uppfattning l. uttryck(ssätt) o. d.); jfr spänd 3 b. Överspända reaktioner, idéer, förhoppningar. Överspänd retorik, religiositet. SP 25/4 1792, s. 3. Genom än oöfverträffligt platta och än löjligt öfverspända ställen, som öfverflöda i stycket, skulle man vid genomläsningen lätt hålla det för en Parodi. SvLitTidn. 1820, sp. 13. Kanhända jag, med mina öfverspända fordringar, aldrig finner en qvinna, som kan förverkliga mina drömmar om äktenskaplig sällhet. Carlén Repr. 72 (1839). Mannen lefver .. sällan före äktenskapet i denna öfverspända drömverld, .. hvilken nästan alltid omgifver qvinnan. Idun 1888, s. 83. Jag gissar att du tolkar hans överspända handlingar som iver och hängivenhet för dig. Wijkmark Dacapo 275 (1994).
γ) ss. adv. Adlersparre BrHustru 78 (1810). Du skulle kanske anse mig för galen, för öfverspändt känslig. AnderssonBrevväxl. 1: 348 (1836). (Fotbollsdomaren) agerade överspänt, viftade med kort till höger och vänster. ÖgCorr. 13/6 2016, s. B11.
Avledn.: överspändhet, r. l. f. särsk. till -spänd b, om förhållandet l. tillståndet l. egenskapen att vara överspänd; äv. konkretare; jfr -reta b, -spänna 2 b slutet. Romantisk överspändhet. Den ifwer, hwarmed han framställer sina satser, kan wäl för osz Swenskar .. synas gränsa till öfwerspändhet. SP 18/1 1820, s. 2. (Poemet) är visserligen ganska omoget, fullt af öfverspändheter och dumheter. BEMalmström 2: 218 (c. 1860). En blandning av svärmisk överspändhet och glad tillförsikt över att vara Guds utkorade redskap. Landberg Fredsorg. 88 (1928). De klassiska symptomen (vid posttraumatisk stress) är överspändhet och svårt att sova. SkånD 21/7 2018, s. B5. —
-SPÄNNA, -ing, sbst.1 (sbst.2 se d. o.).
1) till II 2 a, 3 c: gm att spänna l. sträcka ut ngt överdra l. täcka ((helheten av) ngt); ofta i förb. med prep.-uttr. inlett av med, angivande vad som spänns ut osv.; äv. dels (med anslutning till över II 3 b) med obj. angivande vad som spänns ut osv. (särsk. i p. pf.), dels om ngt sakligt: sträcka sig över (o. täcka) ((helheten av) ngt) (särsk. (till II 3 c slutet β') om bro o. d.; jfr -broa); äv. (o. numera i sht) mer l. mindre bildl. (jfr slutet); jfr spänna, v.3 I 7 a, o. spänd 9 a, spänna över. För det andra fönstret .. kan efter behag sättias en karm med öfwerspänd hårduuk. Triewald Bij 81 (1728). Tornets nedersta afdelning är öfverspänd med ett tunnhvalf. Brunius SkK 22 (1850). Polisen skall omorganiseras och hela landet öfverspännas med ett nät af poliskommisarier och spioner. GHT 14/8 1856, s. 1. Hela byggnadens grundform och konstruktion beror utaf det sätt, hwarpå öfwertäckningen öfwerspänner rummet. Ljunggren Est. 2: 268 (1860). Chaufförplatsen (på bilen) kan överspännas med tak. DN(A) 13/4 1929, s. 17. Jönköpings län (skall) få sin hittills största bro, som skall överspänna åravinen vid Röttle. DN(A) 11/12 1960, s. 31. särsk. bildl., om sak: sträcka l. breda ut sig över l. omfatta l. omspänna l. täcka (helheten av ngt); särsk. med avs. på dels tidsrymd l. tidsperiod, dels område (se d. o. 2, 3) (äv. om person, liktydigt med: behärska l. ha kontroll över). Dagens jagt skedde .. med dref. .. Några få, 5 à 6 man, öfverspänna en hel bergstrakt. Med 3- à 400 alnars mellanrum, ofta ännu mera, gå de långsamt framåt .. mot jägarne. Oscar II 3: 252 (1864, 1889). Leonardo öfverspänner såsom psykolog hela den mänskliga själens tonskala, från vildaste raseri till ljufvaste ömhet. Sirén DaVinci 294 (1911). Folklivsforskningen överspänner ett område, som är så vidsträckt och så viktigt i mänsklig odling, att (osv.). SagSed 1932–34, s. 3. En konstnärsgärning, som överspänner ett halvt århundrade. SvFl. 1942, s. 59.
2) (numera bl. tillf.) till II 8: alltför hårt l. i alltför hög grad spänna (se spänna, v.3 I 1, 4) (ngt).
a) med avs. på ngt konkret, särsk. dels fjäder l. båge o. d., dels kroppsdel; särsk. i bild (jfr b). Ytterligheten af kärlek för sjelfständighet alstrar oordningar .. och förderfwar fjädrarna, hwars spänstighet den förstör, då den gör allt sitt till att öfwerspänna dem. JournLTh. 1812, nr 66, s. 2. Den skytt kallas med skäl för oförståndig, som öfverspänner bågen tills strängen brister. Aftonbl. 11/9 1832, s. 3. Musklerna skälfde af öfverspänning och bröstkorgen flämtade. OoB 1892, s. 420.
b) [jfr motsv. anv. av t. überspannen] med avs. på ngt mer l. mindre abstrakt, i fråga om att ngt går för långt l. drivs till sin spets; särsk. dels med avs. på sinne(stillstånd) l. tanke(förmåga) l. (själs)krafter o. d., ungefär liktydigt med: överanstränga, dels med avs. på anspråk l. målsättning o. d., ungefär liktydigt med: överdriva; i sht (o. numera nästan bl.) ss. vbalsbst. -ing (se slutet); jfr a o. spänna, v.3 I 4 b. Om Frankrike öfverspänner sina anspråk, vid de underhandlingar, som skulle återskänka friden åt Tyskland; så är det (osv.). 1SAH 5: 214 (1794, 1813). Ju mera man uttänjer och öfverspänner menniskotanken, ju mera förlorar hon sig i en blott yta, utan redbarhet. BrinkmArch. 2: 315 (1829). Det ligger i kärlekens natur att öfverspänna känslorna, göra begäret omättligt och omdömet ensidigt. Sparre Stand. 354 (1847). De uppväxandes krafter skola begagnas, ej öfverspännas. Verd. 1884, s. 270. särsk. ss. vbalsbst. -ing; särsk. liktydigt med: överspändhet; äv. konkretare. Kellgren (SVS) 4: 302 (1782). Dessa convulsioner, dessa öfwerspänningar, denna kärlek för det widunderliga, och det ohyggliga, hwilket allt hör till den nya franska smaken. SvLittFT 1838, sp. 446. Den nervösa retlighet, den öfverspänning, som utgör vår tids stora lyte. Verd. 1883, s. 213. Det var en feberfantasi, men i hela sin överspänning fångade den ändå Lavris’ bild ganska träffande. Boye Kall. 164 (1940). —
(II 8) -SPÄNNING, sbst.2 (sbst.1 se -spänna). el.-tekn. om spänning (se spänning, sbst.2 3 b α) som överstiger driftspänningen (o. därigm kan medföra risk för överslag). Såsom skydd mot den atmosferiska elektriciteten och andra möjligen uppstående öfverspänningar äro .. uppsatta åskledare. TT 1904, M. s. 8. Det är någon slags överspänning i anläggningen som gör att flera ljuskällor blir utbrända. NVärmlT 11/10 2017, s. 2.
Ssgr: överspännings-apparat. (numera mindre br.) jfr -spännings-skydd. De genom förhållanden inom den elektriska strömkretsen förorsakade öfverspänningarna uppträda ofta emellan de olika ledningspolerna. För den skull kopplas skyddsapparater, i detta fall lämpligare benämnda öfverspänningsapparater, äfven mellan de olika ledningspolerna. Elfving Starkstr. 222 (1909). Östergren (1971).
-skydd. i sht el.-tekn. skydd (se d. o. 2 b (slutet)) mot överspänning; jfr -spännings-apparat. Ledningar och öfverspänningsskydd m. m. SvD(A) 14/7 1909, s. 2. I anläggningar där den elektriska säkerheten är liten bör särskild uppmärksamhet egnas anordningarna för överspänningsskyddet. FFS 1930, nr 129, s. 484.
Spoiler title
Spoiler content