publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 8) ÖVER-TALIG. [jfr d. overtallig, t. überzählig] som till antalet överstiger det normala l. föreskrivna l. förväntade l. önskvärda l. behövliga; som finns i överskott l. övermått; särsk. om dels (till kollektiv hörande) person(er), dels kroppsdel (se b); äv. om mängd (särsk. folkmängd): alltför stor. (Han) tänkte .. på ett sätt att för ledamöterne göra begripligt, att en öfwertalig medlem ingenting rubbade i samfundets ordning. SP 26/7 1808, s. 3. Om man saknar ett eller annat på en karta, är det en lätt sak att skrifva dit det felande, men de öfvertaliga upplysningar kan man ej blifva af med. Nodermann Profår. 71 (1902). Landets övertaliga folkmängd antingen förödde sig själv genom inbördes fejder eller tog värvning som legosoldater i främmande tjänst. Grimberg VärldH 3: 245 (1928). Det är .. viktigt att se till att avskjutningen i första hand koncentreras till övertaliga tuppar. Petre KonstJakt 108 (1935). särsk.
a) om (individ tillhörande) personal(styrka): som till följd av omorganisation l. brist på arbetsuppgifter o. d. är obehövlig (o. därför riskerar uppsägning); äv. (om ä. förh.) om tjänsteman (i sht officer l. lärare): som är anställd över stat (se stat, sbst.3 III 4 b), surnumerär (se d. o. I) (jfr -komplett a); äv. överfört, om tjänst l. befattning o. d. Således blifwa .. alle öfwertalige Officerare afskedade med 3 månaders sold. PT 6/7 1807, s. 3. För öfvertalig personal, som blifvit inkallad till tjenstgöring, gälla enahanda bestämmelser, som för personalen enligt stat. TjReglArm. 1889, s. 205. Indragning av övertalig lärartjänst. SFS 1952, s. 800. Den som inte antar kommunens erbjudande riskerar att bli övertalig och kanske utan jobb. SDS 14/6 1994, s. C2.
b) (i sht i fackspr.) om kroppsdel (ss. tand l. finger o. d.); jfr super-numerär. Denna vanskaplighet (att födas med sex fingrar) skall äfven vara ärftelig i Bülfingerska slägten i Schwaben, hvilken har sitt namn af de öfvertaliga fingrarne. WesteråsStLänsT 29/12 1820, s. 3. Öfvertaliga tår hos hästar. FoFl. 1910, s. 99. De vanligaste oralkirurgiska ingreppen på barn är .. tungbandsplastik, läppbandsplastik samt avlägsnande av övertaliga tänder. DinMun 85 (1987).
Avledn.: övertalighet, r. l. f. om egenskapen l. förhållandet att vara övertalig; särsk.: överskott (se d. o. 2 (g)); jfr över-tal, sbst.1 Westee (1842). Vi känna icke någon stor stad i Europa, som företer en så betydlig öfvertalighet af qvinnor som Stockholm. Agardh o. Ljungberg III. 3: 69 (1859). Ärftlig öfvertalighet af fingrar och tår. LUMatr. 1925, s. 90. Sedan heltid som norm infördes finns en viss övertalighet på kommunens särskilda boenden. Barometern 4/9 2021, s. 16. —
-TAND.
1) till II 1: tand i överkäken, överkäkstand. Somlige djur, som nöt .. hafva inga öfvertänder framuti munnen. Bergman Jordkl. 2: 478 (1774). Övertänderna skall borstas uppifrån och nedåt och tänderna i underkäken nedifrån och uppåt. ArbT 7/9 1963, s. 9.
2) (numera bl. ngn gg) till II (2,) 8, om övertalig (fram)tand; särsk. om sådan tand som växer framför (o. täcker) annan tand. Fel är det, när hästen har öfwertänder, det wil säga smärre utstående tänder, som wäxa fram mellan de wanliga tänder, hwilket man ofta får se wid framtänderna. Florman HästKänned. 83 (1794). Nu är det så att jag har en s k ”vampyrtand” (övertand) och nu är det dags att dra ut den. Expressen 12/6 1990, s. 68. —
(II 1 a) -TAND-LJUD. (†) supradental (se d. o. II). Tungspetsljud, som bildas med tungspetsen mot .. tandvallen, öfvertandljud, supradentaler. Brate SvSpr. 6 (1898). BonnierLex. 13: 896 (1966). —
(II 7 a) -TANDLÄKARE. (ss. titel för) tandläkare i överordnad ställning. SvD(A) 31/3 1915, s. 7. jfr skol-övertandläkare. —
(II 1) -TANGENT. mus. tangent i den högre (o. bakre) liggande raden hos klaviatur; i sht i pl. NFreja 19/5 1843, s. 4. De svarta tangenterna, öfvertangenterna, få namn härledda från stamtonerna. Bergenson Mus. 4 (1903). —
(II 2 a) -TAPETSERA, -ing. sätta upp tapet över ((helheten av) ngt) (i syfte att hölja l. dölja detta); i sht i p. pf. BlekLT 16/8 1884, s. 3. Unga herrar .. gläntade på en övertapetserad dörr till klubbrummet. Ekman Häxring. 148 (1974). —
(II 8) -TAXERA, -ing. taxera (ngn l. ngt) för högt; särsk. i fråga om dels värdering l. bedömning av kvantitativa l. kvalitativa egenskaper (jfr taxera 1), dels (o. numera i sht) uttag av skatt l. pålagor o. d. (jfr taxera 2); i sht förr äv. i fråga om prissättning (jfr taxera 3 (slutet)); ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare; jfr -värdera. Övertaxerade fastigheter. Bör ingen tro sig, hwarken på Kina-pulwer eller annat, blifwa öfwertaxerad, förr än han gjordt sig underrättad om wigten och hwad sort Kina Läkaren föreskrifwit. CarlscrVBl. 4/9 1811, s. 2. Napoleon (genomgick) sjelf fordringsegarnes räkningar, upptäckte öfvertaxeringar och sifferfel, och nedsatte anspråken med betydliga summor. Frey 1850, s. 525. Kopernicus’ epokgörande men måhända i den populära uppfattningen något öfvertaxerade omhvälfning af det ptolemæiska verldssystemet. SD 1901, nr 494, s. 3. Uppenbarligen har man övertaxerat sina medborgare och det enda civiliserade borde vara att betala tillbaka detta till hushållen i form av sänkt kommunalskatt. NorrbK 6/2 2016, s. 23. —
(II 3 b) -TE. (†) överlämna (ngt) till (ngn); jfr te, v.1 I 1 c. Blef resolveradt, att i förstone .. skulle allt riksens Råd taga opp alla saker, dem afsluta och Hennes Maj:t öfverte, för att underskrifvas. Brahe Tb. 68 (c. 1660). —
-TECKNA, -ning. särsk.
1) till II 1, på textsida: teckna (se d. o. 9) l. skriva (ngt) över l. ovanför (ngt), överskriva (se d. o. 1); i sht (o. numera bl., mera tillf.) i p. pf., särsk. i fråga om dels (del av) bokstavstecken, dels tecknande upptill av namn för att bekräfta handlings giltighet o. dyl. l. ange författare av text (jfr teckna 10; äv. substantiverat (jfr under-teckna 2 b)). Aalla öffuertechnade giorde sin lifflige Eedh å Book, at (osv.). GullbgDomb. 2/10 1644. Vårt språk har den olägenheten att flera vokaler äro öfvertecknade, i, å, ä, ö. GAdlerbeth hos AGSilverstolpe Bokst. 103 (1811). Att de åtta reversaler, med konung Gustaf III:s öfvertecknade namn, .. icke kunde antagas för gällande qvittenser. Adlerbeth Ant. 2: 129 (c. 1815). Härmed sänder jag En petition till K. Mjt (skall den öfvertecknas S(tormägtigste) A(llernådigste) K(onung) eller Till Konungen). Strindberg Brev 6: 375 (1888).
2) till II 8; särsk. (i sht i fackspr.) med avs. på aktieemission l. lån o. d.: teckna (se d. o. 10 b γ) till högre belopp än vad som är avsett att emitteras l. lånas; äv. med avs. på det avsedda beloppet (jfr teckna 10 b δ); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare. Om öfwerteckning af Actie-antalet sker inom derföre utsatta tiden, kommer Actie-antalet derefter att ökas. PT 31/5 1822, s. 10. Efter teckningens afbrytande hafva ytterligare betydliga öfverteckningar anmälts, men ej kunnat mottagas – ett ytterligare bevis på huru väl denna svenska statens låneoperation slagit ut. SD 4/11 1887, s. 3. Efter kungörelse om aktieteckning blev aktiekapitalet på några få dagar betydligt övertecknat. SvLantmät. 2: 319 (1928). Det är inte bara i Indien som yrvakna placerare övertecknar företagens nyemissioner. DN 4/2 1986, s. 13. —
(II 3 b) -TELEGRAFERA, -ing. (förr) gm telegrafering (se telegrafera 2) översända l. överföra (ngt). Bohuslän. 24/7 1879, s. 3. Jag ber Dig, vid öppnandet af detta bref öfvertelegrafera 100 Kronor. Strindberg Brev 12: 24 (1896). —
(II 1) -TELN, förr äv. -TELNA l. -TÄLN. fisk. (med flöten försedd) teln (se teln, sbst.1) i övre kant av fisknät; jfr -telning o. flöt-teln, kork-teln. Schultze Fisk. 131 (1778). Längden på varje nät får .. inte överstiga 35 meter, mätt i redskapets överteln. SFS 1978, s. 170. —
(II 8) -TEORETISERA, -ing. i alltför hög grad teoretisera; äv. tr. (jfr teoretisera c), särsk. med avs. på undervisning(sämne) o. d. Det har i huvudsak varit senare tiders överteoretiserande, som fördunklat denna rättsbildningens innersta drivfjäder. Arbetet 12/11 1923, s. 5. Med den nya läroplanen kommer man bort från den överteoretisering som nu sker genom valen i grundskolans högsta årskurser. Skolvärld. 1968, nr 31, s. 13. Teckningsämnet fungerade som terapi efter andra överteoretiserade ämnen. DN 22/12 1974, s. 35. —
(II 1, 7 b) -TERM. (i fackspr., i sht log.) i medelbar slutledning, om term (se term, sbst.2 2) i översatsen som utgör slutsatsens predikat (jfr för-term); äv. om överordnad term (se term, sbst.2 4), särsk. om överordnat led l. begrepp i definition. Likasom i hvarje Kategorisk Slutledning måste förekomma tvenne Omdömen .. , så måste äfven i desamma förefinnas endast trenne Hufvudbegrepp eller Termer hvilka kallas: .. Öfver-Term .. Under-Term .. och .. Medel-Term. Afzelius Log. 42 (1839). Adjektiv som uppslagsterm kräver – i en regelrätt definition – adjektiv som överterm. TT 1954, s. 768. —
(II 8 b) -TID.
1) om tid(speriod) som går utöver l. överskrider avsedd l. förväntad l. fastställd tid(speriod).
a) arbetstid utöver ordinarie (avtalad l. lagstadgad) arbetstid; särsk. i sådana uttryck som arbeta (se arbeta 5 slutet) l. jobba övertid, äv. på övertid (jfr c); äv. mer l. mindre liktydigt med: övertidsarbete; jfr -arbetstid. Obetald, beordrad övertid. De har jobbat övertid hela veckan. Twå a tre drängar, hwilka nekade att .. träda i arbete, föregifwande, att de hade rättighet till ersättning för den öfwertid, de qwällen förut tillsatt. ÖgCorr. 12/10 1850, s. 3. Under år 1897 (hade) arbete på öfvertid påfordrats vid sammanlagdt 45 (tobaks)fabriker. ArbStat. A 2: 102 (1899). Alla hantverkare har händerna fulla av arbete och hinner inte med fastän de alla jobbar på övertid. DN(A) 12/4 1960, s. 3. Med tjänstgöring på kvalificerad övertid förstås övertidstjänstgöring mellan klockan 19 på fredag och klockan 7 på måndag. AST 1978, Huvudbest. s. 73.
b) i fråga om idrottsmatch: (spel)tid utöver ordinarie matchtid; särsk. (o. i sht): tilläggstid. DN(A) 12/11 1951, s. 12. Bandylandskampen .. som Sverige vann på övertid mot Finland, 4–3. Expressen 15/2 1959, s. 28. Efter nästan fyra minuters övertid blåste domaren av matchen. UNT 12/7 2020, s. 12.
c) i annan anv.; särsk. om dels levnadstid (särsk. i sådana uttr. som leva på övertid), dels tid efter ordinarie arbetsliv (särsk. i sådana uttr. som jobba på övertid (jfr a)); förr äv. liktydigt med: överliggetid. Räntan för öfvertiden .. utgör .. 26 2/3 procent pro anno. GHT 24/9 1863, s. 2. Lassning och lossning .. skall ske skyndsammast möjligt .. För öfvertid betalas liggedagspenningar efter vid certepartiets afslutande träffad öfverenskommelse. GHT 3/1 1879, s. 4. Vi fick veta att med lyckad medicinering kunde man leva gott i fyra till fem år. Christina levde i den bemärkelsen på övertid och vi gladdes över varje påbörjat extraår. Persson InhumVård. 17 (2015). Svenska kyrkan (har) problem att locka personal .. och många pensionärer jobbar på övertid. SmålP 18/4 2019, Tingsryd s. 8.
2) (†) pluskvamperfekt. En tid (kan) redan hafva förflutit före en tilldragelse, som också redan förflutit. En sådan tid kan kallas Mer än fulländad tid eller Öfvertid. Lyth SvSpr. 32 (1848).
Ssgr (i allm. till -tid 1 a): övertids-arbete. arbete utöver ordinarie arbetstid, arbete på övertid; äv. konkretare, om enskilt tillfälle av sådant arbete; jfr -tids-jobb, -tids-tjänstgöring o. över-arbete 2. Genom åtskilliga arbetare .. berättades mig att en stor del af arbetspersonalen blifwit beordrad till detta öfwertidsarbete in på natten. LinkÖstgöten 19/12 1873, s. 1. För övertidsarbete inom annan lönegrad än tjänstemans egen utgår den för tjänstemannens egen lönegrad bestämda timersättningen. SFS 1925, s. 827.
-betalning. (extra) betalning för övertid(sarbete); jfr -tids-ersättning. HelsinglWBl. 29/10 1885, s. 4. Antagandet af en för järnvägsmännen gynnsam lag .. om åtta timmars arbetstid med i lagen reglerad öfvertidsbetalning. 2NF 37: 788 (1925).
-blockad. blockad (se d. o. 3 slutet) av övertid(sarbete). Arbetaren 25/6 1923, s. 3. (Götaverksarbetaren) bestrider att det föreligger någon organiserad övertidsblockad. ArbT 28/1 1947, s. 1.
-ersättning. ersättning (se d. o. 1) för övertid(sarbete); jfr -tids-betalning, -tids-pengar, -tids-tillägg. SkånAB 13/10 1885, s. 2. Kan mot övertidsarbetet svarande ledighet icke lämpligen beredas, må för dylik tjänstgöring övertidsersättning kunna utbetalas. SFS 1944, s. 1363.
-jobb. övertidsarbete. SvD(A) 12/6 1926, s. 8. Kontoristerna klaga nu över det myckna övertidsjobbet. AB 28/8 1937, s. 5.
-journal. (i sht i fackspr.) jfr journal 1 a. SFS 1919, s. 2159. Arbetsgivaren ska anteckna all övertid i en övertidsjournal efter fastställt formulär. Arbetarna har rätt att få del av övertidsjournalen för att kontrollera att tiden blivit rätt angiven. Elmér SvSocPolit. 106 (1943).
-kostnad. kostnad för övertid(sarbete). Det arbetas till långt fram på natten vid skenet af lampor och bloss, med hvilken öfvertidskostnad kan man lätt tänka sig. HbgD 22/12 1903, s. 3.
-lån. till -tid 1 c, särsk. i fråga om lån av bok på bibliotek. Förutvarande låntagare, som behållit böcker hemma hos sig utöfver prenumerationstiden, erinras vänligast att desamma återställa samt godtgöra öfvertidslån. NorrlP 12/11 1844, s. 4.
-läsning. särsk. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) i fråga om lärares undervisningsarbete; jfr läsning f. NVexjöBl. 1/8 1882, s. 2. Pågår undervisningen vid skolan mera än åtta månader om året, skall lärare för övertidsläsningen erhålla särskild gottgörelse. SFS 1918, s. 2003.
-minut. minut av övertid(sarbete); äv. (o. numera i sht) till -tid 1 b, i fråga om spel på övertid. Arbetar brodern på övertid får han betalt för varje övertidsminut. DN(A) 18/7 1930, s. 9. Det blev fyra dramatiska övertidsminuter på Stora Valla när Degerfors tog emot GIF Sundsvall och förlorade med 3–2. DN 13/7 1980, s. 17.
-pengar, äv. -penningar, pl. jfr -tids-ersättning. Hvad öfvertidspengarne komma att gå till kan ej nu precist på siffran uppgifvas. WenersbgP 2/3 1868, s. 4.
-tak. tak (se tak, sbst.3 3 l) för övertid(sarbete). Höjning av ob- och övertidstak. DN(A) 8/4 1959, s. 6.
-tillägg. jfr tillägg 2 o. -tids-ersättning. Öfvertidstillägg, med 33 procent, beräknas mellan 7 och 9 e. m. GHT 4/11 1899, s. 3.
-timme, äv. -timma. övertimme. Arbetet 25/7 1889, s. 3. För beräkning av övertidsersättning skall varje timme mellan klockan 22 och 6, varunder övertidsarbete fullgjorts, ävensom varje övertidstimme å sön- och helgdag .. räknas såsom en och en halv timme. SFS 1939, s. 31.
-tjänst. (numera bl. mera tillf.) övertidstjänstgöring (jfr tjänst 2); äv. om gm övertidsarbete upprätthållen tjänst (se d. o. 1). Möjligheten att få föregående års öfvertidstjänst afdragen från årets vapenöfningstid. NorrkpgT 15/9 1906, s. 5. Sålunda är för närvarande cirka 100 tjänster sådana övertidstjänster. TSvLärov. 1951, s. 30.
-tjänstgöring. tjänstgöring utöver ordinarie arbetstid; jfr -tids-arbete, -tids-tjänst. AB 23/6 1893, s. 3. Vissa tjänstemän äro .. undantagna från utbekommande av ersättning för övertidstjänstgöring, såsom stationsmästare, postmästare. SvPostv. 42 (1924).
-uttag. uttag (se d. o. 3) av övertid(sarbete). FaluLänsT 30/8 1930, s. 3. Under pandemin har övertidsuttaget varit högt för undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. NerAlleh. 26/5 2021, s. 10. —
(II 1 d) -TIDLIG l. -TIDSLIG. som är höjd över l. ligger utom l. bortom det tidsliga, närmande sig bet.: evig l. oförgänglig. SvD(A) 28/10 1918, s. 9. Ett öde, som har hela sin art och egendomlighet av det redan på ett övertidligt plan satta målet. Malmberg UResol. 284 (1949).
Avledn.: övertidlighet l. övertidslighet, r. SvD(A) 24/7 1921, Söndagsbil. s. 3. (Den grekiska dramatikens) hjältar och hjältinnor hörde till mytens .. värld. Och just därigenom fick dessa gestalter och deras öden sin övertidlighet, sin allmängiltighet, sin klassicitet. Furumark HellenBarb. 17 (1962). —
(II 1) -TILL, adv. upptill l. ovantill; jfr till II 2 a. Fönstren undher-, öffuer- och innan till klädde medh grönt Klädhe. Karlson EBraheHem 90 (i handl. fr. c. 1675). (Knivens skaft) är ganska smalt och lite rundat både undertill och övertill, så den ligger bra i handen. Byggnadsarb. 2019, nr 6, s. 9. —
(II (2 c slutet,) 7 b) -TILLSYN~02 l. ~20. högsta (o. övergripande) tillsyn, överuppsyn; jfr -inseende, -uppseende, -uppsikt. Ty är en sådan öfwertilsyn af Kongl. Commerce Collegio högstnödig. PH 6: 4609 (1757). —
(II 7 a) -TILLSYNINGSMAN. jfr -uppsyningsman. Arfvode för en öfvertillsyningsman (vid Väddö kanalverk). PT 9/4 1842, s. 1. —
(II 8 b) -TIMME, äv. -TIMMA. arbetstimme utöver ordinarie (avtalad l. lagstadgad) arbetstid, övertidstimme; särsk. i fråga om undervisning (jfr timme 6 o. tilläggs-timme). (Murar)Gesäll för öfwertimmar, som han Arbetar, för timman 2 ½ skilling. GbgAlleh. 13/5 1803, s. 2. En graduerad lektor med några övertimmar uppnår samma lön som en rektor. Skolvärld. 1963, s. 3. —
(II 7 a) -TIMMERMAN~102, äv. ~200. (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) jfr timmerman, sbst.2 2 a, b. Stiernstolpe Blumauer 1: 51 (1813). Jag tog hyra i London som öfvertimmerman på ett skepp, för att göra en verldsomsegling. AB 17/11 1843, s. 2. Särskilda timmermän omtalas mot slutet af 1700-talet till ett antal af en på hvarje kompani. Bland dem uttogs en öfvertimmerman med korprals grad. 2NF 29: 83 (1919). —
(II 2 a) -TIMRA, -ing. (numera bl. tillf.) gm timring täcka ((helheten av) ngt); ss. vbalsbst. -ing äv. konkret. OfferdalKArk. N II 1, s. 166 (1769). Bryggor, som bestodo af stenkistor, med en slags öfvertimring. 2VittAH 6: 258 (1792, 1800). (Risledaren) bygges av risknippor, sammanlagda till en trave, som övertimras med ett eller två varv och nedstenas. HbSkogstekn. 336 (1922). —
(II 11) -TINGA. (†) komma överens om (ngt) (med ngn); äv. med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av om; jfr tinga 3 o. betinga 1. Han gaff the första theras retta och offuertingade löön, .. Men the andra, medh hwilka intet öffuertingat war .. them gaff han jempnmykit såsom the första. LPetri 1Post. S 2 b (1555). När medh them .. / Öfwertingat war til ända / Om en wisz dagspenning. Ps. 1695, 202: 2. —
(II (2,) 7 b) -TITEL. om övergripande titel (se titel, sbst.1 3) för av flera delar bestående (bok)verk, samlingstitel; äv. (med viss anslutning till över II 1) liktydigt med: överrubrik. PT 18/6 1874, s. 3. Tror en öfvertitel vore bra! Låt gå då: Vid Högre Rätt. Och sedan inuti Advent och Brott och Brott. Strindberg Brev 13: 101 (1899). Man (har) kastat om under- och övertitel för att betona möjligheten till nya läsningar. Arbetarbl. 28/12 2015, s. 22. —
(II 2 a) -TJÄRA, -ning. (numera bl. ngn gg) (i bevarande l. skyddande, äv. döljande, syfte) bestryka (helheten av ngt) med tjära; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret(are). Iagh (lät) giöra nya täcken till alla 3 cronwagnana medh nytt träwirke, och med dubbell wäf öfwer och sedan öfwertiäratt. KKD 10: 134 (1708). Då husets ägare icke tog någon notis om denna anmaning, övertjärade polisen den ominösa inskriften. GHT 20/1 1920, s. 6. Det sägs vara viktigt att med ganska täta mellanrum förläna hela (stav)kyrkorna en övertjärning både ut- och invändigt. SvD 2/11 1999, s. 14. —
(II 8) -TOLKA, -ning. [jfr eng. overinterpret] tolka in alltför mycket i (ngt); äv. dels med avs. på person (i metonymisk anv., om det ngn sagt o. d.), dels abs.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare; jfr -läsa 4 a. Övertolka texten, budskapet, siffrorna. Frestelsen att i vissa fall ”öfvertolka” och hårddraga de Nietzscheska satserna. GbgAB 15/12 1917, s. 6. Hans sunda skepsis mot psykoanalytiska spekulationer och övertolkningar. DN(A) 24/3 1959, s. 5. Sundman tycker att de övertolkat honom. GHT 10/7 1970, s. 3. Kanske övertolkar han ibland av pur kärlek men läsvärt och roligt är det alltid. TioHundar 42 (2009). —
(II 1 b, 8) -TON. om ton med högre svängningstal än annan ton; särsk. (i sht i fackspr., i sht mus.) i fråga om sammansatt ton, om var särskild av de deltoner som åtföljer grundtonen (se grund-ton 2) (o. tillsammans med denna ger den sammansatta tonen dess klangfärg) (jfr biton 1), särsk. (o. i sht, särsk. i uttr. harmonisk överton) om överton som utgör en multipel av grundtonen (jfr alikvot-ton); förr äv. i fråga om betoningsstyrka: starkton (se d. o. 2; jfr ton, sbst.2 3 a slutet); äv. bildl. (se slutet). Den mechaniske Öfvertonen och Undertonen. Thorild (SVS) 4: 168 (1795). Först Helmholtz har ådagalagt ej blott dessa ”öfvertoners” tillvaro i nästan hvarje oss bekant art af musikaliskt ljud, utan ock uppvisat deras utomordentliga betydelse i akustiskt hänseende. Björling Klangf. 15 (1880). Vi (har) fyra slag af betoningar: 1) undertonen, .. 2) normaltonen, .. 3) öfvertonen, som i allmänhet tillkommer hvarje ny föreställning; 4) förstärkt öfverton, som tillkommer vissa ord, som af en eller annan anledning behöfva att särskildt utmärkas. PedT 1897, s. 37. Självljudens olikhet beror på munhålans olika former och på de i munhålan bildade olika övertoner, som vid röstbandstonens framförande genom munhålan modifiera grundtonen. LoW Inl. 11 (1911). Detta sändningssystems (vid trådlös telegrafering) benägenhet att alstra öfvertoner har eliminerats genom insättandet af elektriska filter. 2NF 38: 805 (1926). De motsvarande tonernas svängningstal är respektive 2, 3 och 4 gånger större än grundtonens och kallas strängens första, andra och tredje harmoniska överton. Bergholm Fys. 4: 68 (1957). särsk. i bildl. anv.; särsk. i muntlig l. skriftlig l. scenisk framställning, om jämte det centrala l. huvudsakliga (betydelse)innehållet förekommande mer l. mindre subtila l. explicita inslag som kompletterar l. nyanserar l. modifierar detta; jfr under-ton a. Politiska, emotionella, rasistiska övertoner. De äro fruktansvärdt rättframma i sin konversation. Inga välvilliga fraser eller mjuka öfvertoner. ST 27/8 1903, s. 3. De metafysiska övertoner, som bildar ett mönster i Ludvig Nordströms ungdomsnovellistik. 3SAH XC. 2: 38 (1983). Att (teater)föreställningen blir så helgjuten, konsekvent genomförd och så rik på övertoner är givetvis Sara Lindhs förtjänst. UNT 19/5 2003, s. 12. —
-TONA, -ing.
1) till II 5, särsk. om bild(sekvens) l. scenisk framställning o. d.: gradvis (o. utan tydliga l. synbara avgränsningar) övergå l. skifta (i l. till annan bild osv.); äv. tr., med avs. på bild osv.; i sht ss. vbalsbst. -ning, särsk. (i fackspr.) om filmisk teknik vid övergång från en bild l. bildsekvens till en annan varvid den första tonar bort samtidigt som den andra tonar fram (äv. konkret(are)); jfr tona, v.2 2 d. (Regissörens) förmåga att med smidiga övertoningar undvika longörer. SvD(A) 3/11 1928, s. 12. Den inträngande psykologin i närbilderna, som på ett mästerligt sätt övertonades och smälte över i en bakgrund av dunkel forntidsmystik. ArbT 13/4 1948, s. 2. Utställningsdelen övertonas i föreställningen vars scener sedan övertonas i varandra. GT 3/3 1968, s. 7. I filmberättandet används övertoning för att skildra mindre tidsförkortningar eller för att göra en rumslig förflyttning mjukare än vad man kan göra med ett klipp. NE 20: 538 (1996).
2) till II 8. särsk.
a) [jfr t. übertönen] (numera föga br.) ljuda l. låta högre än (ngt), överrösta; förr äv. (med viss anslutning till över II 6) utan obj., ungefär liktydigt med: ta överhanden l. dominera. Phosph. 1810, s. 374. En röst, hvari hans goda förstånds lugna besinning visserligen öfvertonade, men som (osv.). AB 26/9 1862, s. 3. Tyvärr hände det några gånger att orkestern övertonade sången. ArbT 19/4 1952, s. 4.
b) (alltför) starkt framhålla (ngt), överbetona; särsk. i förb. med (o. motsatt) nedtona. DN(A) 13/2 1960, s. 3. Som lärare vill man naturligtvis protestera mot övertoningen av yrkets skuggsidor. Skolvärld. 1968, nr 12, s. 11. Det kanske inte är just den delen av vårt bredare uppdrag som ska övertonas, det kanske till och med ska nedtonas till förmån för annat? FaluKurir. 18/3 2016, s. 12. —
(II 8) -TOPPA. nå l. sträcka sig högre än topp på (ngt); särsk. (o. numera i sht, skogsv.) i fråga om träd. Två store flyglar af svarta hus .. öfver hvilka en obehaglig mängd skorstenar stå och öfvertoppa hvaran. Wallenberg (SVS) 1: 134 (1769). Björk som övertoppar tall kan öka betesskadorna. Skogen 2015, nr 3, s. 40. —
-TORKA, -ning.
1) till II 2 a: (med trasa l. duk o. d.) torka (se torka, v. I 3, 5) helheten av (ngt); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare. Enär arbetet fådt något fel, at det öfwersmetas med ler, och sedan med glasur öfwertårkes, at felet ey synes. Kiellberg KonstnHandtv. KakelKruk. 8 (1753). Så gav hon diskbänken en sista övertorkning. SöderhT 4/1 1958, s. 6.
2) till II 8: alltför mycket l. länge torka (se torka, v. I 1) (ngt). Därigenom att torkningen sker med ytterluft av normal temperatur och fuktighet, blir sädeskornets yta aldrig övertorkad. GHT 17/3 1931, s. 6. Om torktumlaren övertorkar syntetkläder riskerar dessa att skadas. RådRön 2018, nr 8, s. 37. —
(II 2 a) -TORVAD, p. adj. (i sht i fackspr.) om stensättning l. grav o. d.: (i sin helhet) täckt av torv; jfr torva, v.2 3. Stensättningarna voro obetydligt övertorvade. Fornv. 1947, s. 343. —
(II 8) -TRAFIKERAD, p. adj. om trafikled l. område o. d.: till övermått trafikerad (se trafikera 2 a slutet). Övertrafikerade järnvägsspår, storstäder. Då Kullagatan är öfvertrafikerad och stundom nästan stängd af vagnar. NDA 10/12 1859, s. 2. —
(II 3 c slutet γ') -TRAMP. [jfr -trampa] om förhållandet att ngn trampar längre fram än brukligt l. tillbörligt l. tillåtet; särsk. dels i fråga om häst (särsk. (ridk.) om förhållandet att (vid trav l. skritt) bakfötterna sätts ned framför det ställe där framfötterna satts i vid föregående steg (jfr -slå, v. 5)), dels (o. numera i sht, sport.) om förhållandet att tävlande i kast (se kast, sbst.4 I 1 b) l. längd- l. trestegshopp trampar över markeringslinje för ansats (l. på annat sätt berör marken framför denna), äv. dels konkretare, om enskilt tillfälle av sådant förhållande, dels mer l. mindre bildl. (se slutet); jfr -steg 2 o. överslag 4 d. ExFältartill. 1893, 1: 68. Startlinjen (vid kägelspel) får ej öfverskridas. Sker öfvertramp äger resning rum och slaget markeras med noll. GbgAB 4/12 1915, s. 11. Då spjutet lämnat handen, göres benväxling för att vinna balans och förhindra övertramp. IdrIMar. 1935, s. 175. Sluta i skritt och trav utfördes i regel med bra övertramp och framåtbjudning. DN(A) 12/6 1956, s. 18. Svensken (var) bara ett hårfint övertramp från ett jättehopp och trolig medalj i sista omgången. NorrkpgT 3/8 2021, s. 3. särsk. mer l. mindre bildl., i fråga om överskridande av gräns, ungefär liktydigt med: överilning l. förlöpning l. felsteg l. överträdelse; jfr -löpa 7. Grova övertramp. SvD(A) 2/12 1927, s. 6. Detta var mitt första medvetna övertramp av lagens gränser. Det bästa 1951, nr 7, s. 100. Ett antal smärre övertramp i pressfrihetsfrågor. Östling NazSensm. 196 (2008).
Ssgr (sport.): övertramps-hopp. jfr hopp, sbst.1 1 slutet. Ett av övertrampshoppen mätte 748 cm. SvD(A) 19/8 1929, s. 20.
-kast. jfr kast, sbst.4 I 1 b. Wahlstedts kula i övertrampskastet flög ju 15 ½ meter. DN(A) 11/9 1927, s. 15. —
-TRAMPA, -ning. särsk.
1) till II 2 a: (upprepade gånger) trampa på ((helheten av) ngn l. ngt) (ofta mer l. mindre liktydigt med: nedtrampa (se d. o. 4)); äv. bildl.; i vissa språkprov svårt att skilja från 2. Övertrampade spår. Jag (blev) neddragen till jorden och war nära att öfwertrampas af pöbeln. ÖrebroT 21/9 1811, s. 3. Då råtorfven .. vunnit någon fasthet, öfvertrampades den af en karl, försedd med brädlappar under fötterna. AB 24/10 1874, s. 3. Jag anmälde händelsen för att jag kände mig övertrampad. SundsvT 3/10 2015, s. 12.
2) (numera bl. mera tillf.) till II 3 c: trampa l. kliva över (ngn l. ngt); äv. abs.; särsk. (o. numera i sht) till II 3 c slutet γ′, i fråga om att gå utöver det tillbörliga l. tillåtna, särsk. intr., vid tävling i kast l. hopp: göra övertramp (äv. mer l. mindre bildl., med avs. på gräns); jfr 1. Der gärds-gården lågast är .. / Hwar en öfwertrampa plär. Dalin Vitt. 5: 150 (c. 1750). Den lätthet varmed du övertrampar tredubbla skyttegravslinjer. Arbetet 23/9 1916, s. 8. I första finalhoppet ökade Peters till 14.80 och i andra till 14.89, varpå han övertrampade på cirka 15 meter. SvD(A) 10/9 1934, s. 12. När integritetens gränser övertrampas. Barometern 19/11 2014, s. 38. —
(II 7 a) -TRANSLATOR. (om ä. förh. i Finl.) ÅboT 12/2 1842, s. 1. För öfversättningar till och från ryskan komma vid senaten (i Helsingfors) följande sex embetsmän att vara anstälda: en öfvertranslator .. , en öfvertranslatorsadjoint (osv.). SvD(A) 1886, nr 196, s. 3. jfr senats-övertranslator. —
(II 3) -TRANSPORT. [jfr -transportera] jfr transport 1. En bataillon blef till Rügen afsänd om natten till den 19, och samma dag kl. 10 om aftonen börjades med öfwertransporten af de öfrige tropparne. IT 28/8 1807, s. 1. Övertransporten skedde förstås med cykelfärjan. Ölandsbl. 8/5 2013, s. 24. —
(II 3 b) -TRANSPORTERA, -ing. (numera bl. mera tillf.) transportera l. förflytta (ngn l. ngt) över (ngnstans ifrån l. hän); särsk. i fråga om trupptransport (över vatten). Efter Hennes Kongl. Maij:tz Nådige Breef .. ähre föreschrefne Inventarij Partzeller öfwertransporterade till Jahann Leijoncrona. KlädkamRSthm 1651–52 Fransk., s. 250. En by, derest hanss Maij:tt lätt förferdiga några flotter till att öfvertransportera jnfanterie. KKD 8: 68 (c. 1710). Svårigheterna med övertransportering av bensin och ammunition. AB 21/2 1927, s. 4. —
(II 8) -TRASSERA, -ing. ta ut l. lyfta belopp som överstiger det tillgängliga l. tillåtna från (konto o. d.); äv. med avs. på budget, i fråga om att göra av med mer pengar än vad som ryms inom denna; ofta ss. vbalsbst. -ing, äv. konkretare (jfr -drag 3); jfr -assignera, -dra 5, -skrida 2 a α o. trassera över. Övertrasserade kommunala budgetar. Såvida .. (bolaget) ej helt och hållet nekat att liqvidera öfvertrasseringen. GHT 18/4 1871, s. 3. Faktiskt lärer det också nästan aldrig inträffa, att i länder med utveckladt checksystem kunden öfvertrasserar sitt konto. SD 3/1 1899, s. 3. Skyddar banken övertrassering (av girokonto), sker detta på bankens egen risk. Hernberg Rättsh. 256 (1922). —
(II 2 a) -TREVA. (numera bl. tillf.) treva över ((helheten av) ngt) (med ngt). Ofta ser man katten öfvertrefva föremål med dessa (dvs. morrhåren). Nilsson Fauna 1: 108 (1847). —
(II 7 b) -TRIBUNAL. (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) om domstol i högre l. högsta instans, överdomstol. En ny rättegång, hvilken slutligen af Kongl. Öfvertribunalet i Berlin .. blef afgjord. CarlstT 23/11 1816, s. 5. —
(II 8) -TRICK. kortsp. särsk. i kontraktsbridge, om vart särskilt stick (se stick, sbst.1 II 15) utöver de kontrakterade; jfr trick, sbst.2, o. -stick. DN(A) 24/12 1927, s. 14. Syd inte bara spelade hem sitsen, han lirkade också till sig ett övertrick. DN(A) 18/10 1947, s. 10.
Spoiler title
Spoiler content