publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 8) ÖVER-TYNGA. alltför mycket l. till övermått tynga (se tynga, v. 1) (ngn l. ngt); äv. (o. i sht) i bildl. anv. l. motsv. tynga, v. 3, om besvär l. börda o. d. (jfr -tunga); numera nästan bl. i p. pf.; jfr -belasta. Huar (krigs)byrdan oss öfuertynger, .. då synes ickie heller bequämbt så att forcera sigh, att (osv.). AOxenstierna 4: 285 (1628). En drifs af ledsnad hit; en annan kommer däst / Ifrån det öfvertyngda middagsbordet. Rydberg Faust 7 (1876). Man kunde ha satt in mer personal i den övertyngda hemtjänsten. NerAlleh. 7/2 2016, Bergslagen s. 30. —
-TYNGD. särsk. till II 1, 8, om förhållandet l. tillståndet att ngts överdel är tyngst l. oproportionerligt l. förhållandevis alltför tung (jfr -tung 1); särsk. i fråga om fartyg; äv. bildl. (jfr tyngd 4); jfr -vikt 1 a. Chapman Skeppsb. 26 (1775). Den barlast, som behöfdes i botten på fartygen, för att motväga öfvertyngden af de på däcken stående skjutpiecerna. Witt Skeppsb. 9 (1857). Övertyngden är borta, byggnaden lyfter sig lätt mot höjden. Josephson Tessin 2: 25 (1931). —
1) († utom i a, b) till II (1 (a),) 2: överdrag l. överklädnad (se d. o. 1); övertyg; äv. ungefär liktydigt med dels: beläggning, dels: hölje l. fodral. Jtem Screddarenn för arbetiis lönn, ssom tiillskar och ssydde forscr:ne Öffuertock påå wagnen är 5 g:ne. VaruhusR 1541. 3 St: Öfwertåg till kongl. Regalierne af Swart flor. KlädkamRSthm 1718, s. 73. Det ludna öfwertåg giör icke stenen miuker. Frese Pass. 22 (1728). De Maskkräk som äro försedde med en Betäckning eller Öfvertog som omedelbarligen omgifver deras kropp. VetAH 1793, s. 4. jfr flogels-, klädes-, linne-, läders-, lärfts-, tafts-övertåg. särsk. (numera bl. i Finl., mindre br.)
a) på möbel: övertyg l. överdrag; jfr ovan-tåg 1. Öfwertågh till stohlen af blådt Zartze. HusgKamRSthm 1628, s. 246. Gula förmaket, där både öfvertåg och gardiner voro af tjockaste gula sidenbrokad. Forssman Gret. 27 (1897). Pettersson Bergroth Högsv. 83 (1958). jfr möbel-, pliang-, stol-övertåg.
b) på klädesplagg: övertyg l. yttertyg; jfr 2 o. ovan-tåg 2. KlädkamRSthm 1560 G, s. 18 a. 1 st. utslitit rödt damas, som warit öfwertåg på en Päls. BoupptVäxjö 1782. Även ha använts fårskinns- och kalvskinnspälsar, de förra med grått eller blått övertåg eller utan övertåg. FolklEtnSt. 5: 143 (1934). Vasabl. 26/8 1949, s. 3.
2) (†) till II 2: överplagg l. överklädnad (se d. o. 2); särsk.: överrock; jfr 1 b. En tröia och offwertogh, aff lifferge Sölffwerduck, offwertogitt fodratt mett lifferge skillartt. HH 2: 8 (1548). En fotsid rock eller öfwertog. Werwing Hist. 1: 355 (c. 1690). Hon bar en kjortel af en blek rosenröd, et löst öfvertåg af grönt och silfver (osv.). SvMerc. 1765, s. 235. jfr sammets-, sars-, sidenatlas-övertåg.
3) (†) till II 2: yta l. area. Enligit en god Charta .. är Socknens Area eller öfvertog 4 1/6 quadrat mil eller 96143 tunneland. VetAH 1747, s. 126. SvLantmät. 1: 100 (1757). —
(II 3 c) -TÅGA. (numera bl. tillf.) med avs. på område l. land o. d.: tåga över; särsk. om militär trupp; jfr -marschera. GFGyllenborg Bält 132 (1785). Vid sjelfva bron satt polska drottningen och uppmanade de öfvertågande tropparna till mod och manlighet. Fryxell Ber. 11: 163 (1843). Under Karl X Gustavs danska fälttåg, då man övertågade de danska Bälten. SöderhT 1/9 1932, s. 4. —
(II 2 a) -TÄCKA, -else (se d. o.), -ning. [fsv. ivirthäkkia] (i syfte att skydda l. dölja l. tillsluta) täcka (se täcka, v.1 2) ((helheten av) ngt l. ngn), täcka över l. överhölja; särsk. i fråga om att lägga tak på ngt (jfr täcka, v.1 1); ofta i förb. med prep.-uttr. inlett av med, betecknande det varmed ngt l. ngn täcks osv.; äv. bildl. (se b); i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (se c); jfr -belägga 1, -breda, -gå 2 b, -klä, -lägga 2, -skygga 3, -skyla 1, -snöa slutet. Han warder tich offuerteckiandes med sina wingar. Psalt. 91: 4 (öv. 1536). Vij haffve .. befunnit, at .. (Västerås domkyrka) all samman medh nytt taak moste öffverteckt varda, hvar hon icke snart skal få en obooteligh skadha. OxBr. 12: 569 (1620). Alla skelande se naturligtvis enkelt, om det ena ögat öfvertäckes. NF 3: 1244 (1880). Sprängmassorna undanskaffades .. Stenmassorna övertäcktes med matjord, och om några år komma de ej att bryta mot omgivningarnas naturliga element. SvGeogrÅb. 1952, s. 18. särsk.
a) med subj. betecknande det varmed ngt l. ngn täcks osv.; särsk.: täckande breda ut sig över (ngt l. ngn); äv.: överlappa (ngt l. varandra); jfr b o. täcka, v.1 3, o. -hölja 1 a. Mörker må offuerteckia mich. Psalt. 139: 11 (öv. 1536). Närmast polen öfvertäckes allt af en evig is och snö. Palmblad LbGeogr. 77 (1835). Pappkanterna skola öfvertäcka hvarandra i takfallets riktning. TT 1896, Allm. s. 89.
b) i bildl. anv.; särsk.: överskyla (se d. o. 2) l. dölja l. hemlighålla (ngt); överse med (ngt, förr särsk. synd); äv. i anv. som motsvarar a; jfr d o. täcka, v.1 2 c, o. -hölja 2. Ath gudh .. förlåter oss wår brot, skyyll och ofwertecker wåra synder. OPetri 1: 98 (1526). Warde medh skam och håån offuerteckte the som mitt wersta sökia. Psalt. 71: 13 (Bib. 1541). Migh är nyttigt, at Försmädelse öfwertäcker mitt Ansichte, på thet iagh må mehra sökia tin Tröst än Menniskiors. Preutz Kempis 405 (1675). De oklara bestämmelserna .. visade oförenligheten i konungens och riksdagens ståndpunkt, ehuru motsatserna ännu kunde nödtorftigt övertäckas. HT 1935, s. 224.
c) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; särsk. om vagn o. d. (jfr täcka, v.1 2 b β); jfr -betäckt, -gro, -sålla slutet o. översätta 2. En övertäckt staty, gångbro. Övertäckta fönster. Övertäckt med presenning. En offuerteckt källa. SalOrdspr. 25: 26 (öv. 1536). Löska qwinfolck skola gå öfwertäckta til kiörckan. KulturbVg. 2: 74 (1699). Under Johan III:s tid inkom den första öfvertäckta vagn. Fryxell Ber. 3: 191 (1828). Arbeta degen smidig .. och låt den vila, väl övertäckt, till följande dag. StKokb. 54 (1940).
d) ss. vbalsbst. -ning, om handlingen att täcka över ngt; ofta dels konkretare, om enskilt tillfälle av sådant täckande, dels konkret, särsk. om täckande l. skyddande skikt l. hölje o. d.; äv. bildl. (jfr b), särsk. liktydigt med: överlappning; jfr -täckelse. Plast för övertäckning. Att den (järn)stången som stod helt bar, utan någon öfwertäckning, hade fått tjock Glödspån. Rinman JärnH 228 (1782). Till öfvertäckning af breda rum äro de (dvs. planktak) tjenliga, emedan bjelklag kunna undvaras. Rothstein Byggn. 476 (1859). Slidens yttre öfvertäckningar. TT 1895, M. s. 15. En icke obetydlig övertäckning i betygshänseende mellan dem som fortsätter och ej. VägGymn. 93 (1963). —
(II (1 (a),) 2) -TÄCKE. [fsv. ivirthäkkie] (numera bl. mera tillf.) (säng)täcke använt l. avsett att användas överst l. ovanpå annat täcke; överkast; förr äv. dels om överdrag på möbel, dels liktydigt med: päll (se d. o. 2) l. baldakin; jfr -täckelse. Motte Fijre vtaff Rådett holle vtöffwer Konge Mtt och bruden ett öffwertecke eller pell (som man thet kalle pläger) vtaff gyllen Syndell eller annet thet som lätachtigt är. Upmark GVasa 85 (i handl. fr. 1552). Till Predikstolens Öfwertäcke eller Crona. VDAkt. 1717, nr 336 (1716). 10: st: Stohlar uti Sahlen med grönt öfwertecke. ÅgerupArk. Bouppt. 1751. En Rya eller Skinnfäll til öfwertäcke. Åhstrand Öl. 120 (1768). Den franska imperialsängen .. har gardiner, kappor och övertäcke av samma tyg, som även pryder sex fåtöljer. Selling SvHerrg. 129 (1937). jfr rask-övertäcke. —
-TÄCKELSE. [till -täcka l. efter mlt. överdeckelse] (†) övertäckning; i sht konkret: (skyddande) täcke l. överdrag o. d., skydd; äv. bildl.; jfr -täcke. Han vthstrecte en molnsky til offuerteckilse, och eeld om nattena til liws. Psalt. 105: 39 (öv. 1536; Bib. 1999: till skydd). Skenheligheet och Skrymptan äre Falskhetens Öfwertäckelse. Voigt Alm. 1690, s. A 5 b. Hwar och en lärer finna, at desze (bi)stockar behöfwa särskildt öfwertäckelse för Sol och regn. Lindström Bi 8 (1780). När man kommer in i (Klipp)moskén synes klippan midt i kyrkan med ett lakan till öfvertäckelse. WgP 22/10 1890, s. 3. —
(II 1) -TÄLTA. (numera bl. ngn gg) förse (ngt) med tälttak (se d. o. 1). Verelius 254 (1681). Det luktar fisk på långt håll från den övertältade gården. DN(A) 11/11 1933, s. 4. —
-TÄNDA, -ning.
1) till II 2(, 8), om eld l. blixt o. d.: få helheten av (ngt (som inte är avsett att brännas upp)) att (börja) brinna (i alltför stor omfattning l. med alltför stor intensitet för att branden ska gå att släcka); särsk. med avs. på (del av) byggnad o. d.; i sht dels i pass. övergående i dep., dels i p. pf.; äv. mer l. mindre bildl. (jfr 2); jfr tända 1 a β o. -antända 2. Sedan alt var öfvertändt och mästedehlen nederbrunnet, marschera vi .. till Kmilou. HH XVIII. 4: 15 (1708). Wid utkomsten fant han Elden redan öfwertänt Ludwigz fähus. VRP 28/10 1765. En klotblixt slog .. ned, och på några få ögonblick var övre våningen övertänd. DN(A) 1/7 1934, s. 6. En av krigets lågor övertänd värld. Enckell JägH 18 (1943). Hela taket övertändes och rökutvecklingen var mycket kraftig. NorrlSocDem. 2/12 2021, s. 6.
2) i bildl. anv. av 1 l. till över II 8 (d), motsv. tända 2 d, f, om person; i sht dels i p. pf. i adjektivisk anv.: alltför l. synnerligen entusiastisk l. uppjagad l. upphetsad, dels ss. vbalsbst. -ning. Övertänd publik. DN(A) 10/2 1965, s. 3. Det var övertändning, vi ville för mycket. SDS 16/12 1991, s. C14. (Liverpoolspelaren) var fullkomligt övertänd vilket Arsenal-spelarna fick känna på flera gånger om. AB 26/11 2001, Sport s. 6. —
(II 8) -TÄNJA, -ning. alltför mycket tänja (ut) (ngt); särsk. med avs. på kroppsdel (jfr tänja a); äv. abs. Ryggböjningar .. vilka i en viss .. mycket kritisk region av ryggraden, övertänja ligamentapparaten. Haglund HållnRörOrg. 1: 130 (1924). Smärtimpulser uppstå i musklerna t. ex. vid kraftigt tryck, vid övertänjning, vid kramptillstånd samt vid inflammationer. Hjortsjö Broman MännRör. 67 (1952). I vissa lägen övertänjer hon, och då får hon en känning i baksidan. BoråsTidn. 22/2 2015, 2: 9. —
(II 2 c) -TÄNKA. [fsv. ivirthänkia] tänka över l. begrunda (ngt); (noga) överväga; i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (se slutet). Hon haffuer all ting tilfören(n)a offuertenckt wittit och mält. Syr. 1: 9 (öv. 1536). Szå toghe wij samme saack vdi ett grant och nöghe bewogh och öffertenckiandhe. HH XIII. 1: 81 (1563). När han närmare övertänkt, hur det skulle bli. Hedberg VackrTänd. 272 (1943). särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.; särsk. om dels plan l. beslut o. d., dels yttrande (särsk. i förb. med adverbial, särsk. väl l. illa); jfr -lägga 3 c β, -läsa 3 a. Ett illa övertänkt beslut, förslag. At werlden icke aff sigh sielff så är tilkommen, vthan at hon genom Gudz wissa och alldeles wel öffuertenckta vpsåt och ewigha wijsheet är så skapat. Falck Und. 8 b (1558). Dessa Skrifter af egit slag, som icke blifvit anlagde på en öfvertänkt plan. Kellgren (SVS) 5: 245 (1790). Utom mig som jag var, sade jag åtskilligt som inte var väl övertänkt. Boye Kall. 40 (1940). jfr o-övertänkt. —
(II 8) -TÄVLA.
1) (numera bl. tillf.) om idrottare l. idrottslag: tävla för mycket; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv. Jag talade nyligen om de övertävlade amerikanerna. Svenskarna komma snarast undertävlade till Berlin. DN(A) 23/6 1936, s. 11.
2) (†) till II 8 c: överträffa (ngt l. ngn). Denne vår Trievalds sinrikhet, som övertäflade sjelfve påfundet. Laurel ÅmVetA 1747, s. 16. Det af Hr Prof. Heskier konstruerade hypogastriska moderbältet synes mig .. vida öfvertäfla de förra apparaterna af samma slag. EngelhT 11/12 1902, s. 1. —
(II 7 a) -UPPBÖRDSMAN~102, äv. ~200. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) (ss. titel för) uppbördsman (se d. o. 1) i överordnad ställning. Jag ser honom an för at wara Öfwer-Upbördsman i någon ort, eftersom han sätter så stort wärde på reda Pengar. Weise 2: 23 (1771). —
(II 8) -UPPFOSTRA~020. till övermått (söka) uppfostra (o. därmed hämma) (ngn, särsk. barn); äv. abs.; i sht i p. pf. När hjärtat är alltför mycket engagerat – som det är i fråga om ens egna barn – så sviktar handlaget. Man överuppfostrar. DN(A) 17/4 1927, Bil. s. 9. Tyska föräldrar har en tendens att överuppfostra sina barn och därmed hämmas deras impulsivitet, initiativförmåga och naturliga nyfikenhet. DN 23/11 1968, s. 26. Då tyckte jag att barnen var snälla och rara, och såg inte alltid att många av dem var hämmade och överuppfostrade. SvD 30/11 1996, s. 28. —
(II 8) -UPPFOSTRAN~020. jfr -uppfostra. ÖgCorr. 28/2 1866, s. 3. Man måste söka undvika s. k. överuppfostran med många tillsägelser och förmaningar rörande små, i grunden rätt betydelselösa småsaker. Wirgin Häls. 4: 328 (1939). —
(II 8) -UPPHETTA~020, -ning. i alltför hög grad upphetta (ngt), överhetta; äv. dels (i fackspr., särsk. tekn.) med avs. på ånga l. vätska o. d.: hetta upp till högre temperatur än normalt (för att uppnå större effekt l. verkningsgrad) (jfr -hetta 3 (slutet)), dels bildl. (jfr -hetta 2); jfr -uppvärma. NDA 31/3 1864, s. 4. Sedan tackjernet smälts och badet behörigen öfverupphettats börjades malminkastningen. JernkA 1881, s. 238. Fettet aflägsnas vanligen (vid benmjölstillverkning) genom de grofstampade benens behandling med öfverupphettad ånga. 2NF 2: 1362 (1904). Den överupphettning av såväl de patriotiska känslorna som av motviljan för ett visst främmande folk, som kriget .. medför. Steffen Krig 1: 114 (1914). Från att ha lett loppet i åtta varv, fick han problem med överupphettade framdäck som icke fick grepp på asfalten. AB 4/10 1976, s. 30. —
(II (2 c slutet,) 7 b) -UPPSEENDE. (numera mindre br.) överinseende l. övertillsyn l. överuppsyn; jfr uppseende 6. Lagerbring 1Hist. 2: 798 (1773). Anordningen skulle jämväl medföra, att det överuppseende över livrustkammaren, som hittills utövats av nordiska museets nämnd, komme att upphöra. SOU 1922, 12: 156. SAOL (1973). —
(II (2 c slutet,) 7 b) -UPPSIKT~02, äv. ~20. (numera bl. tillf.) högsta (o. övergripande) uppsikt (se d. o. 2) l. tillsyn, överinseende l. övertillsyn; jfr -uppsyn. (Resolutionen) hwaruti wälbem:te Collegium tillägges eij allenast öfwerupsichten uti de fläste .. œconomiemåhlen .. utan (osv.). 2BorgP 3: 487 (1727). Den öfveruppsikt, som från förbundets sida utöfvas öfver alla slag af elektriska anläggningar. TT 1900, M. s. 26. —
(II 8) -UPPSKATTA~020, -ning. (numera bl. mera tillf.) överskatta (ngt); jfr uppskatta 2, 3. GHT 22/1 1834, s. 3. Äldre .. vetenskapsmän hafva ofta öfveruppskattat denna parallellism mellan tonstyrka och tonhöjd. NordT 1896, s. 388. —
(II (2 c slutet,) 7 b) -UPPSYN~02, äv. ~20. högsta (o. övergripande) uppsyn (se d. o. 1) (över ngt), övertillsyn; jfr -inseende, -uppseende, -uppsikt. Öfwerupsyn öfwer Presteståndet tilkommer hela församblingen eller ständerne. 2BorgP 3: 508 (1727). År 1563 utnämnde kungen .. en tulltjänsteman för Marstrand, vilken också fick överuppsyn över alla tullställen och fiskelägen i Bohuslän. Hasslöf SvVästkustf. 123 (1949). —
(II 7 a) -UPPSYNINGSMAN. (numera i sht i skildring av ä. förh.) (ss. titel för) uppsyningsman i överordnad ställning (särsk. inom tullverket); jfr -tillsyningsman. Lind 2: 130 (1738). Öfver-Uppsyningsman vid Krono-Brännerierne och Lagerkällrarne. SthmStCal. 1809, s. 53. Tullexpeditionen .. förestås numera av en överuppsyningsman. ActaOel. 2: 57 (1924). jfr gräns-, kust-överuppsyningsman.
Ssg (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.): överuppsyningsmans-tjänst. Öfveruppsyningsmanstjensten vid Nederlagskontoret i Götheborg. GHT 8/5 1846, s. 3. —
(II 8) -UPPVÄRMA~020, -ning. i alltför hög grad värma upp (ngt); i sht dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning (jfr uppvärma b); äv. bildl.; jfr -upphetta, -värma. Affärsfebern, den plötsliga uppkomsten och det lika snabba försvinnandet af ofantliga förmögenheter ha frambragt ett slags intellektuel öfveruppvärmning. SkånP 27/2 1889, s. 2. Kroppens konstanta värmegrad beror därpå, att vi äga hjälpmedel att skydda oss emot så väl avkylning som överuppvärmning. Thunberg KroppByggn. 81 (1907). En man som tillbringat hela sitt liv i Frankrikes dammiga överuppvärmda ämbetslokaler. DN 8/6 1980, Söndagsbil. s. 6. —
(II 8 d) -UT, adv. [efter t. überaus; jfr äv. mlt. överūt] (†) synnerligen l. övermåttan. En öffuervth äddel, dyrbar och kåstelig Satt (sannol. fel för Skatt). PJGothus Post. 5 (1597). PJGothus Martini 128 (1608). —
(II 8) -UTBILDA~020, -ning. ge (ngn) onödigt hög l. lång utbildning (i förhållande till de aktuella l. tilltänkta arbetsuppgifterna); i sht dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning. Lärarinnorna i småskolorna överutbildade? SvD(A) 23/4 1922, s. 3 (rubrik). (Undersökningen) visar att det finns en påtaglig tendens till överutbildning bland kvinnor. HT 1981, s. 245. —
(II 8) -UTBUD~02, äv. ~20. alltför stort utbud (av ngt). Överutbud av l. på bostadsrätter, arbetskraft. EskilstKurir. 28/11 1903, s. 2. (Avverkningen) kan leda till ett överutbud av virke. Skogen 2021, nr 2, s. 2. —
(II 8) -UTFODRA~020, -ing. med avs. på (hus)djur: ge alltför stor mängd foder; äv. abs.; jfr -fodra. Man borde isynnerhet fästa afseende vid noggrannhet under djurets utveckling, så att det icke blefve öfverutfodradt. UpsP 27/1 1890, s. 2. Som privatryttare bör man vara rädd om fodret och inte överutfodra. VestmLT 5/7 2018, s. 10. —
(II 8) -UTNYTTJA~020. i alltför hög grad l. stor utsträckning utnyttja (ngt l. ngn); ofta ss. vbalsbst. -ande; jfr -exploatera. I slutakten (av pjäsen) överutnyttjar han sitt uppslag. GbgAB 10/11 1924, s. 4. Värdefulla naturresurser .. missbrukas, överutnyttjas och förstörs. FoFl. 1968, s. 83. (Begränsningarna i avtalet) kom till stånd för att förhindra ett överutnyttjande av enskilda lärare. KristianstBl. 2/6 2021, s. 2. —
(II 8) -UTSLÄPP~02, äv. ~20. alltför stort (o. otillåtet) utsläpp (särsk. av förorenande l. miljöfarligt ämne o. d.); äv. konkret(are). Expressen 29/8 1969, s. 18. Billingsfors bruk gjorde sig skyldigt till ett överutsläpp av minst hundra ton miljöfarlig fibermassa. GbgP 19/12 1987, s. 12. —
-UTTAG~02, äv. ~20. särsk. till II 8: alltför stort uttag (se d. o. 1, 3) (av ngt); äv. konkretare; jfr -uttagning. Överuttag av skatter, avgifter, vatten, skogsråvara. Om överuttag av gas förekommer under ransoneringsperioden, kan abonnent avstängas och åläggas betala en särskild överuttagsavgift. DN(A) 25/3 1945, s. 3. Genom att radikalt effektivisera resursanvändningen kan vi reducera både klimatutsläppen och överuttagen från många viktiga ekosystem. SvD 5/12 2012, s. 4.
Ssg: överuttags-avgift. avgift för överuttag (särsk. av (el)energi); jfr överuttagnings-avgift. AB 23/3 1945, s. 6. Om Ystad tar ut mer än vad abonnemanget med Eon medger, tvingas det kommunägda elbolaget till dryga överuttagsavgifter. YstadAlleh. 4/6 2019, s. 6. —
(II 8) -UTTAGNING~020. (numera bl. tillf.) överuttag (särsk. av dels penningmedel, dels (el)energi); äv. konkretare. (Fondens) behållning är sålunda redovisad: Utlemnade lån mot skuldförbindelser 256,458: 44. Öfveruttagningar 8: 09. BoråsTidn. 1869, nr 76, s. 5. Man hindrar inte .. (el)abonnenten att ta ut mer än ransonen, men gör han det, får han för överuttagningen betala särskild avgift till staten. DN(A) 6/6 1942, s. 3.
Ssg: överuttagnings-avgift. (numera bl. tillf.) överuttagsavgift; jfr överförbruknings-avgift. GHT 1/12 1941, s. 8. Överuttagningsavgift (för elkraft) utgår enligt grunder, som Konungen bestämmer, och tillfaller staten. SFS 1970, s. 87. —
(II 8) -UTVECKLA~020, -ing. i alltför hög grad (o. till men l. förfång) utveckla (ngt); i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Invånarne i öfverutvecklade samhällen. NDA 24/1 1877, s. 2. Varför ha tyskar i allmänhet ett så överutvecklat ordningssinne? Forss SnuggsnLäg. 112 (1939). Blir vi ytterligare ett bevis för tesen att de djurarter som överutvecklar något organ slutligen dör ut? SvD 2/9 1979, s. 8. —
(II 3 c) -VADA, -ning. (numera bl. mera tillf.) vada över (vattendrag o. d.). Nära vid Tetuan, sedan vi där öfvervadat en vacker ström med bevuxne stränder, stadnade vi klockan 12, at intaga vår middag. Agrell Maroco 1: 260 (1796). —
(II 7 a) -VAGNMÄSTARE. (förr) jfr vagnmästare 1 o. general-vagnmästare. LMil. 2: 227 (1689). Upsigten at den strängaste ordning iakttages inom Tross-Colonnerne, tilhör en särskilt Under-befälhafvare, hvilken vanligen är känd under namn af General- eller Öfvervagnmästare. Lefrén Förel. 2: 245 (1817). —
(II 2, 6) -VAKA, -ning; -are (se avledn.). [jfr t. überwachen] (under längre tid) hålla uppsikt l. vaka (se vaka, v.1 3) över ((helheten av) ngt); utöva tillsyn över; bevaka; kontrollera; äv. ungefär liktydigt med: tillse (att osv.); äv. dels med personobj. (särsk. med tanke på ngns dels handlande l. agerande, dels hälsotillstånd), dels abs.; äv. utvidgat l. oeg., med saksubj.; jfr -se 1. Att jag icke uppträdt här för att försvara de missbruk, som .. kunna äga rum; Att jag anser Regeringen böra öfvervaka och afhjelpa dem. AB 5/3 1835, s. 3. (Huvudposterna) böra så placeras, att de kunna se långt, öfvervaka fienden och hålla honom en stund tillbaka. Sylvan Vial 1: 296 (1863). Medelpunkten för saffranhandeln var länge Venedig, där den öfvervakades af särskilda ämbetsmän. KommentSvFarm. 1066 (1905). De kräftsjuka måste noga övervakas under långa tider. Kräftsjukd. 222 (1930). En atomreaktor kan inte fungera utan de många automatiska regleringssystem som övervakar och kontrollerar driften. Strandh PyramLas. 101 (1985). Teknikerna satte omedelbart igång och Benny tog befälet, pekade med hela handen, gav order och övervakade. Wahlberg FrusLiv 37 (2003). jfr o-, tv-övervakad o. pris-övervakande. särsk. ss. vbalsbst. -ning, om förhållandet l. handlingen att hålla uppsikt osv. över ngt l. ngn; särsk. i fråga om dels patient på sjukhus (särsk. (om ä. förh.) mentalsjukhus), dels villkorligt frigiven person (se α, β); äv. konkretare, om enskilt tillfälle av sådan handling. Övervakningen av luftrummet, perrongerna, smittspridningen. GHT 24/11 1855, s. 2. Hela den moderna sinnessjukvården är baserad på övervakning och samvetsgrann tillsyn av den sjuke. Gadelius Sinnessj. 32 (1908). Detektivbyrå: .. Undersökningar. Övervakningar. Diskreta uppdrag utföras snabbt o. billigt. DN(A) 25/1 1935, s. 2. Den byråkrati och övervakning som krävs för att granska en privatiserad välfärdssektor kostar stora pengar. SäljSkiten 154 (2009). Intensivvård innebär övervakning av patienter med inträffad eller hotande svikt av de vitala funktionerna, i första hand andning och blodcirkulation. GbgP 2/6 2021, s. 14. jfr polis-, pris-, själv-, trafik-, tv-övervakning. särsk. α) i sht jur. om av domstol fastställt uppdrag att (under bestämd prövotid) utöva tillsyn över l. kontroll av villkorligt frigiven l. till skyddstillsyn dömd person; förr äv. av sociala myndigheter fastställt sådant uppdrag inom socialvården; särsk. i uttr. stå under övervakning (jfr stå, v. I 20 a β α'); jfr β. DN 14/11 1908, s. 1. I regel förordnar domstolen att den villkorligt dömde ska stå under övervakning, och den kan även föreskriva vissa villkor för hans levnadssätt. Elmér SvSocPolit. 238 (1943). Övervakning är ett inom både socialvården o. kriminalvården flitigt anlitat hjälpmedel i syfte att tillrättaföra socialt urspårade medborgare. PsykPedUppslB 2199 (1946). Ung kille döms till övervakning. SkånD 27/7 2021, s. A8. β) i uttr. elektronisk övervakning, om på elektronisk väg anordnad övervakning; särsk. om sådan övervakning ss. (del av) ådömt l. förelagt straff (jfr α). Kommer datamaskinerna och elektroniken att möjliggöra elektronisk övervakning av patienterna i framtiden? Norrskensfl. 24/10 1963, s. 10. Ett lagförslag .. är att elektronisk övervakning med fotboja ska kunna användas oftare mot våldsamma män som fått kontaktförbud. BoråsTidn. 17/6 2021, s. 17.
Ssgr (till -vaka slutet): övervaknings-avdelning. avdelning (se d. o. 3 d) ägnande sig åt l. med ansvar för övervakning; särsk. om avdelning på sjukhus (särsk. (om ä. förh.) mentalsjukhus) (jfr -vaknings-sal). BtRiksdP 1897, 8Hufvudtit. s. 220. Inom de slutna avdelningarna rymmas de viktiga övervakningsavdelningarna, som huvudsakligen äro avsedda att upptaga de mera färska sjukdomsfallen samt de kroniskt sjuka under orosanfallen. Svenson Sinnessj. 79 (1907). De osympatiska förhörsmetoder som har tillämpats såväl av statspolisen som av högkvarterets övervakningsavdelning. DN(A) 6/6 1945, s. 17. I Ystad står man utan sjuksköterskor på övervakningsavdelningen. SkånD 28/8 2017, s. A18.
-bild. bild från övervakningskamera; jfr -vaknings-film. GbgP 27/1 1994, s. 28. På övervakningsbilder syns hur rånaren håller vapnet några decimeter från den anställdes ansikte. BoråsTidn. 17/1 2022, s. 8.
-bok. (förr) till -vaka slutet α; jfr bok, sbst.2 1 b. Vårdnadsdomstolen skall .. tillställa såväl övervakaren som den dömde övervakningsbok, vilken .. är avsedd att tjäna till ledning och kontroll i fråga om övervakningen. SFS 1918, s. 1207.
-domstol. särsk. (om ä. förh.) till -vaka slutet α; jfr -vaknings-nämnd. GHT 12/11 1937, s. 9. Övervakning skall stå under tillsyn av övervakningsdomstol och utövas av övervakare. SFS 1939, s. 850. När den nya brottsbalken trädde i kraft den 1 jan 1965 ersattes övervakningsdomstolarna av lokala övervakningsnämnder, som beslutar i frivårdsärenden. DN 26/11 1969, s. 2.
-film. film från övervakningskamera; jfr -vaknings-bild. Tusentals timmar av den brittiska polisens övervakningsfilmer är på drift. SvD 31/1 1996, s. 1.
-kamera. kamera använd l. avsedd för övervakning (särsk. i syfte att klara upp l. förebygga brott). Polisens övervakningskamera. GT 20/12 1970, s. 13.
-kommission. kommission (se d. o. 5) tillsatt för att övervaka ngt (särsk. efterlevnaden av politisk överenskommelse o. d.); jfr -vaknings-nämnd. GbgP 23/12 1875, s. 2. FN:s övervakningskommission i Korea. VetlandaP 10/4 2018, s. 15.
-man. (numera bl. tillf.) övervakare; särsk. till -vaka slutet α (jfr övervakare slutet). Enligt .. (poliserna) skall ”systemet” (med hastighetsbegränsningar) ha till följd ett fullkomligt godtycke, i det att öfvervakningsmännen nästan blindt slå ned på en och annan chaufför, medan de låta de allra flesta passera. AB 1/8 1911, s. 6. Med anledning av .. (uppgifter som spridits) vill undertecknad i egenskap av övervakningsman för Bergström meddela (osv.). SvD(A) 30/5 1943, s. 15.
-myndighet. myndighet (se d. o. 5) med ansvar för övervakning; ngn gg äv. abstrakt, ungefär liktydigt med: övervakningsrätt (jfr myndighet 2). NDA 2/2 1877, s. 3. I kommendanternas händer hade .. lagts en utomordentligt viktig övervakningsmyndighet beträffande resandeströmmen till och från Stockholm. Staf PolisvSthm 125 (1950). Övervakningsmyndigheterna har påtalat missförhållanden inom äldreomsorgen. Hufvudstadsbl. 7/2 2020, s. 6.
-nämnd. nämnd (se d. o. 2 b) som ägnar sig åt l. har ansvar för övervakning; särsk. dels ungefär liktydigt med: övervakningskommission, dels (o. numera i sht, i sht jur.) till -vaka slutet α, om nämnd inom kriminalvården (jfr -vaknings-domstol). Meningen med detta beslut synes vara, att tretiomannautskottet skall göra sig till ett slags öfvervaknings-nämnd öfver Thiers och hans ministrar. GHT 30/1 1873, s. 3. Efter några dagar bestämde övervakningsnämnden att jag skulle återförpassas till Hall för så kallad återintagning. Strömstedt MittLiv 2: 238 (1982).
-plats. plats (se plats, sbst.1 2) varpå l. varifrån övervakning bedrivs; äv. (o. numera i sht) om plats (se plats, sbst.1 4 d) på övervakningsavdelning på sjukhus (särsk. (om ä. förh.) mentalsjukhus). Öfvervakningsplatsen utmärkes genom en tafla med påskriften: ”Kontrollplats. Halt”. GbgP 1/10 1892, s. 6. Det stora antalet öfvervakningsplatser, som genom cellafdelningens vid Växjö hospital förändring till öfvervakningsafdelning uppstår. BtRiksdP 1904, I. 3: nr 65, s. 7. Övervakningsplatser för patienter med både hjärtbesvär och covid-19. BlekLT 3/2 2021, s. 5.
-rätt. rätt (se rätt, sbst.2 4) att bedriva övervakning; jfr -vaknings-myndighet. GHT 14/8 1871, s. 1. Segrarstaterna ha haft en viss övervakningsrätt över de besegrade. Granfelt Samh. 274 (1937).
-sal. jfr sal, sbst.2 2 c, o. -vaknings-avdelning; särsk. (om ä. förh.) i fråga om mentalsjukhus. PT 2/7 1898, s. 3. En så enkel åtgärd som sängläge på en övervakningssal kan ofta nog skaffa ro åt både den sjuke själv och hans omgivning. Wigert PsykSj. 2: 183 (1925). Vi flyttade bara din dotter lite längre ner i korridoren .. hon ligger i övervakningssal 9 nu. Malmquist Ögonbl. 52 (2015).
-samhälle. med mer l. mindre klandrande innebörd, om samhälle som kännetecknas av vittgående övervakning av medborgarna. ArbT 1966, nr 29, s. 6. Framväxten av ett digitalt övervakningssamhälle. Hufvudstadsbl. 7/11 2020, s. 15.
-system. system (se system, sbst.1 2 a) för övervakning; äv. motsv. system, sbst.1 5 b, särsk. till -vaka slutet α. ÖresundP 1858, nr 33, s. 1. I st. f. öfvervakningssystemet trädde här allenast en högtidlig förklaring af den skyldige .. att han under pröfvotiden skulle hålla friden och iakttaga ett godt uppförande. 2NF 32: 555 (1921). Projektering och konstruktion av elektroniska och pneumatiska styr-, regler- och övervakningssystem för process- och VVS-utrustningar. DN 22/5 1983, s. 16.
-tid. särsk. till -vaka slutet α, om tid varunder övervakning skall vara i kraft; jfr prövo-tid 3. SvD 2/10 1913, s. 8. Den 29-årige mannen döms till skyddstillsyn och ska under övervakningstiden underkasta sig den vård och behandling som frivården finner lämplig. BlekLT 4/11 2021, s. 6.
-utrustning. (elektronisk) utrustning för övervakning; särsk. om sådan utrustning för övervakning av patient på sjukhus. Frågan om användning av starkström eller svagström vid kontroll- och övervakningsutrustningar. DN(A) 25/4 1946, s. 14. Vid intensivvård är patienten ansluten till övervakningsutrustning som också är kopplad till en central inom vårdenheten där samtliga patienters tillstånd kan övervakas med hjälp av bildskärmar. NE 20: 540 (1996).
Avledn.: övervakare, m.//ig. om person som (yrkesmässigt) övervakar ngt l. ngn; jfr tillsynings-man, tillsyns-man, övervaknings-man. AB 26/2 1859, s. 3. I magistratens ställe inträdde öfverståthållaren såsom öfvervakare af vissa kollegii åtgärder. Hjelt Medicinalv. 1: 14 (1891). Antalet förmän eller andra övervakare var mycket stort. De Geer Bergsl. 213 (1951). jfr trafik-övervakare. särsk. (i sht jur.) till -vaka slutet α, om person med uppgift att handha övervakningen av villkorligt frigiven l. till skyddstillsyn dömd person; förr äv. om person med sådant uppdrag inom socialvården; jfr övervaknings-man. Öfvervakningen handhas af särskilda öfvervakare, män såväl som kvinnor. De utses af vederbörande domstol och äga att tjänstgöra ”så länge domstolen finner för godt”. DN 1908, nr 13847 A, s. 1. Sen fick ja övervakare från barnanämnden. Fogelström Vakna 116 (1949). —
(II 7 a) -VAKTMÄSTARE. (ss. titel för) vaktmästare i överordnad ställning.
a) (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) jfr vakt-mästare 1 o. överste-vaktmästare; jfr b. KrigVAH 1844, s. 30. Ammunitions-vagnarne stå under befäl af öfvervaktmästaren. Sylvan Vial 1: 189 (1863).
b) (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr vakt-mästare 2; i ä. språkprov ibland svårt att skilja från a. BtFinlH 2: 409 (1640). Desse .. Slotzwachtmästere, Nembl. Öfwerwachtmästeren .. och vnderwachtmästeren. KlädkamRSthm 1661, s. 211. Övervaktmästare Spångberg har .. mångårig vana när det gäller att få Nobelprisutdelningsgästerna placerade i tid. DN(A) 11/12 1937, s. 18. —
(II 2 a) -VALLA, v.1, -ning. (numera bl. mera tillf.) täcka ((helheten av) markyta o. d.) med växtlighet; särsk. dels i pass. närmande sig l. övergående i dep.: igenvallas (se igen-valla 1), dels i p. pf. (förr äv. i aktiv bet., om växtlighet (jfr igen-valla 2)); jfr valla, v.2, o. -växa 1. Hwarpå .. man kan fara öfwer med en skarp jern-harf .. at afrifwa then öfwerwallade måszan och annat odugeligit. Broocman Hush. 2: 210 (1736). Enär (kyrkans grundmurar) såsom liggande under markens nivå snart nog skulle hafva åter öfvervallats, hafva de förhöjts med ett par skift. AB 19/8 1896, s. 4. Flera av de öppna enrismarkerna på Mälarslätten uppvisa mer eller mindre tydliga lämningar av övervallade åkrar. Fornv. 1947, s. 245. —
(II 2 a(, 3 c slutet β')) -VALLA, v.2, -ning. [jfr t. überwallen] skogsv. om (ved l. bark av l. sårvävnad hos) träd: (gm ihopväxande) täcka ((helheten av) skada l. såryta o. d.); ss. vbalsbst. -ning äv. konkret(are); jfr -svalla 1, -välla 2, -växa 1. Lefvande djur .. som sökt skydd i någon ihålighet och der tillvuxit så, att de ej kunnat komma ut genom den samtidigt af vedlagren öfvervallade öppningen. AB 13/6 1882, s. 3. Unga träd med relativt breda årsringar öfvervalla såren fortare än äldre sådana. LAHT 1892, s. 127. En följd af .. (trädets kamp mot sjukdomen) blir, att kräftsåret kommer att i utkanterna omgifvas af stora, knöliga eller krusformigt danade öfvervallningar. Östgöten 18/10 1904, s. 4. Här har barken fallit av och veden blottats, men efterhand så övervallas skadan från kanterna. TurÅ 1984, s. 224.
Ssg (skogsv.): övervallnings-ved. jfr ved, sbst.2 2. 2NF 30: 120 (1919). En skada som uppstått i ett träds tillväxtskikt (kambium) går att datera genom att räkna årsringar i den övervallningsved som omger skadan. Fornv. 1979, s. 262. —
(II 7 a) -VALMAN. (†) om mer l. mindre formell ledare för partis valrörelse; jfr val-man 2 o. val-lokomotiv, val-makare. Budkaflen 1887, nr 41, s. 3. Det ser verkligen ut som om hr John Olssons herravälde som öfvervalman för venstern skulle sjunga på sista versen. DN 1896, nr 9640 A, s. 2. DN(A) 2/9 1961, s. 11. —
(II 1) -VALS. (i fackspr.) om övre vals i valsverk; särsk. i dels järn- l. stålverk (jfr vals, sbst.1 a), dels sågverk. Valsarne .. äro försedda med inrättningar att skrufva ned öfvervalsen och höja upp undervalsen, så att jernet kan gifvas åstundad tjocklek. PT 18/7 1860, s. 2. De båda övervalsarna äro självmanövrerande och utfällbara åt sidan, varigenom lösramen bliver lätt åtkomlig för .. insättning av sågbladen. SvSkog. 952 (1928). —
-VALSA, -ning. särsk. (i fackspr.) till II 2 a: gm valsning bearbeta (helheten av yta); särsk. (boktr.): (med färg o. d.) invalsa (helheten av tryckform o. d.). AB 21/2 1856, s. 3. Härefter (vid byggandet av betonggator) utströddes ett mycket tunnt lager af en fet cement-sand-blandning, hvarefter det hela öfvervalsades med en granitvals. TT 1903, V. s. 13. Vid .. djuptrycksmetoden ligger själva tryckformen fördjupad i ytan. Denna övervalsas med färg, som .. tränger ned i fördjupningarna. Kroon Reprodukt. 20 (1935). —
(II (2 a,) 3 c) -VANDRA, -ing. vandra över (ngt); äv. utan obj.; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.; numera i sht ss. vbalsbst. -ing. Nordencrantz Arc. 118 (1730). Till och med de östligare Tarabagatai-bergen .. äro icke högre, än att de kunna öfvervandras med kameler. Palmblad Fornk. 1: LXVII (1843). Att människan övervandrat till Amerika tillsammans med mastodonten. Backman MännRas. 312 (1935). Övervandringen till andra partier. SvD 3/3 1980, 1: 2. —
-VANLIG.
1) (†) till II 1 d, om ngt abstrakt: som är höjd över l. hör hemma utanför l. bortom det vanliga, mer l. mindre liktydigt med: osedvanlig. Nya, öfvervanliga skönheter. Leopold 6: 25 (1792). Att öfvervanliga ämnen kunna förskönas af ett öfvervanligt språk, det är naturligt; men är det ej tillika naturligt, att de vanliga fordra ett enkelt? 2SAH 2: 316 (1802).
2) (mera tillf.) till II 8 (d): alltför vanlig; i högsta grad l. helt igenom vanlig. Över huvud taget rymmer övervanligt hem- och arbetsliv många problem (för personer som haft hjärtinfarkt). DN 26/8 1970, s. 14. De mexikanska nakenhundarna och korthåriga kanintaxarna är icke heller övervanliga. HbgD 24/12 2020, s. 4.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content