SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANATOMISK an1atå4misk (anato´misk Weste), adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. anatomisch; jfr äfv. fr. anatomique, gr. ἀνατομικός]
1) (numera mindre br.) motsv. ANATOMI 1: hörande till l. lämplig för dissektion(er); dissektions-. Det Anatomiska bordet. Rudbeck Progr. 339 (1677). En anatomisk knif. Tegnér 5: 400 (1824). Anatomiska instrumenter. Björkman (1889).
2) motsv. ANATOMI 2 o. 4: afseende l. framställande den inre byggnaden af en organism l. ngn dess del; grundad på l. afsedd för den vetenskapliga undersökningen däraf. Anatomisk institution. Anatomiska och physicaliska observationer. Rydelius Förn. 38 (1737). Anatomiska föreläsningar och demonstrationer. Hjelt 1: 383 (1753). Et det prägtigaste Anatomiska Cabinet. R. Martin Intr. i VetA 1759, s. 37. (Vissa nationers poesi är) i jemförelse med de gamles poesi .. hvad ett anatomiskt skelett är i jemförelse med en menniska. Tegnér 3: 502 (1812). Anatomiska preparater. Berzelius Kemi 2: 399 (1812, 1822). (Sjukdomens) Anatomiska caracterer finnas förut antecknade. Florman Anat. 2: 261 (1830). Betraktade ur anatomisk synpunkt, afvika (djuren) från växterna. Thorell Zool. 1: 11 (1860). Ett anatomiskt museum grundades af A. H. Florman. Weibull i LUHist. 1: 364 (1868). Anatomiskt utmärker .. sig (detta träslag bl. a.) derigenom, .. att hartskanaler fattas. Ekenberg o. Landin 184 (1894).
Spoiler title
Spoiler content