SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANISETT an1isät4, r. (m. G. Dalin (1871); f. Kindblad (1867), Lundell (1893)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., holl. o. eng. anisette, af fr. anisette, af anis (se ANIS)]
med anis l. stjärnanis tillredd likör. Synnerberg (1815). En likör, Anisette, så kallad till skilnad från sockerfritt anisbränvin. Cronquist 35 (1878). I(llicium) anisatum .. lemnar badian eller stjernanis, använd till anisette. Lindman Rebau 2: 122 (1879). Anisette kallas en af anis beredd alldeles hvit likör, som man erhåller äkta på stenkrus från Holland. Han'son Gastron. lex. 7 (1887).
Ssgr: ANISETT-GELÉ103~02. Björklund Kokb. 264 (1849, 1860). Hagdahl Kok. 1000 (1879).
-KRUS~2. —
-LIKÖR~02. Åstrand 30 (1855). C. E. Bergstrand i Prakt. handb. 1: 1021 (1886). Fries Syst. bot. 143 (1891).
-SMAK~2.
Spoiler title
Spoiler content