SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANTEDILUVIANSK an1tedilɯ1via4nsk l. 101004, adj.
Ordformer
(-diluvianisk Conv.-lex. (1821))
Etymologi
[jfr t. antediluvianisch samt föreg.]
1) (numera föga br.) geol. som härrör från l. tillhör tiden före diluvium l. syndafloden. Atterbom Minnen 505 (1818). Vi hafva sett antediluvianska djur förvarade i isberg, vid hvilkas upptinande de åtkommits ännu oförruttnade, efter en .. minst 6000-årig bevaring i isen. Berzelius Kemi 5: 1117 (1828). Palmblad Fornk. 1: 336 (1843). E. Erdmann i NF (1876).
2) (skämts.) som gör intryck af att tillhöra en längesedan förfluten tid; i yttersta grad otidsenlig l. efterblifven. En antediluviansk bössa, kostym. Antediluvianska åsikter. Antediluvianska postförhållanden. G. Dalin (1871). I Bokhara hemmagjorda lås af antediluviansk fason. V. Langlet i SD 1900, nr 160, s. 3. Det var en antediluviansk tid (näml. den då inga järnvägar o. telegraftrådar funnos). Wirsén i PT 1900, nr 92 A, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content