ARKEOLOGISK ar1keolå4gisk, stundom ar1ɟe-, l. -ål-, stundom -ωl-, stundom -lo4g-, i Svld o. Nld stundom -jisk, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. archäologisch, eng. archæologic(al), fr. archéologique]
adj. till föreg.; jfr ANTIKVARISK 1. Arkeologisk term. Arkeologiskt museum. Arkeologiska samlingar, studier, kongresser. Vår Store Gustaf II Adolph inrättade 1630 ett litet Archäologiskt sällskap, bestående af Riks-antiqvarierne Verelius, Hadorph och Bureus. N. H. Sjöborg i Iduna 5: 23(1814). Archæologiska verk. Palmblad Fornk. 2: 357(1845). Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 287(1896; se under ARKEOLOG). jfr: Det arkeologisk-historiska museet. H. Hildebrand i VittAH XXXI. 2: 32 (1886). — jfr KONST-ARKEOLOGISK.
