SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
ARKIVARIE ar1kiva4rie l. 10302, äfv. ar1ɟi- (archiva´rie Weste, àrrkivárie Almqvist, - -vá- -Dalin), m.||(ig.); best. -en; pl. -er. Anm. I sht i ä. tid behålles stundom den lat. formen på -ius. Archivarius Jöran Stiernhielm. Civ. instr. 321 (1651). Möller (1745, under archiviste). Ekbohrn Främm. ord (1868, 1878).
Etymologi
[af nylat. archivarius, afl. af archivum (se ARKIV); jfr t. archivar o. archivarius, äfvensom med afs. på afl.-ändelsen AKTUARIE, KOMMISSARIE, NOTARIE m. fl.]
tjänsteman som förestår ett arkiv l. tjänstgör vid ett sådant; särsk., från o. med 1878, titel för tjänsteman af andra graden vid Riksarkivet. PT 1758, nr 11, s. 4. Casseurer samt Referendarien och Archivarien derstädes (dvs. i riksbanken). Sv:s R:s ständers bevilln. 1800, s. 9. R. M. Bowallius i Meddel. fr. sv. riksarch. I. 2: 16 (1878). Archivarien vid den Administrativa afdelningen. Dens. Därs. 3: 7 (1879). Sv:s statskal. 1901, afd. 125. — jfr KAMMAR-, KLOSTER-, KRIGS-, RIKS-, SLOTTS-, STATS-ARKIVARIE m. fl.
Ssgr: ARKIVARIE-BESTÄLLNING10300~020. R. M. Bowallius i Meddel. fr. sv. riksarch. I. 2: 16 (1878).
-LÖN~2. C. G. Styffe i Sv. tidskr. 1874, s. 327.
-SYSSLA~20. Kindblad (1867).
-TJÄNST~2. R. M. Bowallius i Meddel. fr. sv. riksarch. I. 3: 9 (1879). SFS 1891, nr 86, s. 10.
Spoiler title
Spoiler content