SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFGJORDA a3v~jω2rda, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749, under abgürtung)).
Etymologi
[jfr t. abgürten]
(föga br.) afspänna l. taga af (ngn ngt, hvarmed han är omgjordad). Pallas är aff Gudarne beskärd. / Til at afgiorda Mars sitt (dvs. hans) wrede Swerd. Stiernhielm Fred. 11 intr. (1649). Discingo .. jagh afgiorder. Cellarius (1699; -ar 1729). Meurman (1846). — jfr GJORDA AF.
Spoiler title
Spoiler content