SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFMASTA a3v~mas2ta (a`fmasta Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. afmaste, t. abmasten; jfr äfv. t. entmasten, fr. démâter, eng. dismast]
nedtaga l. borttaga masterna l. masten på (fartyg). Man afmastade briggen, innan den infördes i dockan. Björkegren Fr. o. sv. lex. (1784, under démâter). Ramsten 28 (1866). SDS 1895, nr 75, s. 2. — om masternas förstöring gm oväder o. d. Stormen hade afmastat skeppet. Lindfors (1815). Nödtackling på ett .. fullkomligt afmastadt skepp. Gosselman Sjöm. 1: 70 (1839). Uggla Sjölex. (1878, under dismast). — jfr MASTA AF.
Spoiler title
Spoiler content