SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSÄTT (a`fsätt Weste), n.; best. -et; pl. = (Möller (1745, under levis), Weste (1807)) l. -er (Lind (1749))
Ordformer
(den af Sahlstedt (1773) o. efter honom af Widegren (1788) angifna pl. -en förklaras lättare ur den visserligen hos ingendera af dessa lexikografer upptagna sg. AFSÄTTE (se d. o.)).
Etymologi
[af t. absatz under anslutning till AFSÄTTA; jfr ä. d. afsæt]
Anm. Uppgifterna om genus o. numerus ha afs. endast på 2.
1) (†) afsats (se d. o. 1 a). Ett messingskylfat ”med afsätt (afsats) uti”. Eichhorn Sv. stud. 1: 38 (cit. fr. 1686). — jfr AFSÄTTNING 7.
2) [jfr nnt. afsetz (Dähnert Plattd. (1781)), efter t. absatz, pl. absätze] (†) klack. Lind (1738, 1749). Afsätt .. Klack på skodon. Ordet brukas föga. Almqvist (1842). — jfr AFSATS 1 c, AFSÄTTE, AFSÄTTNING 7 e.
Ssg: (2) AFSÄTTS-MAKARE. (†) klackskärare. Möller (1745, under talonnier).
Spoiler title
Spoiler content