SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSKRÄCK, m.; best. -en.
Etymologi
[jfr d. afskræk, holl. afschrik]
1) (†) anv. ss. vbalsbst., motsv. AFSKRÄCKA I 2. Sådant straf .. som .. androm kan tiena til afskräck. Bergv. 1: 258 (1669). — konkretare: afskräckningsmedel; skräckmedel; skräck. (En) contribution, som .. skall wara .. een afskräck för månge. RARP 4: 258 (1649).
2) (†) fasa l. afsky (för ngt), så att man ryggar tillbaka (därför); skräck. Rydelius Förn. 2 (1718, 1737). Then som .. ej har någon fruchtan för Gud eller afskräck för thet onda. Nehrman Jur. cr. 112 (1756).
Spoiler title
Spoiler content