SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSLÄTA a3v~slä2ta, v. -ade (se för öfr. SLÄTA, v.).
Etymologi
[yngre nysv. bildning af AF o. SLÄTA l. SLÄT; jfr d. afslette; jfr äfv. t. abschlichten]
göra slät, afjämna. Man .. afslätar ytan .. genom påtryckning med den lilla mortelstöten. Berzelius Blåsr. 70 (1820). Ler, som utvändigt afslätas med en särskilt champlun. Almroth M. tekn. 137 (1838). Sedan tryckytorna (på tegelstenarna) .. afslätats med tunnt pålagdt portlandcement. A. Wijkander o. H. Hedlund i Tekn. tidskr. 1892, s. 245. — jfr SLÄTA AF, AFSLÄTTA.
Spoiler title
Spoiler content