SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSTÖT a3v~stø2t, r. l. m.; best. -en; pl. -ar l. (föga br.) -er (Greiff 21 (1821, 1828; jämte -ar)). Anm. Dessa uppgifter gälla endast II.
I. (†) motsv. AFSTÖTA 1 b: störtande, fall; om aflägsnande från (hög) värdighet l. om afsättning från ämbete o. d. Thetta war orsaken till hans ytersta fall och affstööt. Svart G. I:s kr. 162 (1561).
II. jäg. flygel af skallgångskedja l. dref; ändpunkt af bottnen i en jaktplats för varg. Greiff 21 (1821, 1828). Svederus Jagt 321 (1832; se under AFSTÖTA 3). Hahr 545 (1866). — jfr AFSTÖTA 3.
Spoiler title
Spoiler content