SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFVOT, adj.
Etymologi
[sidoform till AFVIG (se d. o.) o. AFVOG, sannol. bildad medelst suffixet -ot, isl. -óttr; jfr skånska dial. och d. avet (se emellertid Tamm Etym. ordb. 17)]
= AFVIG. Afvot. Salberg 93 (1696; ordet nämnes bland bildningar på -ot, ss. brokot m. fl.). Anm. I följ. ex.: Ett þ står afwut, och ett þ rätt. Rudbeck Atl. 2: 615 (1689) är afwut sannol. felaktigt (för afwugt?); jfr Därs. 2: 187.
Spoiler title