SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANAKRUS an1akrɯ4s, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. anakrusis, af gr. ἀνάκρουσις, preludium, förspel; af G. Hermann upptaget som metrisk term i sin nuvarande bet.]
den l. de svagtoniga stafvelser, som föregå versens första metriskt betonade stafvelse; upptakt, ingångssänkning. Palmblad i Phosph. 1811, s. 501. Anakrus .. Motsvarar .. hvad man i musikläran kallar upptakt. Alexanderson i NF (1876). Wulff Värsb. 32 (1896).
Spoiler title
Spoiler content