SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
ARKTIKER ar4ktiker, äfv. 302, m.||ig.; best. -n; pl. =.
Etymologi
[af t. arktiker, bildadt af lat. arcticus (se följ.) efter mönstret af sådana ord som historiker, physiker osv.; jfr äfv. eng. arctician]
1) person som egnar sig åt studiet af l. är kännare af arktiska förhållanden. Den .. berömde arktikern och geografiske författaren C. R. Markham. Nordenskiöld Vega 2: 453 (1881). SD(L) 1897, nr 269, s. 3.
2) etnogr. individ af den arktiska människorasen, hyperboré; i sht i pl. Stolpe Etnogr. utställn. 1: 5 (1879). Arktiker kallar man inom etnografien en mängd folk i nordöstra Asien samt i nordvestra och norra Amerika. H. Almkvist i NF 7: 196 (1883). K. Ahlenius i Språkv. sällsk. förh. 1894—97, s. 54.
Spoiler title
Spoiler content