SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1902  
ARSENAL ar1sena4l (arsena´l Weste), r. l. m. ((†) n. Dahlberg Dagb. 73 (c. 1660), OSPT 1687, nr 48, s. 2); best. -en (ss. n. -et); pl. -er.
Ordformer
(arce- Grundell Artill. 58 (1705). arche- Henel 1729 18 (1730))
Etymologi
[jfr holl. arsenaal, t. arsenal, eng. arsenal, ä. äfv. archynale, archinale, fr. arsenal, ä. äfv. arcenal, it. arsenale, ä. äfv. arzanale, span. o. port. arsenal. I de germanska spr. har ordet införts från fr., som lånat ordet från it. It. arsenale är med den i roman. rumsbeteckningar (jfr sv. HOSPITAL) stundom förek. ändelsen -ale ombildadt af ä. it. arsenà (arsanà), som hos Dante Inferno 21: 7 betecknar ”arsenalen” i Venedig. Enl. Dozy Oosterlingen 16 följ. (1867) är detta arsenà att anse som en stympning af den äfv. i ä. it. förek. formen darsenà, hvars d möjl. uppfattats ss. genitivprepositionen; jfr it. amascino af damascena (se SVISKON). Darsenà går tillbaka till arab. dār çinā‛a, som eg. helt allmänt betyder ”verkstad” (af dār, hus, o. çinā‛a, slöjd), men äfv. förekommer i flere speciellare bet., t. ex. ”fabrik för tillverkning af krigsmateriell”. Med afs. på ordets maritima bet.-specialisering jfr AMIRAL, ARMADA o. VARF. Möjligt är äfv., att it. arsenà utgår från det enkla al-çinā‛a, ”slöjden”, o. erhållit formen med -rs- gm påverkan af synonymet darsenà; jfr Defrémery i Journal asiatique VI. 13: 537 (1869) o. Devic (hos Littré Suppl.)]
1) (i fråga om ä. utländska förh., mindre br.) örlogshamn, vanl. äfv. omfattande nödiga verkstäder o. förråd(sbyggnader) för utrustning af krigsmakt till sjöss (se -INVENTARIUM); örlogsvarf, kronovarf; särsk. om Venedigs forna örlogsvarf. Dahlberg Dagb. 73 (c. 1660). Uti Arsenalet (i Venedig äro) 10 Galeer och et Krigzskepp förfärdigade. OSPT 1686, nr 52, s. 4. Björnståhl Resa 1: 455 (1772). Inrättningar til skepps bevarande, .. införde vid Engelska Arsenalerna. J. H. Kreuger i KrigsVAH 1830, s. 252; jfr 2. NF (1876).
2) (offentlig) institution för förvaring af vapen o. annan krigsmateriell, i sht artillerimateriell; vanl. äfv., i sht i fråga om utländska förh., innefattande verkstäder för tillverkning l. reparation af vapen; i fråga om sv. förh. numera ej ss. officiell benämning på ngn viss institution; jfr ARTILLERI-GÅRD 1, RUSTKAMMARE, TYGHUS samt ARKLI 2. En dessein .. vppå en Arsenal eller Tyghuus. Stiernman Com. 2: 881 (1658). Arsenalen (i Lemberg) var väl försedd, at man fann der 171 större och mindre Canoner, med en quantitet gevähr och Ammunition. Nordberg 1: 536 (1740). Mil. förf. saml. 5: 608 (efter handl. fr. 1795; se under -FÖRRÅD). I Paris kallas Arsenal, Gjutgården för Canoner och gevär: .. i Stockholm, förvaringshuset för gamla märkvärdiga rustningar, Vapen och Segertecken. Holmberg (1795, under arsenal); jfr a. Varda Kronans tilhörigheter och persedlar, i Arsenal, Tyghus, Skepp .. eller andra förvaringsställen .. förlorade eller förderfvade. Krigsart. 1798, 8: 13. Arsenal i Götheborg, der skall örlogsflagg alltid blåsa. Gynther Förf. 1: 421 (efter handl. fr. 1824). Medan man bär fredens namn på läpparne, mönstrar man ängsligt arsenalernas blanka vapen. Snoilsky i 3 SAH 8: 5 (1893). — särsk.
a) (ännu hvard. fortlefvande) benämning på en c. 1690 uppförd byggnad vid nuv. Kungsträdgården i Stockholm (se under -BYGGNAD), i hvilken till 1793 förvarades (efter hand föråldrade) vapen, troféer o. d. De månge Ryske Trophæer och Stycken, som .. åhr 1700 blefwo eröfwrade, och nu liggia på Arcenalen i Stockholm. Grundell Artill. 58 (1705). Konungs Arsenal, som vid år 1690 .. blifvit beredd och inrättad .., varandes derstädes i vår tid för handen så stort förråd af sido- och skiutgevär samt flera strids-tyg, at vid pass 50. tusend man til häst och fot skulle der med kunna fullkomligen vtrustas. Rüdling 168 (1731). Vår Arsenal och våre exercitie ställen visa oss många minnesmärken. A. Ehrensvärd Præs. i VetA 1743, s. 7. Vid Stockholms Arsenal. Sthms stads cal. 1775, s. 24. S. J. Boëthius i Ill. Sv. hist. 5: 241 (1879).
b) oeg. med skämtsam öfverdrift samt med tanke på de i en arsenal förvarade vapnen. Kurderna .. äro klädda i .. ett .. bälte, i hvilket sitter instucken en hel arsenal af pistoler, knifvar och dolkar. Hedin Gm Persien 314 (1887). Wachtmeister Indien 2: 85 (1896).
c) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] bildl.: (vapen)förråd, rustkammare. (Kaptenens o. superkargens) arsenaler af bläckhorn, sanddosor och pennor gåfvos till spillo. J. Wallenberg 238 (1771). Fraser, hemtade ur den revolutionära arsenalens förråd. Trolle-Wachtmeister 1: 260 (c. 1815). Alla .. begagnade mer eller mindre deras (dvs. de homeriska dikternas) fabellära såsom en poetisk arsenal. Palmblad Fornk. 1: cxxv (1843). Representanter för de olika vapenslagen ur medicinens för alla välbekanta arsenal i form af ”droppar”, pulver, salvor, plåster m. m. Ax. Quennerstedt Ind. s. 30 (1887). Rydberg Nakenh. 27 (1895).
Ssgr (i allm. till 2; numera i sht om ä. o. utländska förh.): A: ARSENAL-INVENTARIUM, se B.
B: ARSENALS-BETJÄNING103~020. särsk. till 2 a. Förordn. 13 Nov. 1766, s. 3. —
-BETJÄNT~02. jfr föreg. o. -DRÄNG. Kindblad (1867).
-BYGGNAD~20. Estlander Konsth. 334 (1867; om byggnad i Wien). särsk. till 2 a. Den vid Carl XIII:s torg belägna s. k. Arsenalsbyggnaden. Statsutsk. utlåt. 1850—51, nr 30, s. 23. —
-DRÄNG~2. (förr) jfr -BETJÄNT. SP 1780, s. 292.
-FÖRRÅD~02. Arméens Medicinal-Tross jemte det öfriga Arsenalsförrådet må flyttas till det Magazin på Skeppsholmen, som till Arsenal blifvit utsedt. Mil. förf. saml. 5: 608 (efter handl. fr. 1795).
-INVENTARIUM~00200. (arsenal-) förteckning öfver krigsmateriell vid arsenal; särsk. till 1. I Athens arsenal-inventarier anmärkes uttryckligen att dessa (dvs. skeppens ankare) voro af jern. Palmblad Fornk. 2: 194 (1844).
-PORTVAKTARE~0200. särsk. till 2 a. Mil. förf. saml. 5: 666 (efter handl. fr. 1800).
-RUSTMÄSTARE~0200. särsk. till 2 a: förrådsförvaltare (af fanjunkares rang). IT 1791, nr 76, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content