SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
BALDAKIN bal1daki4n, sällan -käŋ4 l. bal3-daki2n (-ki´n l. -kä´nng Dalin), r. l. m., i bet. 1 äfv. n. (jfr E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 103 (1892)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er.
Ordformer
(baldekin Dalin Hist. 2: 298 (1750))
Etymologi
[fsv. baldakin (baldekin m. fl. former). n.; jfr d. baldakin, r., isl. baldikin, n., mnt. baldeken, n., mht. baldekin, m. o. n., t. baldachin, m., eng. baldachin, -quin, fr. baldaquin, it. baldacchino, mlat. baldakinus, -um, af Baldak, den ä. västerländska benämningen på Bagdad (jfr it. Baldacco), hvarifrån det med ifrågavarande ord betecknade tyget urspr. kom; jfr Fritzner]
1) [jfr motsv. anv. i fsv., d., isl., mnt., mht. o. eng.] om ett slags fordom, i sht under medeltiden, användt dyrbart tyg. Baldakin, Blyant och Syndal bruktes af Kongliga. Förrstliga och andra höga Personer till kläder; .. Baldakin (var) en art af Gyldenduk, eller Silke med Gull inväfvet. Botin Utk. 388 (1761). Manteln / Den kostliga, af gyllne baldakin! Hedberg Bröll. 79 (1865). Karlin Sk. textil konstsl. 3 (1886). H. Hildebrand Sv. medelt. 1: 703 (1894).
2) [i denna bet. sannol. ett senare lån; jfr motsv. anv. i fsv., d., t., eng. o. fr.; se Kluge] tronhimmel (af tyg), päll; sänghimmel; (vanl. af konsoler l. kolonner uppburet) mindre tak öfver predikstol, altare, staty osv. Nordberg 1: 39 (1740). De kolonner, som bära upp vår svarta baldakin. Stagnelius 1: 208 (c. 1822). Anrättningen för de kongliga .. var serverad under ett öppet tält eller rättare baldachin. Palmblad Nov. 1: 34 (1840). Öfver Maria ses en rundbågig, men öfver alla de öfriga (bilderna i altarskåpet) spetsbågiga baldakiner med bladverk. Brunius Gotl. k. 2: 93 (1865). H. Hildebrand Sv. medelt. 1: 703 (1894). Adler Meyer 210 (1895). jfr ALTAR-BALDAKIN. — oeg. O, här din Baldachin är vida himmelen. Stiernstolpe Ob. 134 (1816).
Ssg: (2) BALDAKIN-BÄRARE103~200. Schulthess (1885).
Spoiler title
Spoiler content