SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESKÅDANDE beskå4dande, i Sveal. äfv. 0302 (beskå´dande Weste; besk`ådande Almqvist), n.; best. -et.
vbalsbst. till BESKÅDA. — särsk.
1) till BESKÅDA 2. Förslagsritningarna till det nya rådhuset äro utställda till allmänt beskådande; jfr BESKÅDA 4. Vi togo monumentet i beskådande. Lex. Linc. (1640; under intuitus). Hvar jag går, så ser jag folket curieust (dvs. begärligt) efter lappris beskådande. Dalin Arg. 1: 36 (1733, 1754); jfr BESKÅDA 3. Det nöje han hade uti hennes beskådande. Stjernstolpe DQ 2: 230 (1818). Djupsinnig är hans betraktelse vid beskådandet af Pantheon. Rundgren i 3 SAH 2: 123 (1887).
2) (†) till BESKÅDA 7. Den högsta fullkomlighetens beskådande. Dalin Arg. 1: 42 (1733, 1754).
3) (numera föga br.) till BESKÅDA 8: kontemplation. Mystici .. sökte saligheten genom beskådande, betraktelser och stränga öfningar. Möller Kyrkoh. 124 (1774).
Spoiler title
Spoiler content