SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESKYDDARINNA beʃyd1arin3a2 (beskyddari`nna Weste), f.; best. -an; pl. -or.
fem. till BESKYDDARE 1; jfr BESKYDDERSKA. Eders Maj:t blifver et stöd och en Beskyddarinna af Nationers heligaste rättigheter. SP 1780, s. 933 (om Katarina II). Björkegren (1784; under protectrice). Barn, vanlottade af naturen, hvilkas beskyddarinna och stöd hon (dvs. drottningen) varit. Rosenstein 2: 88 (1818). — särsk.
a) motsv. BESKYDDARE 1 a, särsk. 1 a slutet: skyddsgudinna; kvinnligt skyddshelgon, skyddspatronessa. Gefion, Jungfrudoms Gudinnan, deras Beskyddarinna, som dö Mör. Dalin Hist. 1: 136 (1747). Pallas Athene .. staden Athens väpnade beskyddarinna. NF 13: 302 (1889).
b) motsv. BESKYDDARE 1 b: gynnarinna; kvinnlig mecenat. Med samma frihet, som d'Alembert dömt sin tids Mecenater, talar han om en krönt beskyddarinna af lärdomen, i sina anmärkningar öfver Drottning Christina. Rosenstein 1: 98 (1787). Man hviskar hon är kejserlig agent, / Och mägtig är hon som beskyddarinna. / Jag känner en, hon gjorde till markis. Snoilsky 2: 46 (1881). — motsv. BESKYDDARE 1 b slutet. Drottning Lovisa Ulrika .. var (Sv. Vitterhets-)Akademiens beskyddarinna. Geijer Gust. pap. III. 2: 54 (1845). Ingrid Svantepolksdotter .. nämnes (1322) näst efter abbedissan såsom klostrets (dvs. Vreta klosters) beskyddarinna (defensatrix). NF 17: 1443 (1893). Prinsessan .. är beskyddarinna för föreningen. PT 1904, nr 267, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content