SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1900  
BARNMORSKA ba3rn~mωr2ska l. ~mω2r-ska (ba`rnmorska Weste), i bygdemålsfärgadt spr. äfv. BARNAMORSKA ba3rna~; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(barnamoderskor (pl.) L. Petri Kyrkoord. 22 b (1571), KOF 1: 400 (c. 1618); barnamoderskos (gen. sg.) Humbla 430 (1740). barnemod(h)erskan, -or (best., pl.) Phrygius Likpred. öfv. Marg. Olai C 3 b (1608), Kyrkol. 4: 4 (1686), Instr. f. prov.-dokt. 18 Nov. 1766, § 14. barnmoderska Sparrman Sund. sp. 361 (1642), Rudbeck Atl. 2: 373 (1689), Lind (1749). barnamorska Hyltén-Cavallius Vär. 1: 413 (1864). barnemorska Sparrman Sund. sp. 359 (1642), Publ. handl. 11: 750 (1779). barnmorska Stiernman Com. 4: 274 (1680), Hoorn Siphra Föret. 7 (1715) osv.)
Etymologi
[trol. ombildadt af BARNAMODER (se d. o. I) i anslutning till nt. bademodersche, biform till bademoder, eg. badgumma; jfr sv. dial. morska, husmoder (Rietz 442); se Tamm, E. H. Tegnér i Arkiv 5: 163, A. Kock Därs. 7: 181]
till BARN I 1.
I. kvinna som har till (sitt hufvudsakliga) yrke att bistå andra kvinnor vid barnsbörd, ackuschörska; jfr BARNAMODER I 2, JORD-GUMMA, -MODER. L. Petri Kyrkoord. 22 b (1571). Collegium Medicum skall .. upsicht draga, att de som sig wilja för Jordegummor och Barnmorskor bruka låta, äre förståndige och wid sådant wärck wahne. Stiernman Com. 4: 274 (1680). Hon skulle gå efter barnmoderskan. Österling Ter. 2: 337 (1700). Predikanten .. förrättade en barnamoderskos ämbete (så lyckligt), at modren intet then ringaste skade vederfors. Humbla 430 (1740). Examinerad Barnmorska. SFS 1856, nr 74, s. 13. Barnmorska antages af kommunalstämman, som på hälsovårdsstyrelsens förslag bestämmer hennes ersättning efter taxa. Aldén Medb. 2: 70 (1884, 1896). Undervisningsanstalter för Barnmorskor. Sv. statskal. 1900, afd. 813. — jfr INSTRUKTIONS-BARNMORSKA.
II. (†) lifmoder; jfr BARNAMODER II. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 413 (1864; efter folkmun l. ä. källa).
Ssgr (till I): A: BARNMORSK-SPRÅK, se B.
B: BARNMORSKE-BEFATTNING300~020.
1) (†) till barnmorskeyrket hörande göromål. Att jag, i alla mina Barnmorske-befattningar, skall så förhålla mig, som jag inför Gud och mitt samvete ansvara kan. Regl. f. barnm. 25 Aug. 1819, s. 21.
2) = -TJÄNST 2. Sv. tidn. 1878, nr 1, s. 3. —
-BESIKTNING~020. af barnmorska (enl. af ngn rättslig myndighet gifvet uppdrag) verkställd undersökning af kvinna för att utröna, om denna plägat köttsligt umgänge, är hafvande l. födt barn osv. Dalin (1850). Kindblad (1867).
-BESTÄLLNING ~020. = -BEFATTNING 2. Stiernman Com. 6: 56 (1711). Publ. handl. 11: 335 (1777).
-BREF~2. SFS 1840, nr 37, s. 4. Efter slutad kurs hålles afgångsförhör, och den examinerande läraren utfärdar barnmorske-bref. A. O. G. Jäderholm i NF 1: 1574 (1876). SFS 1896, nr 21, s. 45.
-ED~2. Publ. handl. 11: 329 (1777). Barnmorskeeden är sedan 1887 afskaffad. Groth o. Lindblom Barnm. 370 (1894).
-ELEV~02. Dalin (1850). Barnmorskeelever undervisas vid särskilda .. läroanstalter, i Stockholm, Göteborg och Lund. A. O. G. Jäderholm i NF 1: 1574 (1876).
-FATTIGKASSA ~1020. kassa afsedd till understöd åt behöfvande barnmorskor. SFS 1856, nr 74, s. 15.
-GRODA~20. [efterbildning af de motsv. utländska benämningarna på djuret; jfr ex. under ACKUSCHÖR-GRODA] zool. paddgrodan Alytes obstetricans, barnmorskepadda, ackuschörgroda. F. A. Smitt i NF 1: 581 (1875). Schulthess (1885).
-KONST~2. Hoorn Välöfv. jord. 1: 11 (1697). Stiernman Com. 6: 51 (1711). Jemte den egentliga barnmorskekonsten, skola (barnmorske-)lärlingarne tillika lära att öppna åder, koppa och sätta blodiglar samt att vaccinera. SFS 1840, nr 37, s. 3. Undervisning i barnmorskekonsten. Därs. 1856, nr 74, s. 2. Hjelt Med. hist. 1: 428 (1891).
-LÄRLING~20. = -ELEV. Publ. handl. 11: 329 (1777). De som för instundande termin blifvit till Barnmorske-Lärlingar antagne. DA 1824, nr 225, s. 3. Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1897, s. 380.
-LÄROVERK~102. Stockholms barnmorskeläroverk. AB 1894, nr 53, s. 2.
-REGLEMENTE~1020. DA 1824, nr 137, s. 2. Nu gällande barnmorskereglemente är af 1856. A. O. G. Jäderholm i NF 1: 1574 (1876).
-SKOLA~20. Inrättningen (dvs. barnbördshuset i Sthm) utgör .. en nyttig Barnmorske Skola. Publ. handl. 10: 483 (1775). om bok. Hoorn Välöfv. jord. 1: 31 (1697).
-SKYLT~2. Regl. f. barnm. 25 Aug. 1819, s. 10. —
-SPRÅK~2. (barnmorsk-) Om störtningar, d. v. s. ovanligt starka blodflöd, inträffa, .. (lägges) i nödfall is på blygselbenet (isbenet i barnmorskspråk). Hartman Husläk. 51 (1828).
-STOL~2. (fordom) = BARN-STOL 1. Veckoskr. f. läk. 4: 63 (1783). Cederschiöld Ordl. (c. 1847).
-TECKEN. (†) = -SKYLT. Undfå vederbörligt Privilegium .. samt frihet at det vanliga Barnmorske teknet utför sin boning sätta. Publ. handl. 11: 330 (1777).
-TJÄNST~2.
1) (föga br.) = -YRKE. Hvarje .. till Barnmorske-tjenst i Barnbördshuset anstäld lärling. Regl. f. barnm. 25 Aug. 1819, s. 6.
2) plats ss. barnmorska. Sv. tidn. 1878, nr 1, s. 3. Björkman (1889).
-UNDERVISNING~1020. (P. G. Cederschiölds) nit för barnmorskeundervisningen. NF 3: 129 (1878). Vid riksdagen 1723 blef barnmorskeundervisningen föremål för ständernas uppmärksamhet och beslut. E. W. Dahlgren i Stockholm 1: 370 (1897). om bok. Then lilla Barnmorske-Vnderwisningen, benämt Siphras och Puas Frågor och Swar. Hoorn Siphra Approb. (1715).
-VÄSEN~20 l. -VÄSENDE~200. Doktor Johan van der Hoorn tillkommer äran att .. hafva ordnat hufvudstadens (och därigenom hela landets) barnmorskeväsen. E. W. Dahlgren i Stockholm 1: 370 (1897).
-YRKE~20. Regl. f. barnm. 25 Aug. 1819, s. 6. Person, som icke vederbörligen styrkt sig vara .. till barnmorske-yrkets utöfning berättigad. SFS 1856, nr 74, s. 15. Barnmorskeyrket är bundet vid koncession. A. O. G. Jäderholm i NF 1: 1574 (1876).
-ÄMBETE~020. (numera föga br.) = -YRKE. Hwad .. till hennes Barnmoderskeembete tillhörer. Stiernman Com. 4: 1064 (1688).
Spoiler title