SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BEEDA, v.
Etymologi
[af BE- II 1 d o. ED, r. l. m.; jfr mnt. o. t. beeiden, ä. holl. beëeden]
(†) = följ., särsk. i bet. 2. Du mången gång förut beedat löfte brutit. J. G. Hallman Vitt. 120 (c. 1756).
Spoiler title
Spoiler content