SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1904  
BERT bær4t, r. (m. Wenström (1891)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(ofta skrifvet berthe, berth)
Etymologi
[liksom t. berthe, eng. bertha, berthe, af fr. berthe, f., af Berthe, Berta, namn på Karl den stores moder, som tidigt gjordes till föremål för legendbildning o. i traditionen står ss. ett inbegrepp af kvinnlig ärbarhet o. kyskhet; denna sistnämnda omständighet skall hafva föranledt, att här ifrågavarande plagg uppkallats efter henne (jfr Darmesteter)]
benämning på ett slags krage l. garnityr l. garnering (af spetsar o. d.) som ansluter sig till öfre kanten af ett urringadt klänningslif o. går rundtomkring axlarna. Långt snibblif med broderad berthe och en bukett midtuti. Sthms modejourn. 1847, s. 40. Den bländande hvita halsen fördunklade berten af äkta brabantska spetsar. Carlén Repr. 2: 74 (1861). Lifvet prydes .. med en af volanger bildad berthe. Salongen 1863, s. 71. En berthe i schalform. Därs. 176. Det urringade lifvet .. är försedt med en veckad berth med spetsgarniture. Freja 1873, s. 17. SvD(L) 1904, nr 34, s. 6. — jfr FISCHY-, KAVALJERS-, KLÄNNINGS-, KORSETT-, RESILJ-, SCHAL-, SNIBB-, SPETS-BERT.
Ssgr: BERT-GARNITYR3~002. Berth-garnityr af blomsterrankor. Freja 1885, s. 33. —
-KRAGE~20. Stora runda berthkragar, hvilka nästan liksom peleriner falla öfver axlarne. N. journ. f. dam. 1855, s. 78. —
-LIK~2, adj. Axelband af sammet eller taft, .. somliga berthlika med bandrosor framtill. N. journ. f. dam. 1856, s. 29. —
-MANTILJ~02. N. journ. f. dam. 1855, s. 103.
Spoiler title