SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
BISKVI biskvi4 (biskvi´Almqvist), äfv. BISKUI bisk͡ɯi4, ngn gg -͡ui4, ngn gg biskɯi4 l. -ui4 (— ∪ — Bergklint Vitt. 20 (1763)); best. -en l. -n; pl. -er, ngn gg med fr. form biscuits; ngn gg om viss sorts småbröd (se anm. i formafd.) äfv. BISKOTT biskot4; best. -en; pl. -er; r. l. m.
Ordformer
(i sht förr ofta skrifvet biscuit, äfv. biskuit, bisquit, bisqvit. — I bet. I förekomma dessutom följ. former. beschijtt Oxenst. brefv. 11: 819 (1645; i bet. I 1 a). biskvit Elzberg Matredn. 147 (1751; i bet. I 2). bisquette Egerin Hushålds- o. kokb. 184 (1733: i bet. I 2, i pl. bisquetter o. ssgn bisquette-tortor). bisgött Egerin Hushålds- o. kokb. 186, 187 (1733: Bisgötte-Bröd, Mandel-Bisgötter). biscotter (pl.) Hagdahl Kok. 949 (1879). Anm. De båda sistnämnda formerna användas i bet. I 2 om småbröd skurna i rutor l. fyrkanter)
Etymologi
[jfr t. biskuit, eng. biscuit, af fr. biscuit, ffr. bescuit, af lat. bis (se BIS) o. cuit, p. pf. af cuire, koka, grädda, af lat. coquere (se KOKA), samt ä. t. biskot, fr. biscotte, af it. biscotto, af bis, lat. bis (se BIS), o. cotto, p. pf. af cuocere, koka, grädda, af lat. coquere; med afs. på bildningen jfr äfv. TVEBACK]
I. [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] om vissa bröd- l. kaksorter; ofta koll.
1) († utom i a) två ggr gräddadt bröd. Biscuit eller panis biscoctus, som bakas 2 gånger, det har i alla tider varit det hälsosammaste, såsom skorpor. Linné Diet. 2: 163 (c. 1750). — särsk.
a) (numera föga br.) skeppsskorpa, knalle. Oxenst. brefv. 11: 819 (1645). Capitain .. gaf .. them (dvs. skeppsfolket) til bästa .. en tilräckelig portion Biscuit. Humbla 382 (1740). Bergdahl Till antipoden 17 (1906).
b) skorpa. Af ifver blodet kan i flickans ådrar svalla, / Om jag dess silkesspets har glömt att Blonder kalla, / .. Och skorpan smakar ej, är hon ej biscuit. Bergklint Vitt. 20 (1763).
2) finare bakverk hufvudsakligen bestående af socker, ägg o. mjöl med olika tillsatser för olika sorter, formadt som runda småbröd l. skuret (ur utkaflad gräddad deg) i form af rutor l. fyrkanter. Biscuit eller Suckerbrödh. Sale Kocken 172 (1664). Warg 498 (1755). Vin med Biscuit. SP 1809, nr 45, s. 1. Biscuit .. Ett slags små, runda sockerbröd, vanligtvis af mjöl, ägg, mandel och socker. Dalin (1850). ”Lätt biscuit” är namnet på de lätta och fina tårtor, kakor och bakelser, hvari hufvudbeståndsdelarne utgöras af socker, ägg och mjöl. Hagdahl Kok. 907 (1879). Grafström Kond. 282 (1892). — jfr BERG-, BITTER-, CHOKLAD-, CITRON-, GLANS-, GRÄDD-, KANEL-, KAPSEL-, KARAMELL-, MAKRON-, MANDEL-, SMÖR-, VIKTORIA-BISKVI m. fl.
II. [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (eg. två ggr brändt) starkt fältspathaltigt, kvartsfritt, oglaseradt porslin; parian. Rinman (1788). Plateauer med Groupper och Figurer af Biscuit. DA 1808, nr 128, s. 6. Berzelius Årsber. t. VetA 1832, s. 32. Biscuit är oglaseradt äkta porslin och benämnes parian, då dess färg är svagt gulaktig. Rosenberg Oorg. kemi 485 (1888). Hector Vårt husgeråd 38 (1904).
Ssgr: (I 2) BISKVI-03~, äfv. BISKUI-ANSLAG03~, ngn gg 103~02 l. ~20. sockerbag. Af sockret och äggen göres ett biscuitanslag, vare sig kallrördt .. eller kallvispadt. Grafström Kond. 188 (1892).
(I 2) -BAKELSE~200. Nylander 152 (1822). Björklund Hushållsb. 111 (1846).
(I 2) -BOTTEN~20. tårt- l. bakelsebotten af biskvi. Grafström Kond. 253 (1892).
(II) -DEGEL~20. degel af biskvi. NF 3: 998 (1879). Ekbohrn Främ. ord (1904).
(II) -FIGUR~02. Biskvifigurer efter Thorvaldsens statyer. 2 NF 3: 415 (1904).
(jfr II) -GODS~2. Bisquitgods, gult stengods med glasyr och målningar. Nisbeth Handelslex. (1867).
(I 2) -KAKA~20. Glaserad Bisquit-Kaka. Nylander 135 (1822). Langlet Kokb. 432 (1902).
(I 2) -KONFEKT~02. Nylander 175 (1822).
(I 2) -KRÄM ~2. Zetterstrand Kok- o. hushållsb. 358 (1863). Langlet Husmodern 478 (1884).
(I 2) -MJÖLK~2. Biscuit-Miölk. Koka up en kanna söt miölk och lägg deruti 22 fint stötta biscuiter. Warg 588 (1755).
(jfr II) -PORSLIN~02. NF 9: 1486 (1885).
(I 2) -PUDDING~20. Nylander 105 (1822). Hemmets kokb. 263 (1903, 1905).
(I 2) -RECEPT~02. Grafström Kond. 183 (1892).
(I 2) -SMET~2. Nylander 174 (1822).
(I 2) -SPÅN~2. Sjöberg Singstock 315 (1832).
(I 2) -TÅRTA~20. (bisquette- Egerin) Egerin Hushålds- o. kokb. 184 (1733). Bergqvist Hush. 117 (1834). Hagdahl Kok. 909 (1879). Schager o. Bergström 117 (1904).
Spoiler title
Spoiler content