SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
BRASSEL, n.
Etymologi
[af nt. brassel (t. prassel), afledn. af brassen, larma (se BRASSA, v.3)]
(†) brak, buller. Iagh hör ett Raas, ett Brassel, Braak och Dåhn. Wexionius Sinn. C 3 b (1684).
Spoiler title